Funktion: Golvmatta för sommarbruk
Om sävmattor berättade en kvinna från norra Bohuslän att säv kunde hämtas från Bullaren.
Mattor med sävinslag kunde vävas på två sätt: Vid det ena stoppades toppen av ett strå, det vill säga den smala ändan, in i nästa strås rotdel. Strået viktes vid stadkanten och man fortsatte lägga in detta i nästa inslag. I den andra varianten lades ett helt strå in i varje inslag. Efter nertagning ur vävstolen skars kanten rak och skyddades från slitage med ett påsytt band.
Exempel finns där finrummets trasmattor rullades ihop sommartid och ersattes med sävmattor. Man får förmoda att de senare ansågs finare än trasmattor.
Sävmattor skurades aldrig men var lätta att sopa av. De kastades när de blev för smutsiga eller skadade.
Citat ur Tora Bohlin Landströms bok (se nedan): "Mamma tar av den stora mattan och lägger på nya sävmattor i finrummet när det är sommar. De prasslar lite och glänser som grovt siden. De dammar och skräpar inte, och så luktar de grönt och fint. Mamma tycker visst alltid mest om det som är grönt.
Hanna och mamma brukar väva varje höst när säven är lång. Det går så lätt och fort att bara trä det ena strået i det andra och inte ska de slås hårt i väven heller."
Ytterligare exempel på mattor med inslag av säv, se UM025344, UM027791 och UM032146.
Litteratur:
Ankert, Kerstin, Frankow, Ingrid: Den svenska trasmattan, en kulturhistoria. Prisma 2003.
Bohlin Landström, Tora: Barnsliga bilder med gullkant på - så var det då när vi var små. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, nr 22, 1986, s. 66-67.
Lychou, Kerstin: Folkkonst i Bohuslän, s. 104-108. Warne förlag 1996
Artiklar om sävslöjd i Österbotten "Nödföda, koföda, födkrok", "Säven är bärgad" och "Sävmatta" i tidningen Hemslöjden 1987/3.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».