Sybord med sex lådor.

Remdriven.

UM75.21.1 - UM75.21.85 är en del av den gåva som Schwartzman & Nordström AB och Tiger-Pingvins Konfektions AB konkursbo överlämnade till Uddevalla kommun 1975 med fri dispositionsrätt och som beskrivs i överenskommelse med arkivnummer 129/75.

I artikel 4 anges:

"De äldre inventarier av museal karaktär, såsom gamla symaskiner, strykjärn o. dyl., som förvaras dels i Tiger-Pingvins undervisningslokal och dels i arkivet, överlämnas i den mån de tillhör Schwartzman & Nordströms konkursbo till kommunen att disponeras över efter överenskommelse med Tiger-Pingvin."

Uddevalla kommun skänkte materialet vidare till Uddevalla museum samma år.

Litt: Aktiebolaget Schwartzman & Nordström, en storindustri i Bohuslän, Göteborg, 1943.

Ur punktnummerkatalogen 1958-1976:

Uddevalla kommun.

Symaskiner på underrede, 4 st.

Följande historik om Schwartzman & Nordström AB är hämtad ur Uddevallabloggen 2007, text Gunnar Klasson, ordf. Uddevalla hembygdsförening:

Den 1 oktober 1903 började Schwartzman o Nordström sin verksamhet i lokaler på Kungsgatan 19 i Uddevalla. Det var de båda kompanjonerna Marcus Fredrik Schwartzman och Hjalmar Nordström, som med ett kapital på vardera 10 000 kr startade rörelsen. Att företaget etablerades i Uddevalla berodde på att direktör Schwartzman varit resande för firma AB Erikson o Larsson i Borås och som centrum i sitt försäljningsdistrikt haft Uddevalla.

Företagets första lokaler var på Kungsgatan 19 och bestod av ett kontorsrum och en lagerutrymme. Personalen bestod av en kvinnlig kontorist, en resande och ett lagerbiträde.

Redan 1905 utträdde Hjalmar Nordström ur företaget. Skälet till det kan ha varit att de båda företagarna hade olika uppfattningar om hur företaget skulle utvecklas. Schwartzman ville starta tillverkning av konfektionsvaror och så blev det. Dock kvarstod Nordström i företagsnamnet.

Man skall komma ihåg att vid den här tiden gick männen till en skräddare när en ny kostym skulle köpas. Under tiden som kostymen växte fram gick kunden flera gånger till skräddaren och provade den.

Det var en helt ny idé att konfektionstillverka kostymer (konfektion från det latinska confi''cere = göra färdig). Idén var helt enkelt den som råder än i dag. Olika tillverkare syr upp sina modeller i olika storlekar och säljer via återförsäljare. Det krävde givetvis en stor kapitalinsats eftersom det tog tid innan man fick tillbaka sina utlägg.

Idén med konfektionstillverkning var ett lyckokast och kom helt rätt i tiden. Schwartzman köpte 1906 hörnhuset Lagerbergsgatan - Norra Drottninggatan och flyttade in sin fabrik i huset. Därmed kunde fabriken börja att producera. Efterfrågan var enorm och tämligen omedelbart fick Schwartzman lägga ut detaljtillverkning av ficklock, kragar etc på underleveramtörer i Uddevalla. Den största var Johannes Nilsson AB i Port Arthur med många anställda.

Dessa underleverantörsjobb var också lämpliga för hemmafruar som ville tjäna en slant och det blev med tiden många som satt hemma och sydde till Schwartzmans.

Det behövdes redan från början större lokaler och 1919 byggde Schwartzman o Nordström ett nytt hus på granntomten längs Lagerbergsgatan (som då fortfarande hette Stora Norrgatan). Man byggde också på en tredje våning på hörnhuset.

Inte ens med denna tillbyggnad hade lokalfrågan lösts utan man letade efter en ny plats att bygga en ännu större fabrik. I februari 1922 köptes därför tomten och fastigheten Natt och Dags bryggeri i kvarteret Dagson.

