1
2
100
Runt, grå-beige garnnystan bestående av kasserat fisknät. När gamla fisknät var uttjänta återanvändes de ofta till mattor. Att klippa mattrasor av garn var en sysselsättning för hela familjen - gamla, unga, kvinnor och män. Mattor med inslag av nät var starka och låg bra på golvet enligt givaren. Mattorna hade inslag av både nät och vanliga trasor. Det var viktigt att remsorna klipptes jämt. En del av nätet knöts fast i kökssoffan för att hålla det sträckt vilket gjorde det lättare att räkna stolpar och klippa efter dem och på så sätt få jämnbreda remsor. Nätet klipptes längs med den sida som inte var fäst i soffan och allt eftersom arbetet fortgick flyttades nätets fästpunkt. På en "vad" var ca 15 - 20 stolpar en vanlig bredd. Vaden hade mindre maskor än nätet vilket innebar att det blev ett tätare inslag. "Vad" var ofta färgat i blått eller grått och garnen ofta i olika bruna nyanser. Mattorna gjordes rent i saltvatten på så sätt blev de styva och låg plant på golvet och saltet förhindrade även färgerna att färga av sig. Brukaren är givarens mor. Eventuellt kan nystanet vara tänkt att användas av givarens farmor som också bodde på Smögen. Tillverkaren är trolig. Han var givarens bror och mycket duktig på att klippa mattrasor av fisknät. Maria Rödström, gift med Karl-Olof Rödström, f. 1916. Karl-Olof Rödström var son till Evert Rödström, f. 1898 och Irene Rödström (1903 - 1995). Evert och Irene är också föräldrar till Karin Rödström. Evert är bror till Gertrud Linnea Gunnarsson, f. 1896 med dottern Berit Gunnarsson, f. 1922. Evert och Gertrud Linneas föräldrar är Frans Rödström, f. 1871 och Sofia Rödström , f. 1872 Se flera föremål från Smögen i samlingarna från denna Smögenfamilj. Intervju med Maria Rödström förvaras under Intervjuserien, Etnologi, Ämbetsarkivet.
Photo: Bohusläns museum
Runt, grå-beige garnnystan bestående av kasserat fisknät. När gamla fisknät var uttjänta återanvändes de ofta till mattor. Att klippa mattrasor av garn var en sysselsättning för hela familjen - gamla, unga, kvinnor och män. Mattor med inslag av nät var starka och låg bra på golvet enligt givaren. Mattorna hade inslag av både nät och vanliga trasor. Det var viktigt att remsorna klipptes jämt. En del av nätet knöts fast i kökssoffan för att hålla det sträckt vilket gjorde det lättare att räkna stolpar och klippa efter dem och på så sätt få jämnbreda remsor. Nätet klipptes längs med den sida som inte var fäst i soffan och allt eftersom arbetet fortgick flyttades nätets fästpunkt. På en "vad" var ca 15 - 20 stolpar en vanlig bredd. Vaden hade mindre maskor än nätet vilket innebar att det blev ett tätare inslag. "Vad" var ofta färgat i blått eller grått och garnen ofta i olika bruna nyanser. Mattorna gjordes rent i saltvatten på så sätt blev de styva och låg plant på golvet och saltet förhindrade även färgerna att färga av sig. Brukaren är givarens mor. Eventuellt kan nystanet vara tänkt att användas av givarens farmor som också bodde på Smögen. Tillverkaren är trolig. Han var givarens bror och mycket duktig på att klippa mattrasor av fisknät. Maria Rödström, gift med Karl-Olof Rödström, f. 1916. Karl-Olof Rödström var son till Evert Rödström, f. 1898 och Irene Rödström (1903 - 1995). Evert och Irene är också föräldrar till Karin Rödström. Evert är bror till Gertrud Linnea Gunnarsson, f. 1896 med dottern Berit Gunnarsson, f. 1922. Evert och Gertrud Linneas föräldrar är Frans Rödström, f. 1871 och Sofia Rödström , f. 1872 Se flera föremål från Smögen i samlingarna från denna Smögenfamilj. Intervju med Maria Rödström förvaras under Intervjuserien, Etnologi, Ämbetsarkivet.
Photo: Bohusläns museum
Accept license and download photo