1
2
100
Täcke av två våder, ihopsytt med längsgående söm. Vävt i solvad upp hämta med delvis inplockat mönster (flera olika trådar används över vävbredden och snärjs om varandra där de möts). Det yttäckande mönstret som uppstår genom solvning och trampning är mycket små romber. Den egentliga mönstringen uppstår genom att ränder, fält och mönsterfigurer vävs med mönsterinslag av olika färger. Bottenväv i tuskaft av beige bomullsgarn. Täcket har ett mittfält bestående av en röd mittruta (vävd med rött och ljusrött garn) omgiven av en gråtonat gulgrön ram och utanför den en svart ram. Över och under mittfältet finns bårder i beige, gråtonat ljusblått, svart, gulbrunt, ljusrött och gråtonat ljusgult. Mönstren i bårderna är ränder och inplockade pilformade mönsterfigurer och romber. Rester av korta öglade fransar finns längs långsidorna, dels av mönsterinslaget, dels av påsytt ullgarn i olika färger (längs den svarta mittramens sida.) Vid ena kortsidan märkt ?MD 1854 (troligen CMD) med korsstygn i ljusrött lingarn. Solvad upphämta uppkallades efter hur många skaft som användes till väven, dock är litteraturen oklar vad gäller om bottenskaftens antal ska räknas in. Idag lärs solvad upphämta ut under namnet smålandsväv. Mittrutan kallades ibland prästruta, för där skulle prästen lägga bibeln vid husförhör. Ordet täcke användes förr om en vävnad som användes att täcka över en möbel, såväl säng som bord. Slitmärken och lagningar som bildar en fyrkant på detta täcke talar om att det troligen använts till duk på ett bord. Mycket slitet, mönsterinslaget bitvis bortslitet. Lagningar (stoppningar) ca 13 cm in från kanten på fyra ställen. Ett stort hål bredvid en sådan lagning. Fläckigt. Litt; Berg, Kerstin, Selma Johansson - väverska och hembygdsforskare i Södra Bohuslän, Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund Nr 41, Uddevalla 1991, sid 178-186. Lychou, Kerstin, Hemslöjd och folkkonst i Bohuslän, Warne förlag AB, Partille 1996, sid. 156-160. Sekora, Ann-Britt, Upphämta i Bohuslän (uppsats vid enstaka kurs i vävning Vt 1981, Institutionen för slöjd och hushållsvetenskap, Göteborg). För ytterligare uppgifter om givaren se UM 16001.
Photo: Bohusläns museum
Täcke av två våder, ihopsytt med längsgående söm. Vävt i solvad upp hämta med delvis inplockat mönster (flera olika trådar används över vävbredden och snärjs om varandra där de möts). Det yttäckande mönstret som uppstår genom solvning och trampning är mycket små romber. Den egentliga mönstringen uppstår genom att ränder, fält och mönsterfigurer vävs med mönsterinslag av olika färger. Bottenväv i tuskaft av beige bomullsgarn. Täcket har ett mittfält bestående av en röd mittruta (vävd med rött och ljusrött garn) omgiven av en gråtonat gulgrön ram och utanför den en svart ram. Över och under mittfältet finns bårder i beige, gråtonat ljusblått, svart, gulbrunt, ljusrött och gråtonat ljusgult. Mönstren i bårderna är ränder och inplockade pilformade mönsterfigurer och romber. Rester av korta öglade fransar finns längs långsidorna, dels av mönsterinslaget, dels av påsytt ullgarn i olika färger (längs den svarta mittramens sida.) Vid ena kortsidan märkt ?MD 1854 (troligen CMD) med korsstygn i ljusrött lingarn. Solvad upphämta uppkallades efter hur många skaft som användes till väven, dock är litteraturen oklar vad gäller om bottenskaftens antal ska räknas in. Idag lärs solvad upphämta ut under namnet smålandsväv. Mittrutan kallades ibland prästruta, för där skulle prästen lägga bibeln vid husförhör. Ordet täcke användes förr om en vävnad som användes att täcka över en möbel, såväl säng som bord. Slitmärken och lagningar som bildar en fyrkant på detta täcke talar om att det troligen använts till duk på ett bord. Mycket slitet, mönsterinslaget bitvis bortslitet. Lagningar (stoppningar) ca 13 cm in från kanten på fyra ställen. Ett stort hål bredvid en sådan lagning. Fläckigt. Litt; Berg, Kerstin, Selma Johansson - väverska och hembygdsforskare i Södra Bohuslän, Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund Nr 41, Uddevalla 1991, sid 178-186. Lychou, Kerstin, Hemslöjd och folkkonst i Bohuslän, Warne förlag AB, Partille 1996, sid. 156-160. Sekora, Ann-Britt, Upphämta i Bohuslän (uppsats vid enstaka kurs i vävning Vt 1981, Institutionen för slöjd och hushållsvetenskap, Göteborg). För ytterligare uppgifter om givaren se UM 16001.
Photo: Bohusläns museum
Accept license and download photo