1
4
100
Grupp E II b. Med undantag av siktet överenstämmer vapnet helt med 1826 års jägaregevär AM 1932:4223.Kulans vikt 30,6 gram. Krutladdningens vikt 9,98 gram. Utgångshastighet 1245 fot=370 m. Det ursprungliga siktet har enligt generalorder av den 3 april 1838 ersatts av ett högt, med bakåtvänd fot och smal siktskåra försett ståndsikte, som är fastlött framtill på svansskruvsstjärtens översida. På pipans översida står krönt NT (Norrtälje), monogram av PH samt ett E. På undersidan står P,2,72,71 och 1828. På bakplanet ett W och på V platten LM. På svansskruvsstjärtens undersida inslaget 71. På låsbleckets utsida står krönt NT och LG, på insidan otydlig kronstämpel och 71. Stocken är av björk och brunbetsad. Bakom varbygelns bakre arm är inslaget ett F och bakom sidblecket 71,72 samt ett monogram av PH. På kolvens H sida rester av en sköldformig, fastklistrad papperslapp med påskrift "----1826 års---- Jägare Gevär ----- höga sigten". På bakplåtens spets, och på varbygelns bakre arm otydlig kronstämpel. På bakplåtens spets dessutom 71. På insidan av näsbandet,mellanbandet och sidblecket samt på varbygelns framre arm och på bakplåten stämpel med IG.På bak- plåtens spets numret 71. På sidan av laddstockshuvudet inslaget en kronstämpel, men på stövlarna ett F. Vid bakre rembygeln är en fastställningslapp fastgjord; av denna finns tyvärr endast hälften kvar. På den sitter Konungens generaladjutants expeditions för armén starkt skadade röda lacksigill, varjämte den har påsksrift "Modell å Jäg ... förkortadt Gevär ... i afseende å sigt ... under denna dag. Stockholm Slo.. Gener..." I Modellsalens reversal kallas vapnet "Jägaregevär, svenskt, med flintlås, 1826 års fältjägares", bajonetten "Bajonett, jägaregevärs, 1826 års" och baljan ingick bland "Baljor, bajonetts, svenska, diverse modeller". Om 1826-38 års jaktgevär, se Krigsvetenskapsakademiens handlingar 1838, sid 169 och 209. Dessa vapen syns uteslutande ha använts vid tre fältjägareregementens (a.a.sidan 209), där, åtminstone vid Värmlands fältjägarkår, sedan 1839 allt manskap, utom de 96 skarpskyttarna, som hade studsare, förde dylika gevär (Kingberg, Anteckningar om Värmlands fältjägare II:57-58) LITT J Alm: Arméns eldhandvapen tab 1:46.
Photo: Armémuseum
Grupp E II b. Med undantag av siktet överenstämmer vapnet helt med 1826 års jägaregevär AM 1932:4223.Kulans vikt 30,6 gram. Krutladdningens vikt 9,98 gram. Utgångshastighet 1245 fot=370 m. Det ursprungliga siktet har enligt generalorder av den 3 april 1838 ersatts av ett högt, med bakåtvänd fot och smal siktskåra försett ståndsikte, som är fastlött framtill på svansskruvsstjärtens översida. På pipans översida står krönt NT (Norrtälje), monogram av PH samt ett E. På undersidan står P,2,72,71 och 1828. På bakplanet ett W och på V platten LM. På svansskruvsstjärtens undersida inslaget 71. På låsbleckets utsida står krönt NT och LG, på insidan otydlig kronstämpel och 71. Stocken är av björk och brunbetsad. Bakom varbygelns bakre arm är inslaget ett F och bakom sidblecket 71,72 samt ett monogram av PH. På kolvens H sida rester av en sköldformig, fastklistrad papperslapp med påskrift "----1826 års---- Jägare Gevär ----- höga sigten". På bakplåtens spets, och på varbygelns bakre arm otydlig kronstämpel. På bakplåtens spets dessutom 71. På insidan av näsbandet,mellanbandet och sidblecket samt på varbygelns framre arm och på bakplåten stämpel med IG.På bak- plåtens spets numret 71. På sidan av laddstockshuvudet inslaget en kronstämpel, men på stövlarna ett F. Vid bakre rembygeln är en fastställningslapp fastgjord; av denna finns tyvärr endast hälften kvar. På den sitter Konungens generaladjutants expeditions för armén starkt skadade röda lacksigill, varjämte den har påsksrift "Modell å Jäg ... förkortadt Gevär ... i afseende å sigt ... under denna dag. Stockholm Slo.. Gener..." I Modellsalens reversal kallas vapnet "Jägaregevär, svenskt, med flintlås, 1826 års fältjägares", bajonetten "Bajonett, jägaregevärs, 1826 års" och baljan ingick bland "Baljor, bajonetts, svenska, diverse modeller". Om 1826-38 års jaktgevär, se Krigsvetenskapsakademiens handlingar 1838, sid 169 och 209. Dessa vapen syns uteslutande ha använts vid tre fältjägareregementens (a.a.sidan 209), där, åtminstone vid Värmlands fältjägarkår, sedan 1839 allt manskap, utom de 96 skarpskyttarna, som hade studsare, förde dylika gevär (Kingberg, Anteckningar om Värmlands fältjägare II:57-58) LITT J Alm: Arméns eldhandvapen tab 1:46.
