Part of exhibition
History
-
-
Bohusläns virkning
Texten skriven av föreningens ordförande Karin Sanne 1944
Depression och arbetslöshet var betydande på 1930-talet i Bohuslän. Staten och kommunerna gjorde stora insatser för att skapa nya arbetsmöjligheter till förtjänst för befolkningen i de stora stenhuggeridistrikten där verksamheten från att ha varit givande och livlig sjönk ner till nästan ingenting. Omkring 1920 sysselsattes i Bohuslän ca 7000 personer. De utländska avnämare av stenproduktionen, främst gatstenen började i allt större omfattning själva hugga sin sten och Sveriges export gick ned till ett minimum.
Med kriget tillkom stora svårigheter för fiskarne att utöva sitt yrke. Vilket i sin tur bidrog till arbetslösheten. Bland alla försök att skapa hjälp till självhjälp åt den bohuslänska befolkningen var säkert föreningen Bohusläns virkning det minsta och obetydligaste. Bohus-slöjden, både den manliga och den kvinnliga har sedermera ryckt fram som en god hjälp, men låg omkring 1935 ännu nere. Ar 1934 bildade fyra damer föreningen Bohusläns virkning. Dess uppgift var från starten att giva en klen biförtjänst åt hemmakvinnan, gammal som ung. Föreningens uppgift var vidare att försöka höja standarden på de virkningskunniga bohuslänskornas arbeten samt omhändertaga försäljningen.
På sammanträde 16 april 1935 tillsattes för föreningen en styrelse på 10 pers, med Karin Sanne som ordförande. Föreningens första framträdande blev sommaren 1935. Då hölls i Axvall det första allmänna distriktslantbruksmötet omfattande även hemslöjd, och Bohuslän mötte upp med allt vad länet hade av traditionsmättad hemslöjd, särskilt finnväv, vilken också tog hem de förnämsta priserna. Bohusläns representant för hemslöjden i Axvall, Karin Sanne, ansåg att man ej skulle skingra den samlade bohuslänska hemslöjdskollektionen, innan den visats på en separat utställning i det egna länet för kvinnor, av vilka endast ett fåtal varit i tillfälle att resa till Axvall.
Separatutställningen ordnades i Uddevalla. Och här släpptes för första gången virkningen fram bland hemslöjd av rang. Det var ej mycket föreningen hunnit med på det år som gått sedan starten. Men det lilla som gjorts visades. Vidare uppmanades allmänheten genom upprop i pressen att komma till utställningen med all gammal virkning. Resultatet blev storartat. Sedan massor av virkning gallrats, kunde ett helt rum fyllas och blev trots stora brister i utställnings-materialet ganska tilltalande och mycket lustigt.
Och därmed tog föreningens verksamhet fart. Man ordnade möten på större platser i länet dit virkerskorna fingo komma medförande prov på vad de förut virkat och där arbetet utlämnades med hänsyn till vederbörandes handlag och önskemål. Ofta medfördes stora, gamla virkmönsterkollektioner, som skänktes eller utlånades till föreningen. Härur valdes och sovrades, det provvirkades, ratades och provvirkades igen. Resultatet var ofta både förbluffande och uppmuntrande. Kvalitetsgarn, rätt nål till varje grovlek och hänsyn tagen till vars och ens individuella sätt att virka kunde nästan till oigenkännlighet förändra utseendet på en spets.
Utlämnandet av arbeten ordnades efter dessa möten så att garn, uppgift om nr å virknål samt spetsprov utsändes varpå virkerskan fick provvirka 1 m och sända in till granskning. Var denna spetsbit välgjord fick hon fortsätta, felades något i utförandet, fick hon erinringar därom och först efter förnyad provvirkning fick hon fortsätta.
Utlämningen av montering som även den utfördes av kvinnor i Bohuslän, de flesta utan någon som helst utbildning i handarbete, sker på liknande sätt. Allt utsändande av arbete´n går på post, återsändandet likaså. Kvinnorna som virka bo spridda från norr till söder i det långsträckta länet, varför post är enda sättet att nå dem. Mellan 100 och 200 kvinnor ha alltsedan föreningens start sysselsatt sig med virkningen, för de yngre på lediga stunder eller så mycket som krafter och ögon tillåtit för de äldre. Den allra äldsta virkerskan har ännu vid 86 år lämnat ett vackert, välgjort och bländande vitt arbete. Intet arbete får enl utsända tryckta anvisningar till var och en tvättats, pressas eller kopieras.
Många kvinnor som började hon Bohusläns virkning 1935 hålla ännu på. Betalning för utfört arbete har hela
tiden omg efter arbetets insändande utsänts per post. Då ebb för det mesta har rått i kassan har kapital måst förskotteras, tills penningar influtit från försäljning.
