Bohusläns museum +

  • Skinnband, där främre pärmen samt titelblad saknas. Helt guldsnitt, matt av ålder och förslitning. Antikva. Ur internetkällor (NE) och (Wikipedia): Boken innehåller tre av Ovidius skrifter: En poetisk kommentar till Fasti, den romerska festkalendern, Tristia; en kommentar till landsflyktens tristess samt Epistulae ex Ponto ("Brev från Svarta havet") Ovidius (Pu´blius Ovi´dius Na´so), f. 43 f.Kr., d. 17 eller 18 e.Kr., romersk skald. O., som var bördig från den sabinska staden Sulmo (nuv. Sulmona), bedrev studier i Rom. År 8 e.Kr. blev Ovidius av kejsar Augustus landsförvisad till staden Tomis (nuv. ConstanÅ£a i s.ö Rumänien) vid Svarta Havet, i provinsen Mesien, för att aldrig mer återvända till Italien. Orsakerna till denna så kallade relegatio (en mildare form av förvisning, där den förvisade fick behålla sin medborgarrätt och egendom) verkar ha varit dels Ovidius erotiska diktning, som kom till uttryck i hans tidigare utkomna Ars amatoria (Kärlekskonsten), vilken framstod som ett hot mot Augustus försök att blåsa nytt liv i den gamla romarandan och få romarna att leva sedligare. Ovidius talar själv om sin carmen et error, "dikt och förseelse". Dels verkar landsförvisningen ha berott på att Ovidius på ett eller annat sätt blivit inblandad i den kärleksskandal vid hovet som föranledde Augustus att förvisa sin egen dotterdotter Julia d.y vid Svarta havet. Ur handskrivna katalogen 1957-1958: Bok. Överföring till museets bibliotek. Ovidius: Fasti. Tristia. Utan årtal och titel. Skinnband. Ena pärmen saknas. Lappkatalog:
    Photo: Bohusläns museum
  • Skinnband, där främre pärmen samt titelblad saknas. Helt guldsnitt, matt av ålder och förslitning. Antikva. Ur internetkällor (NE) och (Wikipedia): Boken innehåller tre av Ovidius skrifter: En poetisk kommentar till Fasti, den romerska festkalendern, Tristia; en kommentar till landsflyktens tristess samt Epistulae ex Ponto ("Brev från Svarta havet") Ovidius (Pu´blius Ovi´dius Na´so), f. 43 f.Kr., d. 17 eller 18 e.Kr., romersk skald. O., som var bördig från den sabinska staden Sulmo (nuv. Sulmona), bedrev studier i Rom. År 8 e.Kr. blev Ovidius av kejsar Augustus landsförvisad till staden Tomis (nuv. ConstanÅ£a i s.ö Rumänien) vid Svarta Havet, i provinsen Mesien, för att aldrig mer återvända till Italien. Orsakerna till denna så kallade relegatio (en mildare form av förvisning, där den förvisade fick behålla sin medborgarrätt och egendom) verkar ha varit dels Ovidius erotiska diktning, som kom till uttryck i hans tidigare utkomna Ars amatoria (Kärlekskonsten), vilken framstod som ett hot mot Augustus försök att blåsa nytt liv i den gamla romarandan och få romarna att leva sedligare. Ovidius talar själv om sin carmen et error, "dikt och förseelse". Dels verkar landsförvisningen ha berott på att Ovidius på ett eller annat sätt blivit inblandad i den kärleksskandal vid hovet som föranledde Augustus att förvisa sin egen dotterdotter Julia d.y vid Svarta havet. Ur handskrivna katalogen 1957-1958: Bok. Överföring till museets bibliotek. Ovidius: Fasti. Tristia. Utan årtal och titel. Skinnband. Ena pärmen saknas. Lappkatalog:
    Photo: Bohusläns museum
  • Skinnband, där främre pärmen samt titelblad saknas. Helt guldsnitt, matt av ålder och förslitning. Antikva. Ur internetkällor (NE) och (Wikipedia): Boken innehåller tre av Ovidius skrifter: En poetisk kommentar till Fasti, den romerska festkalendern, Tristia; en kommentar till landsflyktens tristess samt Epistulae ex Ponto ("Brev från Svarta havet") Ovidius (Pu´blius Ovi´dius Na´so), f. 43 f.Kr., d. 17 eller 18 e.Kr., romersk skald. O., som var bördig från den sabinska staden Sulmo (nuv. Sulmona), bedrev studier i Rom. År 8 e.Kr. blev Ovidius av kejsar Augustus landsförvisad till staden Tomis (nuv. ConstanÅ£a i s.ö Rumänien) vid Svarta Havet, i provinsen Mesien, för att aldrig mer återvända till Italien. Orsakerna till denna så kallade relegatio (en mildare form av förvisning, där den förvisade fick behålla sin medborgarrätt och egendom) verkar ha varit dels Ovidius erotiska diktning, som kom till uttryck i hans tidigare utkomna Ars amatoria (Kärlekskonsten), vilken framstod som ett hot mot Augustus försök att blåsa nytt liv i den gamla romarandan och få romarna att leva sedligare. Ovidius talar själv om sin carmen et error, "dikt och förseelse". Dels verkar landsförvisningen ha berott på att Ovidius på ett eller annat sätt blivit inblandad i den kärleksskandal vid hovet som föranledde Augustus att förvisa sin egen dotterdotter Julia d.y vid Svarta havet. Ur handskrivna katalogen 1957-1958: Bok. Överföring till museets bibliotek. Ovidius: Fasti. Tristia. Utan årtal och titel. Skinnband. Ena pärmen saknas. Lappkatalog:
