Tranlampa

Föremålet visas i basutställningen Kustland, Bohusläns museum, Uddevalla.

Tranlampan bestod av en låg skål fylld med tran med en kort pip pä ena sidan för en veke. Skålen kunde vara av bränd lera eller av järn. Järnlampan kunde hänga i taket eller stå på bordet.

Pehr Kalm skildrar bruket av tranlampan som belysning i sin Västgöta och Bohuslänska resa 1742 och skriver den 1 september från Orust:

”Lampor brukades här på orten i stället för ljus, hvaruti de lagt tran och en hveka antingen af lin eller hampa, eller ock den inre delen af ett slags Juncus; desse lampor gofvo et så klart sken ifrån sig, som et annat ordinairt ljus kunnat göra; man kunde näppeligen känna någon lukt af tran, då de brändes; sättet, huru desse bereddes, var: man tager och samlar lefvern af Längor, Torsk, Flundror och allehanda slags fisk, (i synnerhet får man af ingen fisk så mycket tran, som af Gråsiken (Gadus) emedan den skal hafva största lefver af all slags fisk, och är dess utan mycket fet); desse lefrar lägges tilhopa i en tunna, och ligga der at rutna så länge, tils alla lefrar blifva genomrutnade och lika öfver alt; derpå öses de uti en kettel at kokas, då det fina och klara sätter sig ofvan på, men det tjocka sjunker til botten.

Man öser det fina och klara af i besynnerliga käril at förvaras, emedan det är samma tran, som man bränner i Lamporna; men det tjocka, som satt sig vid botnen, och ser ut som bleck, kastas bårt. Til hvekar i lampan brukas väl linhvekar, eller af hampa; men än bättre är detta: man tager knapptogh eller Juncus culmo nudo stricto, capitulo laterali. Linn. Fl. Svec. 278, hvilken finnes mäst allestäds på våta ställen, af denna flås, medan den ännn är grön, den yttre barken, som sker på det sätt, at man rifver af de gröna på ena sidan långs efter den, sätter så nageln af tummen mot det öfriga gröna på inre sidan, och för så tummen upföre, då den inre hvita svampaktiga delen blifver skild från det gröna, hvilken svampaktiga hvita del sedan hänges eller lägges på något ställe at torkas; den samma sättes sedan i lampan bland tran, och tändes eld derpå. I September fullmånad skal vara bäst at samla denne Juncus til hvekar; och sades dessa hvekar skola hafva med sig den förmon, at de brinna alt för väl; äro goda och jämna som bomull; röka icke, hvilket klutar af lin och hampa pläga göra, samt tära och öda på långt när ej så mycket tran, som de af blår efter hampa eller lin.

Beskrivning av tranlampor och hur de användes i Mollösund (Erixon och Wallin1932):

"I spiskupan hänger också ofta den lilla skedbladsformiga tranlampan av järn, merendels försedd med en undre skål av järn eller en koklöve, kallad snigen, i vilken tranen från den droppande gräsveken samlas upp. I taket både i köket och stugan finnas f. ö. märlor, i vilka den flyttbara tranlampan kan hängas. För att skydda taket för sot brukade man då sätta en kupig halmhatt över lampan. Sådana gjordes av en båtsman Pettlare inne i Tegneby socken och kallades pettlarehattar. Han flätade också barnhattar, och man sjöng en liten stump om dessa:

Nu har jag fått mej en pettlarehatt,

nu är jag glad både dag å natt.”

Litt: Pehr Kalms Västgöta och Bohuslänska resa förrättad år 1742. Med anmärkningar uti Historia Naturali, Fyrik, medicin, ekonomi, antikviteter etc. jämte nödiga figurer. Wahlström & Widstrand, Stockholm 1960.

Kjellberg, Sven T.: Mollösund, från ett bohuslänskt fiskeläge vid 1800-talets mitt. Ur Svenska kulturbilder", del III och IV, Sigurd Erixon och Sigurd Wallin, 1932.

Lithberg, Nils: Tranlampor af lera i Nordiska Museet. Ur Nordiska museets årsbok Fataburen 1914-1915. Stockholm, 1915, s. 163-164.

Retzius, Anders Jahan: Försök til en flora oeconomica Sveciae eller Swenska wäxters nytta och skada i hushållningen af Anders Jahan Retzius. Lund. Tryckt hos professorn, dokt. Joh. Lundblad, på författarens bekostnad. 1-2. 1806. Lund, 1806.

Användning

• History

  Häradsskrivare John Kleberg (1852 - 1942) och textilforskare fröken Bertha Kleberg (1854 – 1921) som var syskon liksom far och faster till Gulli Kleberg (1897 – 1982) bildade Göteborgs och Bohus läns Hemslöjdsförening 1913.

  Bertha Klebergs verksamhet kunde genomföras delvis, för att ej säga huvudsakligen, genom häradsskrivare John Klebergs ekonomiska bistånd.

