Stenen har ursprungligen tillhört Dragsmarks kloster och är en gåva till Bohusläns museum från ägaren till Dragsmarks klostergård, Leif Hammar, som bebor 1700-talshuset invid och på f. d. Dragsmarks klosteranläggning. Släkten Hammar fick Dragsmark i förläning vid 1500-talets slut.
Stenen påträffades i februari 1990 efter det att Bohusläns museum utfört arkeologisk undersökning i husets medeltida källare. Ett djupt schakt togs fram strax öster om spismuren i köket. När undersökningen var klar fanns ett skift kvar av 1700-talets spisfundament vilket kastades ned i utgrävningen som fylle. När denna sten kastades ner vände den sin skulpterade del uppåt.
Det finns ytterligare bearbetade byggnadsdelar av täljsten i klosterruinen men knappast någon så fin som denna. Enl. uppgift skall det dock finnas några skulpterade delar i vapenhuset i nuvarande kyrkan.
Genom att denna sten har varit knuten till det privata huset och inte till ruinen finns anledning att ta in den som ett museiföremål och inte lägga tillbaka den med de andra stenarna.
Följande uppgifter hämtade ur "Kyrkor i Uddevalla kommun, Utdrag ur Byggnadsregistret" av Boel Almqvist 2000-02-16:
"Dragsmarks kyrkoruin utgör lämningar efter det kloster som tillhört premonstratenser och som sannolikt byggdes under Håkan Håkanssons regeringstid år 1219-61. Kyrkan murades emellertid först vid århundradets slut. Ruinen är 1-1,5 m hög. Den hittills största arkeologiska utgrävningen ägde rum 1897. Murarna är omkring 1,5 tjocka och av gråsten i skalmursteknik. De har format en enskeppig salkyrka med en storlek av ca 22,5x13,5 m. Höjden har varit ca 25 m. Huvudingången byggdes i västgaveln. Kyrkorummet var täckt med två kryssvalv av tegel. Det medeltida högaltarfundamentet och grunderna till en sekundärt byggd triumfbåge har påträffats, likaså skulpterade fragment av täljsten. Intill korets sydmur ligger en kvadratisk byggnad som hört till kyrkan och klostret. Dess ursprungliga funktion är okänd (konventstuga, kapitelsal, sakristia?).
Under sin storhetstid på 1300- och 1400-talen åtnjöt Dragsmarks kloster ytterst stort anseende och räknades som det andra klostret i Norge näst efter det i Tönsberg, tillhörigt samma orden. I början av 1520-talet rapporteras emellertid om förfall. Snart, alldeles i början av reformationen, indrogs klostret till kronan. Under tidernas lopp har lämningarna haft skilda ägare. En del av byggnadsmaterialet har använts till Bohus fästning. "
Se Topografiska arkivet, Dragsmark sn; Dragsmarks klosterruin samt Klostergården 1.27 samt Grävningsrapport, Dragsmark, Dnr 144/91D.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».