Som ovan nämnts monteras ofta spetsarna å te- och kaffedukar, tabletter, servetter m.m. Uppslaget härtill gav en dam som på en av de första försäljningarne köpte spetsbitar till te-tabletter. Vid nästa försäljning återkom damen med spetsbitarne och bad Bohusläns Virkning skaffa lämpligt linne och ordna med monteringen. Och därmed var idén given. Monterade arbeten har visat sig vara en mycket god saluvara. Lakansspetsarne ha dock alltid varit den störta artikeln, även om de vid textilransoneringens början ett par år ej voro så begärliga.
Föreningens ekonomiska start var blygsam för att icke säga djärv och äventyrlig. De fyra damer som startade dem satsade 10 kr var och en hemslöjdens vän gav på första sammanträdet 100 kr till inköp av garner. Alltså 140 kr! Sedan räknades med fri arbetskraft och fri lokal för försäljningarna när lagret av spetsar måste avyttras. Några anslag visste man att det ej kunde räknas med. Vad fri lokal beträffar har föreningen gynnats på ett enastående sätt. Nordiska Kompaniet i Stockholm, Meeths och Ferdinand Lundqvist i Göteborg, hotellen å de bohuslänska badorterna m.fl ha förstående för saken låtit föreningen få utställa och försälja de bohuslänska spetsarne. Härigenom och genom en skälig affärsavance å varorna, kunde föreningen så småningom gå framåt ekonomiskt. Omsättningen har stigit under de första åren till 500 kr. Sedan till 10,000 kr och är nu (1944) uppe i 15.000 kr. Bohusläns virkning äger i närvarande stund hela sitt lager skuldfritt.
Vid sammanträde 4 december 1940 fick föreningen av grosshandlare James Svensson erbjudandet att få disponera en liten affärslokal i hans hus, Bangatan 36 i Göteborg, fritt för 10 år framåt.
Vid sammanträde den 30 juni 1941 beslöts att bilda en ekonomisk föreningen under firma Föreningen Bohusläns Virkning och stadgar antogs. Till styrelsen utsågs fru Karin Sanne, ordförande och kassaförvaltare, fru Sigrid Bergmark, Dr Vivi Sylvan och Grosshandlare James Svensson. Dessutom har föreningen 8 föreningsmedlemmar.
Vid sammanträde 31 januari 1942 utökades styrelsen med f.d. handarbetskonsulenten fröken Maja Berntsson som tillika utsågs till sekreterare.
Från och med att den lilla lokalen Bangatan 36, Gbg, ställdes till föreningens förfogande blev det omöjligt att sköta föreningen, där arbetet tagit större och större omfattning, med enbart oavlönad arbetskraft. En flicka anställdes att hålla affären öppen några timmar varje förmiddag, taga emot färdiga arbeten samt efter anvisningar utsända nya. På så sätt fortsätter Föreningen Bohusläns Virkning efter samma grunder som vid starten sin verksamhet.
Tack till Bildska Hembygdsmuseet på Orust som låtit oss ta del av Bohusläns Virknings dokumentation och gett oss tillstånd att publicera denna text.
-
Produktion - 1934 — 1954
Ordförande Karin Sanne -
Ägare av original
Föreningen Bohusläns Virkning (1934 - 1954)
- DigitaltMuseum Search in «Föreningen Bohusläns Virkning»
-
Handläggare/Projektledare
Sanne, Karin (1882 - 1955)
- Alternative names född Bildt
- Gender Kvinna
- DigitaltMuseum Search in «Sanne, Karin»
-
Användning - 1934 (efter 1934)
-
Downloads
- File attachments Bohus Virkning. Karin Sanne 1944 1751736 Tal av Emma Jacobsson 1939 1751738 Tal vid utställning i Uddevalla 1942 1751740 Föreningen Bohus Virkning - en minnesutställning 1751858 På jakt efter Bohusstjärnan hos fru Sanne på Morlanda. 1751863 Virka bohusstjärnor knappast lönsamt. Artikel i Bohusläningen 1967-02-25 1751865 Virkade spetsar. Hildegard Åstrand (1975) 1751867 Beskrivning Virka en Bohusstjärna 1753201
Classification
-
- Textila tekniker (Outline) OU 286
- 2868 (Outline) OU 2868
License information
- License Contact owner for more information
Metadata
- Identifier UMFS000180
- Part of collection S14UM Kulturhistoriska samlingen
- Owner of collection Bohusläns museum
- Institution Bohusläns museum
- Date published August 11, 2014
- Date updated September 2, 2023
- DIMU-CODE 011024289136
- UUID f2309517-d2f5-471e-a31f-4c3dcd58a963
- Tags
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».