Ränna på stativ på fyra ben.

Ett grovt knivblad monterat på ena kortsidan (löst).

Knivbladet förs upp och ner manuellt. Halm och hö sköts fram i ränna och kapades i lagom långa bitar.

Den sönderdelade halmen och höet användes till foder till torpets två kor. Något dragdjur fanns inte utan lånades av grannar vid behov.

Torpet Risdal lång under en stor gård.

Carl Larsson (född 1883) ägde torpet under 1900-talets början. Han var mångsysslare - drev ett mindre jordbruk, fiskade och arbetade i den lilla hamnen nedan för torpet. Till hamnen levererades sten från fastlandet för vidare transport.

På Risdal kallades denna typ av redskap alltid för skärekista.

Skärekistan stog på logen. Att skära foder var ett tungt jobb. Knivbladet slipas ofta för att hållas riktigt skarpt.

I slutet av 1920-talet eller 1930-talets början köptes ett hackelseverk som ersatte skärekistan. Det var grönt och väldigt fint minns dottern, född 1920.

Hackelseverket var mekaniskt och lite lättare att arbeta med än skärekistan. Det innebar att barnen kunde hjälpa till med detta arbete.

Litteratur:

Bringéus, Nils-Arvid. Arbete och redskap, Lund 1979, s. 109.

Add a comment or suggest edits

Leave a comment or send an inquiry

Share to