Tolv dekormålade panelbrädor från 1600-talets senare del till 1700-talets första hälft. Brädorna har troligen proveniens till byggnad tillhörig Rutger von Ascheberg.
De kraftiga br ...
Tolv dekormålade panelbrädor från 1600-talets senare del till 1700-talets första hälft. Brädorna har troligen proveniens till byggnad tillhörig Rutger von Ascheberg.
De kraftiga brädorna är av olika längd och utgör del av en tak- eller väggpanel. Det som återstår verkar vara ett hörnparti som består av brädorna UM27304:1 - 10 och antyder att hela motivet bör ha varit kvadratiskt eller rektangulärt. Större delen av panelen saknas således. Ytterligare sex delar finns som inte passar till något annat, varav två har rester av dekormåleri, totalt 16 delar.
Målningen är utförd i limfärg eller tempera i olika grå, röda och vita nyanser direkt på underlaget. Stilen är livfull barock. Motivet föreställer en kerub med uppfällda vingar. Ovanför figuren böljar ett bladornament på ömse sidor med en sköld med pärlstavsram och flerkantiga sidoflanker dekorerade med blomblad.
Brädorna är av olika längd och har kraftiga hål i ändarna efter handsmidd spik. Motivets avslut mot vägg- eller taklist markeras tydligt av en kantlinje i målningen, spikhål och brädornas omålade yttersta ändar.
Brädorna har senast suttit på andra våningen i villan "Slottet" eller"Petris pensionat" på Stenungsön. Huset är byggt på 1890-talet och uppfört på samma plats där Rutger von Aschebergs (1621 - 1693) jaktslott tidigare låg.
Brädorna hittades av givaren-husägaren i samband med en badrumsrenovering 1965 och de bröts loss ur olika väggar. De satt då lodrätt spikade på reglar med målningen vänd inåt. Givaren försökte intressera någon kulturmyndighet för brädorna, men "ingen vill ha dem". När givaren sålde huset på Stenungsön och flyttade1966 togs panelen med.
Möjligheten finns att denna panel tidigare suttit i det Aschebergska jaktslottet och i samband med rivningen på 1890-talet betraktats som rivningsmaterial som kunnat återanvändas som väggpanel i den nya byggnaden.
Stenungsön ingick som donationsgods till Rutger von Ascheberg efter försvenskningen av Bohuslän 1658. Han lät här uppföra Aschebergska gården till vilken alltså hörde ett jaktslott. Foto lär finnas på jaktslottet.
1964-65 hittade givaren ett större antal brädor som låg staplade på varandra på hanbjälkarna under taket på vinden till samma villa på Stenungsön. Brädorna sattes samman och skulle enl. givaren förställa brytandet av det fjärde inseglet ur Johannes Uppenbarelsebok, Nya testamentet. Materialet lämnades till konservering på dåvarande Göteborgs Historiska Museum och överläts sedan till Stenungsunds kommun. Brädorna sitter idag i taket i sakristian i Norums kyrka, Stenungsunds kommun. Eftersom panelen ej var komplett har målningen kompletterats av målarmästare Allan Holmdahl. Motivet är målat på liggande panel. Givaren menar att "stilen" på denna målning ej är densamma som på panelen UM27304. Brädorna är dock av samma typ.
I Bohuslän är bevarat profant måleri i barock stil ovanligt, vilket gör dessa panelbrädor intressanta.
Rutger von Ascheberg, det försvenskade Bohusläns förste generalguvernör, är också en viktig historisk person från vars levnad museet i stort sett saknar föremål.
Ur Nationalencyklopedin, NE.se: Rutger von Ascheberg
Rutger von Ascheberg, 1621-93, greve, militär och ämbetsman. A. deltog i trettioåriga kriget (bl.a. i slagen vid Nördlingen 1634 och Jankowitz 1642). Han var regementschef i Karl X Gustavs polska och danska krig och utmärkte sig särskilt i slaget vid Konitz 1656 samt i tåget över Bält 1658. A. blev generallöjtnant 1670, friherre 1673 och general 1674; han bidrog verksamt till Karl XI:s segrar vid Lund 1676 och Landskrona 1677. Han utnämndes till fältmarskalk 1678, guvernör över Bohuslän m.m. 1679, generalguvernör över Skåne, Halland, Bohuslän och Blekinge 1680, kungligt råd 1681 och greve 1687. Karl XI såg i A. sin militäre läromästare. Som generalguvernör över de f.d. danska landskapen vinnlade han sig på ett energiskt, men synnerligen pragmatiskt, sätt om deras assimilering i det svenska riket. A:s metoder avvek kraftigt från den tidigare mera hårdföra försvenskningspolitiken.
Se färgfoton i Bilagepärmen UM27304.
Litt: Åberg, Alf: Rutger von Ascheberg. Årsbok Bohuslän 1993.
