1
3
100
Oval krans gjord på stomme av järntråd i en konstfull hopflätning, den inre delen i två våningar. Stommen är därefter klädd med svarta glaspärlor - stavar och runda samt med vita svarta och gula små pärlor, uppträdda på textil tråd som virats runt stommen. Kransens mitt pryds av en silvermålad pappdekoration som vilar på en platta av tunn plåt och papp. Dekorationen är utformad som ett kors på en gravkulle, skyddad under en oval glaskupa. Ovan- och nedanför glaskupan sitter fem prästkrage-liknande blommor. I kransens nederkant hänger tre girlander - ursprungligen fem - gjorda av avlånga glaspärlor trädda på textiltråd. I kransen sitter fästad ett svartkantad papperskort med den tryckta texten: "En sista hälsning från mormor morfar o moster (handskrivet) Visst är döden grym, Visst är graven kall, Men för den som lida skall Och som sjukdom mest är givet Är dock döden bättre än livet". Järntråden bitvis rostig. Ur följebrev, skrivet av Rune Hammarskog, yngre bror till den avlidne: "Pärlkransen och pärlkorset har förvarats på en vind i ett hus i Håvedalen, Norra Bohuslän. Kransarna och korset var tillägnade gossen Holger Hansson, son till Ester och Hans Nilsson, Håvedalen. Holger var född den 22 april 1917 och avled den 16 september 1928, alltså 11 år gammal. Begravningen ägde rum i Skee kyrka någon vecka efter dödsfallet. Kransen överlämnades då av Holgers morföräldrar, f.d. gränsridaren Olof Martin Carlén och hans hustru Emma. Givaren av korset är okänd. Vid samma tillfälle lämnades även en pärlkrans av en granne till familjen, snickaren Anton Mattsson och hans hustru Maria. Anton Mattsson hade troligen även tillverkat Holgers kista. På Skee kyrkogård fanns i slutet av 1920-talet och början av 1930-talet ett flertal gravar som var prydda med pärlkransar/kors. En del kransar förvarades i en trälåda som var täckt av en glasskiva. Kransarna var ömtåliga och skadades ofta. De togs därför bort och försvann så småningom helt från kyrkogården." Holger Hansson var sjuklig från födseln och avled troligen i hjärntumör. Dessa gravprydnader bör ha plockats bort från graven redan under hösten, kanske för att läggas tillbaka under sommarhalvåret. Därefter har de förvarats på vinden i huset som ligger en halv mil från norska gränsen. Gåvan består av ytterligare en pärlkrans (UM027841) samt ett pärlkors (UM027842).
Photo: Bohusläns museum
Oval krans gjord på stomme av järntråd i en konstfull hopflätning, den inre delen i två våningar. Stommen är därefter klädd med svarta glaspärlor - stavar och runda samt med vita svarta och gula små pärlor, uppträdda på textil tråd som virats runt stommen. Kransens mitt pryds av en silvermålad pappdekoration som vilar på en platta av tunn plåt och papp. Dekorationen är utformad som ett kors på en gravkulle, skyddad under en oval glaskupa. Ovan- och nedanför glaskupan sitter fem prästkrage-liknande blommor. I kransens nederkant hänger tre girlander - ursprungligen fem - gjorda av avlånga glaspärlor trädda på textiltråd. I kransen sitter fästad ett svartkantad papperskort med den tryckta texten: "En sista hälsning från mormor morfar o moster (handskrivet) Visst är döden grym, Visst är graven kall, Men för den som lida skall Och som sjukdom mest är givet Är dock döden bättre än livet". Järntråden bitvis rostig. Ur följebrev, skrivet av Rune Hammarskog, yngre bror till den avlidne: "Pärlkransen och pärlkorset har förvarats på en vind i ett hus i Håvedalen, Norra Bohuslän. Kransarna och korset var tillägnade gossen Holger Hansson, son till Ester och Hans Nilsson, Håvedalen. Holger