1
3
100
Blomkruka, svartglaserad med dekor i blåturkos. Diameter botten 10,6 cm. Nästan rakt koniskt öppen form. Drejat rödgods med bearbetad kantdel, hål för vattenavrinning i botten, brunsvart glasyr, dekor av svagt blågrön chamotte i fyra oprecisa vertikala områden på utsidan. Chamotten består förmodligen av krossat glas/mosaik. Oglaserad inuti. Skador pga användning. Rester av jord inuti. Användningstid uppskattad. Krukan kan härstamma från krukmakarsläkten Hjoberg som haft krukmakeri i Västra Bodane, Frändefors socken under stora delar av 1800- och 1900-talen. Litteratur: Hembygden, Dalsland 1973, "Pottkakelugnen", om krukmakarsläkten Hjobergs kakelugnstillverkning, av Christer Järlgren, s. 25-58; "Krukmakare och kakelugnsmakare", Tom Möller, Raster förlag (1999), s. 22-27. Bilagepärm UM018181 Informationsblad "Välkommen till Hjoberg krukmakare på Dal" (2000-talets början) samt "Hjobergs krukmakeri" (1997).
Photo: Bohusläns museum
Blomkruka, svartglaserad med dekor i blåturkos. Diameter botten 10,6 cm. Nästan rakt koniskt öppen form. Drejat rödgods med bearbetad kantdel, hål för vattenavrinning i botten, brunsvart glasyr, dekor av svagt blågrön chamotte i fyra oprecisa vertikala områden på utsidan. Chamotten består förmodligen av krossat glas/mosaik. Oglaserad inuti. Skador pga användning. Rester av jord inuti. Användningstid uppskattad. Krukan kan härstamma från krukmakarsläkten Hjoberg som haft krukmakeri i Västra Bodane, Frändefors socken under stora delar av 1800- och 1900-talen. Litteratur: Hembygden, Dalsland 1973, "Pottkakelugnen", om krukmakarsläkten Hjobergs kakelugnstillverkning, av Christer Järlgren, s. 25-58; "Krukmakare och kakelugnsmakare", Tom Möller, Raster förlag (1999), s. 22-27. Bilagepärm UM018181 Informationsblad "Välkommen till Hjoberg krukmakare på Dal" (2000-talets början) samt "Hjobergs krukmakeri" (1997).
Photo: Bohusläns museum
Blomkruka, svartglaserad med dekor i blåturkos. Diameter botten 10,6 cm. Nästan rakt koniskt öppen form. Drejat rödgods med bearbetad kantdel, hål för vattenavrinning i botten, brunsvart glasyr, dekor av svagt blågrön chamotte i fyra oprecisa vertikala områden på utsidan. Chamotten består förmodligen av krossat glas/mosaik. Oglaserad inuti. Skador pga användning. Rester av jord inuti. Användningstid uppskattad. Krukan kan härstamma från krukmakarsläkten Hjoberg som haft krukmakeri i Västra Bodane, Frändefors socken under stora delar av 1800- och 1900-talen. Litteratur: Hembygden, Dalsland 1973, "Pottkakelugnen", om krukmakarsläkten Hjobergs kakelugnstillverkning, av Christer Järlgren, s. 25-58; "Krukmakare och kakelugnsmakare", Tom Möller, Raster förlag (1999), s. 22-27. Bilagepärm UM018181 Informationsblad "Välkommen till Hjoberg krukmakare på Dal" (2000-talets början) samt "Hjobergs krukmakeri" (1997).
Photo: Bohusläns museum
Accept license and download photo