    Photo: Bohusläns museum
  • Skinnband, där främre pärmen samt titelblad saknas. Helt guldsnitt, matt av ålder och förslitning. Antikva. Ur internetkällor (NE) och (Wikipedia): Boken innehåller tre av Ovidius skrifter: En poetisk kommentar till Fasti, den romerska festkalendern, Tristia; en kommentar till landsflyktens tristess samt Epistulae ex Ponto ("Brev från Svarta havet") Ovidius (Pu´blius Ovi´dius Na´so), f. 43 f.Kr., d. 17 eller 18 e.Kr., romersk skald. O., som var bördig från den sabinska staden Sulmo (nuv. Sulmona), bedrev studier i Rom. År 8 e.Kr. blev Ovidius av kejsar Augustus landsförvisad till staden Tomis (nuv. ConstanÅ£a i s.ö Rumänien) vid Svarta Havet, i provinsen Mesien, för att aldrig mer återvända till Italien. Orsakerna till denna så kallade relegatio (en mildare form av förvisning, där den förvisade fick behålla sin medborgarrätt och egendom) verkar ha varit dels Ovidius erotiska diktning, som kom till uttryck i hans tidigare utkomna Ars amatoria (Kärlekskonsten), vilken framstod som ett hot mot Augustus försök att blåsa nytt liv i den gamla romarandan och få romarna att leva sedligare. Ovidius talar själv om sin carmen et error, "dikt och förseelse". Dels verkar landsförvisningen ha berott på att Ovidius på ett eller annat sätt blivit inblandad i den kärleksskandal vid hovet som föranledde Augustus att förvisa sin egen dotterdotter Julia d.y vid Svarta havet. Ur handskrivna katalogen 1957-1958: Bok. Överföring till museets bibliotek. Ovidius: Fasti. Tristia. Utan årtal och titel. Skinnband. Ena pärmen saknas. Lappkatalog:
    Photo: Bohusläns museum
  • Skinnband, där främre pärmen samt titelblad saknas. Helt guldsnitt, matt av ålder och förslitning. Antikva. Ur internetkällor (NE) och (Wikipedia): Boken innehåller tre av Ovidius skrifter: En poetisk kommentar till Fasti, den romerska festkalendern, Tristia; en kommentar till landsflyktens tristess samt Epistulae ex Ponto ("Brev från Svarta havet") Ovidius (Pu´blius Ovi´dius Na´so), f. 43 f.Kr., d. 17 eller 18 e.Kr., romersk skald. O., som var bördig från den sabinska staden Sulmo (nuv. Sulmona), bedrev studier i Rom. År 8 e.Kr. blev Ovidius av kejsar Augustus landsförvisad till staden Tomis (nuv. ConstanÅ£a i s.ö Rumänien) vid Svarta Havet, i provinsen Mesien, för att aldrig mer återvända till Italien. Orsakerna till denna så kallade relegatio (en mildare form av förvisning, där den förvisade fick behålla sin medborgarrätt och egendom) verkar ha varit dels Ovidius erotiska diktning, som kom till uttryck i hans tidigare utkomna Ars amatoria (Kärlekskonsten), vilken framstod som ett hot mot Augustus försök att blåsa nytt liv i den gamla romarandan och få romarna att leva sedligare. Ovidius talar själv om sin carmen et error, "dikt och förseelse". Dels verkar landsförvisningen ha berott på att Ovidius på ett eller annat sätt blivit inblandad i den kärleksskandal vid hovet som föranledde Augustus att förvisa sin egen dotterdotter Julia d.y vid Svarta havet. Ur handskrivna katalogen 1957-1958: Bok. Överföring till museets bibliotek. Ovidius: Fasti. Tristia. Utan årtal och titel. Skinnband. Ena pärmen saknas. Lappkatalog:
    Photo: Bohusläns museum