Samtidigt ökade produktionen hela tiden. Man sydde förstås olika kostymmodeller och först hade man för att hålla isär dem kallat dem efter siffror. Kostym nr 1, 2 etc. Nu bestämde man sig istället för att ge dem olika namn. I oktober 1926 lanserades sålunda kostymen Tiger som fanns i modellerna Tiger 1, Tiger 2 och Tiger 3. Tigerkostymerna blev genast omåttligt populära. Andra namn var Lord 1, Lord 2 och Lord 3 m fl.

I mars 1928 blev det känt i Uddevalla att det skulle byggas ett stort industrikomplex i kvarteret Dagson. De byggnader som i dag innehåller Sveriges Radio Väst, Vårdcentralen Dagson, ungdomslokaler Bryggeriet mm är de lokaler som byggdes för konfektionsfabriken. I mars samma år fyllde Marcus Fredrik Schwartzman 50 år.

Samma år beviljade Hälsovårdsnämnden en ansökan om att få bygga 25 vattentoaletter i den nya fabriksbyggnaden.

1929 kunde den nya fabriken invigas och all verksamhet flyttades dit. Detta innebar även att underleverantörerna fick mindre att göra men personalen hos dessa inklusive de som satt i hemmen och sydde behövdes i den nya fabriken. Personalstyrkan skulle snabbt uppgå till 1000 anställda och trots den stora arbetlösheten i Sverige på 1930-talet gick fabriken mycket bra.

I september 1934 köpte direktör Schwartzman familjen Jacobis hus Ramdalen (nu officersmäss på Gullmarsbasen) i Skredsvik för att använda det som semesterhem för de anställda.

På fabriksbyggnaden på Söder satte man upp en reklamskylt för "Tigerkläder" på taket mot korsningen Södergatan - Södra Drottninggatan och det var nu folk i allmänhet började kalla företaget för "Tigerfabriken" eller bara "Tiger".

Uddevallaborna hade för övrigt smeknamn på alla de tre stora industriföretagen: Kampenhof kallades för "Möket", Uddevalla Tändstickfabrik för "Stickan" och Schwartzman o Nordström således "Tiger". Dessutom var det olika status bland arbetarna på de tre fabrikerna. Att jobba på "Möket" hade lägst status. Arbetarna där gick hem efter dagens slut med bomullsludd i kläderna så det syntes på dem var de jobbade. Sak samma med "Stickan" som dock hade högre status. De som jobbade i den s.k. "Satsen" där hade också synliga spår på sina kläder och i ansiktet av så det var ingen tvekan om var de jobbade. Högst status hade de som arbetade på "Tiger". Självklart klädde sig herrarna som jobbade där i kostym.

Trots att företaget nu hade en ny stor fabriksbyggnad räckte denna inte till. Ytterligare utveckling krävdes. den stora satsningen på den nya "Tigerfabriken" 1929 insåg Schwartzman att man måste ta ytterligare ett steg. Man kastade sina blickar på en del av den 1938 nedlagda tändsticksfabriken och på våren 1939 köpte man den s k "Kompletten" i kvarteret Kondoren (nuvarande Sinclair) av Tändsticksbolaget. Man skulle bygga en helt ny och mycket större fabriksbyggnad och planeringen påbörjades omgående.

Som väl alla vet bröt Andra världskriget ut den 1 september 1939, dvs bara några månader senare. Planerna på den nya fabriksbyggnaden fick nu läggas på is och Tiger fick ställa om sin produktion till att sy kläder till den svenska krigsmakten. Även det var bra för Tiger, produktionen kunde upprätthållas under kriget. Planeringen av den nya fabriken fortsatte också. Diskussioner fördes med Uddevalla stad om att denna skulle köpa fabriksbyggnaden i kvarteret Dagson.