About the object
about
Tolv dekormålade panelbrädor från 1600-talets senare del till 1700-talets första hälft. Brädorna har troligen proveniens till byggnad tillhörig Rutger von Ascheberg.
De kraftiga brädorna är av olika längd och utgör del av en tak- eller väggpanel. Det som återstår verkar vara ett hörnparti som består av brädorna UM27304:1 - 10 oc...
Tolv dekormålade panelbrädor från 1600-talets senare del till 1700-talets första hälft. Brädorna har troligen proveniens till byggnad tillhörig Rutger von Ascheberg.
De kraftiga brädorna är av olika längd och utgör del av en tak- eller väggpanel. Det som återstår verkar vara ett hörnparti som består av brädorna UM27304:1 - 10 och antyder att hela motivet bör ha varit kvadratiskt eller rektangulärt. Större delen av panelen saknas således. Ytterligare sex delar finns som inte passar till något annat, varav två har rester av dekormåleri, totalt 16 delar.
Målningen är utförd i limfärg eller tempera i olika grå, röda och vita nyanser direkt på underlaget. Stilen är livfull barock. Motivet föreställer en kerub med uppfällda vingar. Ovanför figuren böljar ett bladornament på ömse sidor med en sköld med pärlstavsram och flerkantiga sidoflanker dekorerade med blomblad.
Brädorna är av olika längd och har kraftiga hål i ändarna efter handsmidd spik. Motivets avslut mot vägg- eller taklist markeras tydligt av en kantlinje i målningen, spikhål och brädornas omålade yttersta ändar.
Brädorna har senast suttit på andra våningen i villan "Slottet" eller"Petris pensionat" på Stenungsön. Huset är byggt på 1890-talet och uppfört på samma plats där Rutger von Aschebergs (1621 - 1693) jaktslott tidigare låg.
Brädorna hittades av givaren-husägaren i samband med en badrumsrenovering 1965 och de bröts loss ur olika väggar. De satt då lodrätt spikade på reglar med målningen vänd inåt. Givaren försökte intressera någon kulturmyndighet för brädorna, men "ingen vill ha dem". När givaren sålde huset på Stenungsön och flyttade1966 togs panelen med.
Möjligheten finns att denna panel tidigare suttit i det Aschebergska jaktslottet och i samband med rivningen på 1890-talet betraktats som rivningsmaterial som kunnat återanvändas som väggpanel i den nya byggnaden.
Stenungsön ingick som donationsgods till Rutger von Ascheberg efter försvenskningen av Bohuslän 1658. Han lät här uppföra Aschebergska gården till vilken alltså hörde ett jaktslott. Foto lär finnas på jaktslottet.
1964-65 hittade givaren ett större antal brädor som låg staplade på varandra på hanbjälkarna under taket på vinden till samma villa på Stenungsön. Brädorna sattes samman och skulle enl. givaren förställa brytandet av det fjärde inseglet ur Johannes Uppenbarelsebok, Nya testamentet. Materialet lämnades till konservering på dåvarande Göteborgs Historiska Museum och överläts sedan till Stenungsunds kommun. Brädorna sitter idag i taket i sakristian i Norums kyrka, Stenungsunds kommun. Eftersom panelen ej var komplett har målningen kompletterats av målarmästare Allan Holmdahl. Motivet är målat på liggande panel. Givaren menar att "stilen" på denna målning ej är densamma som på panelen UM27304. Brädorna är dock av samma typ.
I Bohuslän är bevarat profant måleri i barock stil ovanligt, vilket gör dessa panelbrädor intressanta.
Rutger von Ascheberg, det försvenskade Bohusläns förste generalguvernör, är också en viktig historisk person från vars levnad museet i stort sett saknar föremål.
Ur Nationalencyklopedin, NE.se: Rutger von Ascheberg
Rutger von Ascheberg, 1621-93, greve, militär och ämbetsman. A. deltog i trettioåriga kriget (bl.a. i slagen vid Nördlingen 1634 och Jankowitz 1642). Han var regementschef i Karl X Gustavs polska och danska krig och utmärkte sig särskilt i slaget vid Konitz 1656 samt i tåget över Bält 1658. A. blev generallöjtnant 1670, friherre 1673 och general 1674; han bidrog verksamt till Karl XI:s segrar vid Lund 1676 och Landskrona 1677. Han utnämndes till fältmarskalk 1678, guvernör över Bohuslän m.m. 1679, generalguvernör över Skåne, Halland, Bohuslän och Blekinge 1680, kungligt råd 1681 och greve 1687. Karl XI såg i A. sin militäre läromästare. Som generalguvernör över de f.d. danska landskapen vinnlade han sig på ett energiskt, men synnerligen pragmatiskt, sätt om deras assimilering i det svenska riket. A:s metoder avvek kraftigt från den tidigare mera hårdföra försvenskningspolitiken.
Se färgfoton i Bilagepärmen UM27304.
Litt: Åberg, Alf: Rutger von Ascheberg. Årsbok Bohuslän 1993.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».