  • Skinnband, där främre pärmen samt titelblad saknas. Helt guldsnitt, matt av ålder och förslitning. Antikva. Ur internetkällor (NE) och (Wikipedia): Boken innehåller tre av Ovidius skrifter: En poetisk kommentar till Fasti, den romerska festkalendern, Tristia; en kommentar till landsflyktens tristess samt Epistulae ex Ponto ("Brev från Svarta havet") Ovidius (Pu´blius Ovi´dius Na´so), f. 43 f.Kr., d. 17 eller 18 e.Kr., romersk skald. O., som var bördig från den sabinska staden Sulmo (nuv. Sulmona), bedrev studier i Rom. År 8 e.Kr. blev Ovidius av kejsar Augustus landsförvisad till staden Tomis (nuv. ConstanÅ£a i s.ö Rumänien) vid Svarta Havet, i provinsen Mesien, för att aldrig mer återvända till Italien. Orsakerna till denna så kallade relegatio (en mildare form av förvisning, där den förvisade fick behålla sin medborgarrätt och egendom) verkar ha varit dels Ovidius erotiska diktning, som kom till uttryck i hans tidigare utkomna Ars amatoria (Kärlekskonsten), vilken framstod som ett hot mot Augustus försök att blåsa nytt liv i den gamla romarandan och få romarna att leva sedligare. Ovidius talar själv om sin carmen et error, "dikt och förseelse". Dels verkar landsförvisningen ha berott på att Ovidius på ett eller annat sätt blivit inblandad i den kärleksskandal vid hovet som föranledde Augustus att förvisa sin egen dotterdotter Julia d.y vid Svarta havet. Ur handskrivna katalogen 1957-1958: Bok. Överföring till museets bibliotek. Ovidius: Fasti. Tristia. Utan årtal och titel. Skinnband. Ena pärmen saknas. Lappkatalog:
    Photo: Bohusläns museum
  • Skinnband, där främre pärmen samt titelblad saknas. Helt guldsnitt, matt av ålder och förslitning. Antikva. Ur internetkällor (NE) och (Wikipedia): Boken innehåller tre av Ovidius skrifter: En poetisk kommentar till Fasti, den romerska festkalendern, Tristia; en kommentar till landsflyktens tristess samt Epistulae ex Ponto ("Brev från Svarta havet") Ovidius (Pu´blius Ovi´dius Na´so), f. 43 f.Kr., d. 17 eller 18 e.Kr., romersk skald. O., som var bördig från den sabinska staden Sulmo (nuv. Sulmona), bedrev studier i Rom. År 8 e.Kr. blev Ovidius av kejsar Augustus landsförvisad till staden Tomis (nuv. ConstanÅ£a i s.ö Rumänien) vid Svarta Havet, i provinsen Mesien, för att aldrig mer återvända till Italien. Orsakerna till denna så kallade relegatio (en mildare form av förvisning, där den förvisade fick behålla sin medborgarrätt och egendom) verkar ha varit dels Ovidius erotiska diktning, som kom till uttryck i hans tidigare utkomna Ars amatoria (Kärlekskonsten), vilken framstod som ett hot mot Augustus försök att blåsa nytt liv i den gamla romarandan och få romarna att leva sedligare. Ovidius talar själv om sin carmen et error, "dikt och förseelse". Dels verkar landsförvisningen ha berott på att Ovidius på ett eller annat sätt blivit inblandad i den kärleksskandal vid hovet som föranledde Augustus att förvisa sin egen dotterdotter Julia d.y vid Svarta havet. Ur handskrivna katalogen 1957-1958: Bok. Överföring till museets bibliotek. Ovidius: Fasti. Tristia. Utan årtal och titel. Skinnband. Ena pärmen saknas. Lappkatalog:
    Photo: Bohusläns museum
  • Skinnband, där främre pärmen samt titelblad saknas. Helt guldsnitt, matt av ålder och förslitning. Antikva. Ur internetkällor (NE) och (Wikipedia): Boken innehåller tre av Ovidius skrifter: En poetisk kommentar till Fasti, den romerska festkalendern, Tristia; en kommentar till landsflyktens tristess samt Epistulae ex Ponto ("Brev från Svarta havet") Ovidius (Pu´blius Ovi´dius Na´so), f. 43 f.Kr., d. 17 eller 18 e.Kr., romersk skald. O., som var bördig från den sabinska staden Sulmo (nuv. Sulmona), bedrev studier i Rom. År 8 e.Kr. blev Ovidius av kejsar Augustus landsförvisad till staden Tomis (nuv. ConstanÅ£a i s.ö Rumänien) vid Svarta Havet, i provinsen Mesien, för att aldrig mer återvända till Italien. Orsakerna till denna så kallade relegatio (en mildare form av förvisning, där den förvisade fick behålla sin medborgarrätt och egendom) verkar ha varit dels Ovidius erotiska diktning, som kom till uttryck i hans tidigare utkomna Ars amatoria (Kärlekskonsten), vilken framstod som ett hot mot Augustus försök att blåsa nytt liv i den gamla romarandan och få romarna att leva sedligare. Ovidius talar själv om sin carmen et error, "dikt och förseelse". Dels verkar landsförvisningen ha berott på att Ovidius på ett eller annat sätt blivit inblandad i den kärleksskandal vid hovet som föranledde Augustus att förvisa sin egen dotterdotter Julia d.y vid Svarta havet. Ur handskrivna katalogen 1957-1958: Bok. Överföring till museets bibliotek. Ovidius: Fasti. Tristia. Utan årtal och titel. Skinnband. Ena pärmen saknas. Lappkatalog:
    Photo: Bohusläns museum