I mars 1944 tog Tiger över konfektionsfabriken Debe i Dals Ed. Samma år fick de anställda vid "Tiger" 17 dagars semester och fullt betalt för 12. På hösten köpte företaget Hotell Bele i samma kvarter för att använda det som pensionat för firmans personal. Överhuvudtaget tycks just 1944 varit ett osedvanligt lyckosamt år för fabriken och dess personal. I hörnet Packhusgatan - Södergatan startade företaget en barnkrubba som tog emot 15 barn till anställda. Och till julen 1944 tildelades personalen en julklapp bestående av en veckolön.

Krigsslutet 1945 blev också inledningen till byggandet av den nya fabriken vid Östergatan. Samtidigt som detta arbete pågick och produktionen pågick för fullt blev det brist på arbetskraft. För att råda bot på situationen startade företaget en fabrik i Bengtsfors 1946.

I april 1948 bildade företaget en bostadstiftelse och byggde hus på Edingsvägen 8 och 12 för anställda. Samma månad fyllde Marcus Fredrik Schwartzman 70 år och Bohusläningen skrev om honom som stadens största arbetsgivare.

Fabriken invigdes 1949 och i en broschyr som togs fram till invigningen läser vi om några trivselåtgärder för personalen.:

"Sex gånger per timme omsättes luften i lokalerna genom de hypermoderna ventialations- och konditioneringsanläggningarna. I två särskilt värmegivande lokaler har luftkonditioneringen kombinerats med ett kylaggregat för att en behaglig temperatur skall kunna hållas året runt."

"Förkylningsfritt är en annan önskedröm, som kanske kan förverkligas. I en avdelning göres ett intressant experiment. Luften som blåses in genom ventilationsanläggningen blandas med glykol, som ha en starkt bakteriedödande karaktär. Det är tänkbart, att man härigenom kan undvika förkylningssjukdomar bland de anställda. Om försöket lyckas kommer metoden att användas inom hela företaget."

"Den nya högtalaranläggningen ger personalen den stimulans, som ett omväxlande musikprogram under arbetet visat sig vara."

"Den stora personalrestaurangen har plats för 500 personer. För att underlätta de anställdas hemarbete utlämnas även mat för avhämtning. I anslutning till resaturangen finns det också rökrum.....en trevlig takterass med konditoriservering...duschar....vilstolar för dem som under vilopauserna vill rekreera sig."

"Ett trevligt klubbrum står till förfogande för föreningsverksamheten inom företaget och kommer även att användas för undervisningsverksamheten vid företaget."

"I källaren finns en bastu med elektrisk uppvärmning, där bad kommer att serveras de anställda till självkostnadspris."

"Maskintvättstugan i källaren med en dagskapacitet på 400 kg avser att underlätta arbetet i hemmet för personalen. Man räknar med att där kunna hjälpa de anställda att åtminstone få sin grövre tvätt utförd till ett pris, som är så lågt att det verkligen blir lönande."

Man kan tycka att företaget gjorde allt för att de anställda skulle trivas, men det kostade också. 1952 skriver Bohusläningen att driften av Schwartzmams barnhem är för dyr och barnhemmet stängs.

1954 stänger filialen i Bengtsfors men året därpå har Tiger fått lokaler för en planerad konfektionsfabrik i Tanum. (Jag kan inte hitta uppgifter om att filialen blev av?).

Robert Schwartzman hade sedan några år växt in i rollen som företagsledare och tar definitivt över då Marcus Fredrik dör 1955, 77 år gammal. Sex år senare, den 29 september 1961 omkom han i en trafikolycka i Skåne. Dödsfallet inträffade vid en tid som i efterhand har kallats för Textilkrisen.

---

För det gamla företaget Schwartzman o Nordström börjar nu en tid av omstruktureringar, nysatsningar, konkurser och företagsombildningar, som är hart när omöjliga att kort beskriva."

Add a comment or suggest edits

Leave a comment or send an inquiry

Share to