var född den 22 april 1917 och avled den 16 september 1928, alltså 11 år gammal. Begravningen ägde rum i Skee kyrka någon vecka efter dödsfallet. Kransen överlämnades då av Holgers morföräldrar, f.d. gränsridaren Olof Martin Carlén och hans hustru Emma. Givaren av korset är okänd. Vid samma tillfälle lämnades även en pärlkrans av en granne till familjen, snickaren Anton Mattsson och hans hustru Maria. Anton Mattsson hade troligen även tillverkat Holgers kista. På Skee kyrkogård fanns i slutet av 1920-talet och början av 1930-talet ett flertal gravar som var prydda med pärlkransar/kors. En del kransar förvarades i en trälåda som var täckt av en glasskiva. Kransarna var ömtåliga och skadades ofta. De togs därför bort och försvann så småningom helt från kyrkogården." Holger Hansson var sjuklig från födseln och avled troligen i hjärntumör. Dessa gravprydnader bör ha plockats bort från graven redan under hösten, kanske för att läggas tillbaka under sommarhalvåret. Därefter har de förvarats på vinden i huset som ligger en halv mil från norska gränsen. Gåvan består av ytterligare en pärlkrans (UM027841) samt ett pärlkors (UM027842).
Photo: Bohusläns museum
Oval krans gjord på stomme av järntråd i en konstfull hopflätning, den inre delen i två våningar. Stommen är därefter klädd med svarta glaspärlor - stavar och runda samt med vita svarta och gula små pärlor, uppträdda på textil tråd som virats runt stommen. Kransens mitt pryds av en silvermålad pappdekoration som vilar på en platta av tunn plåt och papp. Dekorationen är utformad som ett kors på en gravkulle, skyddad under en oval glaskupa. Ovan- och nedanför glaskupan sitter fem prästkrage-liknande blommor. I kransens nederkant hänger tre girlander - ursprungligen fem - gjorda av avlånga glaspärlor trädda på textiltråd. I kransen sitter fästad ett svartkantad papperskort med den tryckta texten: "En sista hälsning från mormor morfar o moster (handskrivet) Visst är döden grym, Visst är graven kall, Men för den som lida skall Och som sjukdom mest är givet Är dock döden bättre än livet". Järntråden bitvis rostig. Ur följebrev, skrivet av Rune Hammarskog, yngre bror till den avlidne: "Pärlkransen och pärlkorset har förvarats på en vind i ett hus i Håvedalen, Norra Bohuslän. Kransarna och korset var tillägnade gossen Holger Hansson, son till Ester och Hans Nilsson, Håvedalen. Holger var född den 22 april 1917 och avled den 16 september 1928, alltså 11 år gammal. Begravningen ägde rum i Skee kyrka någon vecka efter dödsfallet. Kransen överlämnades då av Holgers morföräldrar, f.d. gränsridaren Olof Martin Carlén och hans hustru Emma. Givaren av korset är okänd. Vid samma tillfälle lämnades även en pärlkrans av en granne till familjen, snickaren Anton Mattsson och hans hustru Maria. Anton Mattsson hade troligen även tillverkat Holgers kista. På Skee kyrkogård fanns i slutet av 1920-talet och början av 1930-talet ett flertal gravar som var prydda med pärlkransar/kors. En del kransar förvarades i en trälåda som var täckt av en glasskiva. Kransarna var ömtåliga och skadades ofta. De togs därför bort och försvann så småningom helt från kyrkogården." Holger Hansson var sjuklig från födseln och avled troligen i hjärntumör. Dessa gravprydnader bör ha plockats bort från graven redan under hösten, kanske för att läggas tillbaka under sommarhalvåret. Därefter har de förvarats på vinden i huset som ligger en halv mil från norska gränsen. Gåvan består av ytterligare en pärlkrans (UM027841) samt ett pärlkors (UM027842).
Photo: Bohusläns museum
Accept license and download photo