Bok

About the object

  • about
  • Designation Bok
  • Precise designation Ovidius: Fasti. Tristia. Liber de Ponto
  • Identifier UM005263
  • Indexing term Konst Texter
  • Type Thing
  • Dimensions value
    • Length160.0 mm
    • Width115.0 mm
    • Djup35.0 mm
  • Other information Funktion: Läse- och lärobok
Created with Sketch. Add a comment or suggest edits

History

    • Produktion: 1750 - 1810 (efter 1750, före 1810 )

    • Användning

    • Ägare av originalHellgren, Ida Naema (1858 - 1948)
      • History

        Ur gåvobrev till Uddevalla museum:

        Härmed överlämna vi till museet i Uddevalla en del husgeråd och klädespersedlar av ålderdomlig typ, vilka tillhört vår nylien avlidna moster fröken Ida Hellgren ochs om varit i användning hos våra morföräldrar, framlidne handlanden Johan Henrik Hellgren och hans maka Johanna Maria Nilsson i deras hem i Uddevalla eller på deras egendom Kärra gård i Herrestad socken.

        Kärra gård och Uddevalla den 4 nov 1948

        Kerstin Nordendahl Ingrid Carlsson oläsligt

        Kärra skattegård bestod av 11/16 mantal.

        Handlanden Johan Henrik Hellgren (1819 - 1890) förvärvade Kärra gård genom en bevakad fordran. Vid hans död 1890 upptogs gården till ett värde av 22 000 kronor i bouppteckningen. Gårdens lösöre var omfattande. Gården tillföll änkefru Johanna Margareta Hellgren, född Nilsson (f. 1828) och döttrarna Charlotta Magdalena, f. 1851, Hulda Maria, f. 1855, tviliingarna Johan Henrik och Ida Naëma 1858, Clara Bernhardina 1860 samt Elsa Augusta 1862.

        Familjen ägde också stadstomterna nr. 224, nr. 246 samt 248 i Uddevalla. Makarna drev virkeshandel sin fastighet Kungsgatan 36 samt spannmåls- och diversehandel i sin fastighet Kungsgatan 39.

        Paret gifte sig 1850.

        Litt: Ekberg, Gunnar: Om tre socknar i Lane : Skredsvik - Herrestad - Högås. 1970. Bohusläningens AB, s. 8-9.

