100
"Impressionistram" (se nedan). Rikt ornamenterad kraftig fururam med patinerad yta i grå, bruna och brunsvarta nyanser. Det gråvita skiktet är medvetet förslitet med ett verktyg. De översta, matta skikten består av ett mörkare grått färgskikt ovanpå en ljusare, som omväxlande framträder tillsammans med det underliggande skiktets bruna, svartnade och blanka yta. De skurna dekorelementen sett utifrån är flätband, dubbel hålkäls-, äggstavs- och x-list, samt enkel hålkäls- och hopplist. Gråmålad, neutral inkantlist avslutad med vitmålad hålkälslist närmast bildyta, B 2,1 cm. Listen är en senare komplettering. Spikmärken på öppningens insida visar att den har använts. Dagöppningen är 40,0 x 32,3 cm. Uppgifter i samtal med rammakare Ralf D. Weber, Sjuntorp: Rikt dekorerade ramar utgörs annars oftast av en stomme av trä med dekor gjord av pastellage/tryckmassa. Massan är ett plastiskt material som består av många olika ämnen; bl a krita och animaliskt lim, gips, glycerin och kokt linolja, vilken pressas i gipsform. Det ännu fuktiga materialet tas försiktigt ur formen. Innan påfästning värms det färdiga dekorelementet i vattenbad så att rammakaren kan göra finjustering på plats. Materialet tål att dras något och kan på så sätt korrigeras. Dekorelement kan också kavlas ut mellan mönsterskurna valsar. Dessa limmas sedan fast mot ramen. Ramen får sedan ligga i rumstemperatur och torka under en vecka. Ofta kan man se lagningar och kompletteringar i hörnen. För att dölja mötet mellan dekorbanden i ramens hörn har tillverkaren ofta placerat en extra dekoration ovanpå hörnets skarv. Impressionistramar, eller "franska ramar" som de kallades vid tiden kring sekelskiftet 1900, blev omtyckta till målningar gjorda av de franska impressionisterna på 1880-talet. Cezanne, Degas, m.fl. "återupptäckte" de ornamenterade ramtyperna. Det blev det populärt att nytillverka liknande ramar. Man använde i flera fall de gamla valsarna för tryckmassan vilka ofta fanns bevarade hos rammakaren och fick på så sätt fram dekorelement, flätband m m, av exakt samma typ som på tidigare seklers ramar. Ramämnet patinerades sedan - man ville att ramen skulle se "gammal" ut, d v s som 200 år gammalt dekorskuret och bonat trä.) Ramen ingick sannolikt i Stina Forssell-gåvan till Uddevalla museum 1970 men man valde att inte katalogisera den som ett unikt föremål. Den påminner mycket om andra ramar som Stina Forssell själv valt till sina målningar, se t ex UM71.3.236, UM71.3.244, UM71.3.272 och UM71.3.273. Ramen har bl a använts som rekvisita till en utställningstext i basutställningens "Borgerskap" under åren 1984 - 2002. I samband med en raminventering av Johnson- samlingen 2001- 2002 påpekade rammakare Ralf D. Weber att denna typ av ram har en intressant historia. Insamlingsgruppen beslutade ta in den till samlingarna. Ramen i basutställningen ersatt med en mer passande ram, erhållen som gåva av Weber år 2002. 16 november 2004: Vid genomgång av lappkatalogen över Stina Forssells testamenterade gåva konstaterades att denna ram ursprungligen varit monterad runt målning UM71.3.227, Porträtt av kvinna.
Photo: Bohusläns museum
Accept license and download photo