1
3
100
Grupp C. Mössa av svartlackerat läder och skärm med järnbeslag. På mössans övre del finns ett mörkrött band, 3,5 cm brett. Foder av svarta läderbitar hopbundna med snören. Hakremmar av läder med järnspännen. De är fästade vid mössans botten. Hakremmar med fjäll saknas; på båda sidor finns två rosetter i form av lejonhuvuden med krokar för att hänga upp hakremmarna. På mössans framsida finns en vapenplåt av järn och en annan av mässing ovanför. Den sistnämnda har formen av en tupp med regementsnumret ("1") i mitten. Mössans överdel består av ett fyrkantigt lock (längd och bredd 18 cm) med röda snören längs kanterna. På vänstra sidan finns en rund kokard i tre färger, röd, vit och svart. Revär av svart kläde, kringsytt med röda snören, varav det finns en liten bit kvar. Tuppen är ett speciellt franskt, republikanskt, utmärkelsetecken. Litteratur: Handbuch der Uniformenkunde, Knötel / Sieg. Hamburg 1937 sid 181. Lanzenreiter: År 1870 hade man planerat en genomgripande förändring av den franska ulanuniformen, men denna förändring blev endast till ringa del genomförd. Ulanmössan (tschapka) blev svart. Enligt kapten W. Granberg.
Photo: Armémuseum
Grupp C. Mössa av svartlackerat läder och skärm med järnbeslag. På mössans övre del finns ett mörkrött band, 3,5 cm brett. Foder av svarta läderbitar hopbundna med snören. Hakremmar av läder med järnspännen. De är fästade vid mössans botten. Hakremmar med fjäll saknas; på båda sidor finns två rosetter i form av lejonhuvuden med krokar för att hänga upp hakremmarna. På mössans framsida finns en vapenplåt av järn och en annan av mässing ovanför. Den sistnämnda har formen av en tupp med regementsnumret ("1") i mitten. Mössans överdel består av ett fyrkantigt lock (längd och bredd 18 cm) med röda snören längs kanterna. På vänstra sidan finns en rund kokard i tre färger, röd, vit och svart. Revär av svart kläde, kringsytt med röda snören, varav det finns en liten bit kvar. Tuppen är ett speciellt franskt, republikanskt, utmärkelsetecken. Litteratur: Handbuch der Uniformenkunde, Knötel / Sieg. Hamburg 1937 sid 181. Lanzenreiter: År 1870 hade man planerat en genomgripande förändring av den franska ulanuniformen, men denna förändring blev endast till ringa del genomförd. Ulanmössan (tschapka) blev svart. Enligt kapten W. Granberg.
Photo: Armémuseum
Grupp C. Mössa av svartlackerat läder och skärm med järnbeslag. På mössans övre del finns ett mörkrött band, 3,5 cm brett. Foder av svarta läderbitar hopbundna med snören. Hakremmar av läder med järnspännen. De är fästade vid mössans botten. Hakremmar med fjäll saknas; på båda sidor finns två rosetter i form av lejonhuvuden med krokar för att hänga upp hakremmarna. På mössans framsida finns en vapenplåt av järn och en annan av mässing ovanför. Den sistnämnda har formen av en tupp med regementsnumret ("1") i mitten. Mössans överdel består av ett fyrkantigt lock (längd och bredd 18 cm) med röda snören längs kanterna. På vänstra sidan finns en rund kokard i tre färger, röd, vit och svart. Revär av svart kläde, kringsytt med röda snören, varav det finns en liten bit kvar. Tuppen är ett speciellt franskt, republikanskt, utmärkelsetecken. Litteratur: Handbuch der Uniformenkunde, Knötel / Sieg. Hamburg 1937 sid 181. Lanzenreiter: År 1870 hade man planerat en genomgripande förändring av den franska ulanuniformen, men denna förändring blev endast till ringa del genomförd. Ulanmössan (tschapka) blev svart. Enligt kapten W. Granberg.
Photo: Armémuseum
Accept license and download photo