        Granat, S. och Jacobsson, B.: Bohusläns musei daguerrotypisamling - teknik och personhistoria, s.81 - 87, ur Bohuslän Årsbok 1986.

      • Adress,Sverige (SE) Bohuslän Västra Götaland Uddevalla Herrestad Kärra gård Göteborgs och Bohus län
      • ProfessionFröken
      • GenderKvinna
      • DigitaltMuseumSearch in «Hellgren, Ida Naema»
    • Ägare av original, ortSverige Bohuslän Västra Götaland Uddevalla Herrestad Kärra gård Göteborgs och Bohus län

    • Accession: 1948

      Gåva
    • Givare till museetHellgren, Ida Naema (1858 - 1948)
      • History

        Ur gåvobrev till Uddevalla museum:

        Härmed överlämna vi till museet i Uddevalla en del husgeråd och klädespersedlar av ålderdomlig typ, vilka tillhört vår nylien avlidna moster fröken Ida Hellgren ochs om varit i användning hos våra morföräldrar, framlidne handlanden Johan Henrik Hellgren och hans maka Johanna Maria Nilsson i deras hem i Uddevalla eller på deras egendom Kärra gård i Herrestad socken.

        Kärra gård och Uddevalla den 4 nov 1948

        Kerstin Nordendahl Ingrid Carlsson oläsligt

        Kärra skattegård bestod av 11/16 mantal.

        Handlanden Johan Henrik Hellgren (1819 - 1890) förvärvade Kärra gård genom en bevakad fordran. Vid hans död 1890 upptogs gården till ett värde av 22 000 kronor i bouppteckningen. Gårdens lösöre var omfattande. Gården tillföll änkefru Johanna Margareta Hellgren, född Nilsson (f. 1828) och döttrarna Charlotta Magdalena, f. 1851, Hulda Maria, f. 1855, tviliingarna Johan Henrik och Ida Naëma 1858, Clara Bernhardina 1860 samt Elsa Augusta 1862.

        Familjen ägde också stadstomterna nr. 224, nr. 246 samt 248 i Uddevalla. Makarna drev virkeshandel sin fastighet Kungsgatan 36 samt spannmåls- och diversehandel i sin fastighet Kungsgatan 39.

        Paret gifte sig 1850.

        Litt: Ekberg, Gunnar: Om tre socknar i Lane : Skredsvik - Herrestad - Högås. 1970. Bohusläningens AB, s. 8-9.

        Granat, S. och Jacobsson, B.: Bohusläns musei daguerrotypisamling - teknik och personhistoria, s.81 - 87, ur Bohuslän Årsbok 1986.

      • Adress,Sverige (SE) Bohuslän Västra Götaland Uddevalla Herrestad Kärra gård Göteborgs och Bohus län
      • ProfessionFröken
      • GenderKvinna
      • DigitaltMuseumSearch in «Hellgren, Ida Naema»
Created with Sketch. Add a comment or suggest edits

Classification

References

    • ArkivreferenserUddevalla Museum 1943 - 1955 Dagbok förd av vaktmästare Evert Brander D 7 1

License information

  • License Contact owner for more information

Metadata

  • Identifier UM005263
  • Part of collection S14UM Kulturhistoriska samlingen
  • Owner of collection Bohusläns museum
  • Institution Bohusläns museum
  • Date published August 11, 2014
  • Date updated December 22, 2023
  • DIMU-CODE 011024266980
  • UUID 87cce6a3-9105-49c4-accd-abe9771536a4
  • Tags

There are 3,696 results for «Konst» in Bohusläns museum:

Trägubbe, Fiskargubbe

H W

Trägubbe, Fiskargubbe. Träskul...

5 pictures

Bohusläns museum

4
Bok

Bok. Skinnband, där främre pärmen samt titelblad saknas. Helt gul...

8 pictures

Bohusläns museum
Ekorre och frukter på ett bord [Målning]

Jernberg, August

Ekorre och frukter på ett bord...

6 pictures

Bohusläns museum
115 BARNTECKNINGAR OCH 2 HÄFTEN [Teckning]

Ljungman, Ragnar

115 BARNTECKNINGAR OCH 2 HÄFTE...

13 pictures

Bohusläns museum
Grafiskt blad

Grafiskt blad. UM006215a Ole B. Bull (1810 - 1880). Litografi. Mo...

8 pictures

Bohusläns museum

Add a comment or suggest edits

To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».

Leave a comment or send an inquiry

You are not logged in –

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to