  Göteborgs och Bohus läns Hemslöjdsförening, som - efter hans död 1942 förpuppad - drev en omfattande verksamhet med bl.a. fast vävskola i Uddevalla, ambulerande vävkurser ute i bygderna och utställningar. Dessa senare var ofta mycket omfattande och anordnades på olika platser i Bohuslän, oftast i samband med Hemslöjdsföreningens årsmöten samt särskilt ordnade hembygdsfester och spelmansstämmor och dylikt.

  Med John Klebergs stigande ålder och bl.a. på grund av hemslöjdsverksamheten uttömda resurser upphörde dessa utställningar, sannolikt något av de sista åren före andra världskriget. [1936]

  Till Hemslöjdsföreningens verksamhet, som senare utökades med ett mindre försäljningsmagasin i Uddevalla, knöts tidigt Gulli Kleberg efter erhållen grundlig utbildning vid Johanna Brunsons vävskola i Stockholm, nu nedlagd men på sin tid den mest välkända i landet.

  Gillis Kleberg i april 1964 (son till John Kleberg)

• Adress,Bohuslän Västra Götaland Uddevalla Uddevalla Uddevalla Thorburnska huset Krumedike 4 Kungstorget 2
• Alternative namesBohusslöjden (har i vissa katalogiseringar kallats "Bohusslöjden", ej att förväxla med Bohusslöjd i Göteborg)
• DigitaltMuseumSearch in «Göteborgs och Bohus läns Hemslöjdsförening»

Accession: 1980

• History

  Uppgifter om fröken Gulli Kleberg, Uddevalla, i boken "Västsvenska kvinnor och hem," utgiven av Georg Eneroth, 1946, s. 299: Gulli Kleberg, född i Skaftö den 29 juni 1897. Dotter till framlidne häradsskrivaren John Kleberg och hans framlidna maka fru Karin Kleberg, född Andersson. Utexaminerad från Johanna Brunsons vävskola. Föreståndarinna för Hemslöjdsföreningens vävskola i Uddevalla.

  GILLIS KLEBERG

  Stallgatan 3 STOCKHOLM

  Telefon 11 l6 73

  Promemoria angående fröken Gulli Klebergs vävskole- och hemslöjdsverksamhet, upprättad av hennes broder Gillis Kleberg i april 1964.

  Innan jag når in på Gulli Klebergs verksamhet, är det på sin plats att något vidröra bakgrunden därtill. Hennes faster, fröken Bertha Kleberg, hade under en lång följd av år bedrivit ett intensivt arbete bl.a. för att återfinna och återuppliva den bohusländska nationaldräkten, som vid sekelskiftet torde ha varit ej blott helt ur bruk utan praktiskt taget glömd. Efter Bertha Klebergs död år 1921 har David Arill i en uppsats i boken "Bohuslänska folkminnen. Studier och uppteckningar" någorlunda fullständigt redogjort för hennes forskningsarbete - kopia bifogas - och här torde blott vara att tillägga att bohusdräkten finns på Nordiska Museet i ett exemplar av kvinnodräkten och ett av mansdräkten, båda skänkta av Bertha Kleberg, samt att hon även bedrev vävskola i Uddevalla. Ett annat exemplar av bohusdräkten har nyligen skänkts till samma museum av Gulli Kleberg för att visa huru kvinnodräkten numera vanligen ter sig. En del andra textilföremål med eller utan samband med bohusdräkten finns också på museet, skänkta av Bertha Kleberg eller fru Karin Kleberg, Gulli Klebergs moder.

  Bertha Klebergs verksamhet kunde genomföras delvis, för att ej säga huvudsakligen, genom häradsskrivare John Klebergs ekonomiska bistånd. Han, Gulli Klebergs fader, bildade på sin tid - sannolikt 1913 - Göteborgs och Bohus läns Hemslöjdsförening, som - efter hans död 1942 förpuppad - drev en omfattande verksamhet med bl.a. fast vävskola i Uddevalla, ambulerande vävkurser ute i bygderna och utställningar. Dessa senare var ofta mycket omfattande och anordnades på olika platser i Bohuslän, oftast i samband med Hemslöjdsföreningens årsmöten samt särskilt ordnade hembygdsfester och spelmansstämmor och dylikt. Med John Klebergs stigande ålder och bl.a. på grund av hemslöjdsverksamheten uttömda resurser upphörde dessa utställningar, sannolikt något av de sista åren före andra världskriget.

  Till Hemslöjdsföreningens verksamhet, som senare utökades med ett mindre försäljningsmagasin i Uddevalla, knöts tidigt Gulli Kleberg efter erhållen grundlig utbildning vid Johanna Brunsons vävskola i Stockholm, nu nedlagd men på sin tid den mest välkända i landet. Liksom tidigare Bertha Kleberg ….

  (tyvärr saknas senare delen av dokumentet. Om det finns bevarat någon annanstans i Bohusläns museums samlingar känner vi inte till. /Marie Johansson i augusti 2018.)

• Födelseort,Bohuslän Västra Götaland Skaftö
• Adress,Sverige (SE) Bohuslän Västra Götaland Uddevalla Uddevalla Jacob Trahnsgatan 3 Göteborgs och Bohus län
• ProfessionFröken
• GenderKvinna
• DigitaltMuseumSearch in «Kleberg, Gulli»