Part of exhibition
History
-
Roterande tyngd till känselag, som användes när man tillverkade lina till backor (långrev). Stenen är en del till redskapet känselag som användes vid tillverkning av lina till backor, känsor. Enligt Haneson och Rencke (1923) är känselagsstenar av sten äldst. "Numera äro sådana av järn eller bly vanligare."
Känselaget sattes i ett hål i väggen och en känsesten hängdes längst ner i materialet för att tynga det som skulle tvinnas. Känsorna slogs lodrätt.
En känsa är det snöre som förbinder kroken vid backelina. En backelina är en del av ett fiskeredskap kallat backa.
Täljsten är ett material som använts i årtusenden. Täljsten är bra på flera sätt; den är lätt att forma, den tar snabbt åt sig värme och behåller värmen länge.
För att forma stenen kan man tälja med ett redskap med vass egg, precis som namnet säger.
Man kan också hugga med yxa, såga och hacka, slipa och borra. Så blir stenen till kyrkliga skulpturer, dopfuntar, byggnadsdelar eller sländtrissor och knappar.
Bergarten är inte bara mjuk utan också seg och sammanhängande. Den innehåller klorit och minst 50 % talk.
Ju mer talk, desto mjukare sten. När man tar på den känns den litet oljig.
Egenskaperna i förhållande till värme gör att täljsten använts för gjutformar, strykjärn, bakplåtar och grytor.
Fortfarande är den vanlig i braskaminer.
Täljstenen är så gott som osmältbar, den är eldfast, och kan flyttas direkt mellan stark värme och kyla.
Man kan steka på den utan fett. Den tål olika ämnen och kemikalier.
Pulvriserad täljsten har använts som magringsmedel i keramikdeglar vid smältning av metall i höga temperaturer.
I Bohusläns berggrund börjar ett stråk av täljsten som löper från Ytterby och Jörlanda, upp genom Dalsland och vidare till Östfold i Norge. Flera gamla täljstensbrott har hittats.
Täljsten heter fedtsten (på danska), kleberstein (på norska), soapstone (på engelska) och speckstein (på tyska).
Litteratur: Aarsrud, Christian: Föremål av täljsten. Att upptäcka ett landskap, Dalsland genom kulturhistorien. Vänersborgs museums skriftserie nr 2, Uddevalla 2004, s. 205-214.
Hallbäck, Sven-Axel: Medeltida dopfuntar i Bohuslän, Vänersborg 1961.
Haneson och Rencke: Bohusfisket, Göteborg 1923, s. 253 ff.
Pehr Kalms Västgöta och Bohuslänska resa förrättad år 1742, redigerad av Krantz, Claes, Wahlström & Widstrands förlag, Stockholm 1960, s. 142 och 153.
Produktion: 1800 (1800-tal)
- TillverkningsortSverige Bohuslän Västra Götaland Göteborgs och Bohus län
Användning
- Ägare av originalSöderhall, Gunnel
- Adress,Sverige (SE) Bohuslän Västra Götaland Lysekil Skaftö Grundsund Östra skogen 5 Göteborgs och Bohus län
- GenderKvinna
- DigitaltMuseumSearch in «Söderhall, Gunnel»
- Ägare av original, ortSverige Bohuslän Västra Götaland Lysekil Skaftö Grundsund Göteborgs och Bohus län
Accession: June 8, 2004
Gåva- Givare till museetSöderhall, Gunnel
- Adress,Sverige (SE) Bohuslän Västra Götaland Lysekil Skaftö Grundsund Östra skogen 5 Göteborgs och Bohus län
- GenderKvinna
- DigitaltMuseumSearch in «Söderhall, Gunnel»
Classification
-
- FiskeOU 226
- RepslageriOU 283
License information
Metadata
- IdentifierUM027851
- Alternative name2004/4:16 - Diarienummer
- Part of collectionS14UM Kulturhistoriska samlingen
- Owner of collectionBohusläns museum
- InstitutionBohusläns museum
- Date publishedAugust 11, 2014
- Date updatedMay 15, 2020
- DIMU-CODE011024286775
- UUID8c0453a3-e5a9-4d5f-96c6-ddc2f8651259
- Tags
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».