1
2
100
412 Förvärvstillst VÄLBEVARAD (Täcket till höger på fotografi nr. 2) Täcke av två våder, ihopsytt med länsgående söm. Vävt i solvad upphämta med delvis inplockat mönster (flera olika trådar används över vävbredden och snärjs om varandra där de möts). Bottenväv i tuskaft av beige lingarn. Mönsterinslag av tvåtrådigt ullgarn (kamgarn) och entrådigt ullgarn (det ljust gultonat röda), troligen syntetfärgat. Täcket har ett mittfält där solvning och trampning ger ett ytmönster med små romber och det inplockade mönstret består av en ljusröd mitt ruta med taggiga kanter, runt den en bred ram (med taggig kant) i blåaktigt grönt, utanför den ytterligare en smalare ljusröd ram. Över och under mittfältet finns bårder med rutor, kors och kantiga romber. Färgerna i bårderna är ljusrött, ljust gultonat rött (skärt), blågrönt och mörkt blått. Mönsterinslagen i bårderna är inskyttlade. Bården vid ena kortsidan är bredare än vid den andra. Rester av korta öglade fransar av mönsterinslaget finns längs långsidorna. På fastnäst etikett står: "Tillhör Gbgs o Bohusläns Hemslöjdsförening nr 2 Spegeltäcke opphämta fr Hammar ...(oläsligt) Harestad Inlands ... (oläsligt)". Täcket har även en fastsydd etikett fråm Jubileumsutställningen i Göteborg 1923, märkt med ett rött kryss, utan skriven text. I en inventarieförteckning från Hemslöjdsföreningen på 1930-talet beskrivs nr 2 som "Elvasolvstäcke från Hammar nederg. Harestad". Enligt tidigare kataloguppgift är täcket ursprungligen förvärvat från P.G. Hammar, Harestad, Inland av Berta Kleberg. Solvad upphämta uppkallades efter hur många skaft som användes till väven, dock är litteraturen oklar vad gäller om bottenskaftens antal ska räknas in. Detta täcke har åtta olikvävande partier i mönstret, därför kan det inte vara ett "elvasolvstäcke". Dess utseende stämmer inte heller överens med övriga täcken som kallas spegeltäcke. Mönsterinslaget i bården (och på ett ställe till) bitvis bortslitet. Smutsigt. Litt; Berg, Kerstin, Selma Johansson - väverska och hembygdsforskare i Södra Bohuslän, Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund Nr 41, Uddevalla , sid 178-186. Lychou, Kerstin, Hemslöjd och folkkonst i Bohuslän, Warne förlag AB, Partille 1996, sid. 156-160. Sekora, Ann-Britt, Upphämta i Bohuslän (uppsats vid enstaka kurs i vävning Vt 1981, Institutionen för slöjd och hushållsvetenskap, Göteborg). För ytterligare uppgifter om givaren se UM 16001.
Photo: Bohusläns museum
412 Förvärvstillst VÄLBEVARAD (Täcket till höger på fotografi nr. 2) Täcke av två våder, ihopsytt med länsgående söm. Vävt i solvad upphämta med delvis inplockat mönster (flera olika trådar används över vävbredden och snärjs om varandra där de möts). Bottenväv i tuskaft av beige lingarn. Mönsterinslag av tvåtrådigt ullgarn (kamgarn) och entrådigt ullgarn (det ljust gultonat röda), troligen syntetfärgat. Täcket har ett mittfält där solvning och trampning ger ett ytmönster med små romber och det inplockade mönstret består av en ljusröd mitt ruta med taggiga kanter, runt den en bred ram (med taggig kant) i blåaktigt grönt, utanför den ytterligare en smalare ljusröd ram. Över och under mittfältet finns bårder med rutor, kors och kantiga romber. Färgerna i bårderna är ljusrött, ljust gultonat rött (skärt), blågrönt och mörkt blått. Mönsterinslagen i bårderna är inskyttlade. Bården vid ena kortsidan är bredare än vid den andra. Rester av korta öglade fransar av mönsterinslaget finns längs långsidorna. På fastnäst etikett står: "Tillhör Gbgs o Bohusläns Hemslöjdsförening nr 2 Spegeltäcke opphämta fr Hammar ...(oläsligt) Harestad Inlands ... (oläsligt)". Täcket har även en fastsydd etikett fråm Jubileumsutställningen i Göteborg 1923, märkt med ett rött kryss, utan skriven text. I en inventarieförteckning från Hemslöjdsföreningen på 1930-talet beskrivs nr 2 som "Elvasolvstäcke från Hammar nederg. Harestad". Enligt tidigare kataloguppgift är täcket ursprungligen förvärvat från P.G. Hammar, Harestad, Inland av Berta Kleberg. Solvad upphämta uppkallades efter hur många skaft som användes till väven, dock är litteraturen oklar vad gäller om bottenskaftens antal ska räknas in. Detta täcke har åtta olikvävande partier i mönstret, därför kan det inte vara ett "elvasolvstäcke". Dess utseende stämmer inte heller överens med övriga täcken som kallas spegeltäcke. Mönsterinslaget i bården (och på ett ställe till) bitvis bortslitet. Smutsigt. Litt; Berg, Kerstin, Selma Johansson - väverska och hembygdsforskare i Södra Bohuslän, Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund Nr 41, Uddevalla , sid 178-186. Lychou, Kerstin, Hemslöjd och folkkonst i Bohuslän, Warne förlag AB, Partille 1996, sid. 156-160. Sekora, Ann-Britt, Upphämta i Bohuslän (uppsats vid enstaka kurs i vävning Vt 1981, Institutionen för slöjd och hushållsvetenskap, Göteborg). För ytterligare uppgifter om givaren se UM 16001.
Photo: Bohusläns museum
Accept license and download photo