Photo: Armémuseum
Grupp E II b. Med undantag av siktet överenstämmer vapnet helt med 1826 års jägaregevär AM 1932:4223.Kulans vikt 30,6 gram. Krutladdningens vikt 9,98 gram. Utgångshastighet 1245 fot=370 m. Det ursprungliga siktet har enligt generalorder av den 3 april 1838 ersatts av ett högt, med bakåtvänd fot och smal siktskåra försett ståndsikte, som är fastlött framtill på svansskruvsstjärtens översida. På pipans översida står krönt NT (Norrtälje), monogram av PH samt ett E. På undersidan står P,2,72,71 och 1828. På bakplanet ett W och på V platten LM. På svansskruvsstjärtens undersida inslaget 71. På låsbleckets utsida står krönt NT och LG, på insidan otydlig kronstämpel och 71. Stocken är av björk och brunbetsad. Bakom varbygelns bakre arm är inslaget ett F och bakom sidblecket 71,72 samt ett monogram av PH. På kolvens H sida rester av en sköldformig, fastklistrad papperslapp med påskrift "----1826 års---- Jägare Gevär ----- höga sigten". På bakplåtens spets, och på varbygelns bakre arm otydlig kronstämpel. På bakplåtens spets dessutom 71. På insidan av näsbandet,mellanbandet och sidblecket samt på varbygelns framre arm och på bakplåten stämpel med IG.På bak- plåtens spets numret 71. På sidan av laddstockshuvudet inslaget en kronstämpel, men på stövlarna ett F. Vid bakre rembygeln är en fastställningslapp fastgjord; av denna finns tyvärr endast hälften kvar. På den sitter Konungens generaladjutants expeditions för armén starkt skadade röda lacksigill, varjämte den har påsksrift "Modell å Jäg ... förkortadt Gevär ... i afseende å sigt ... under denna dag. Stockholm Slo.. Gener..." I Modellsalens reversal kallas vapnet "Jägaregevär, svenskt, med flintlås, 1826 års fältjägares", bajonetten "Bajonett, jägaregevärs, 1826 års" och baljan ingick bland "Baljor, bajonetts, svenska, diverse modeller". Om 1826-38 års jaktgevär, se Krigsvetenskapsakademiens handlingar 1838, sid 169 och 209. Dessa vapen syns uteslutande ha använts vid tre fältjägareregementens (a.a.sidan 209), där, åtminstone vid Värmlands fältjägarkår, sedan 1839 allt manskap, utom de 96 skarpskyttarna, som hade studsare, förde dylika gevär (Kingberg, Anteckningar om Värmlands fältjägare II:57-58) LITT J Alm: Arméns eldhandvapen tab 1:46.
Photo: Armémuseum
Grupp E II b. Med undantag av siktet överenstämmer vapnet helt med 1826 års jägaregevär AM 1932:4223.Kulans vikt 30,6 gram. Krutladdningens vikt 9,98 gram. Utgångshastighet 1245 fot=370 m. Det ursprungliga siktet har enligt generalorder av den 3 april 1838 ersatts av ett högt, med bakåtvänd fot och smal siktskåra försett ståndsikte, som är fastlött framtill på svansskruvsstjärtens översida. På pipans översida står krönt NT (Norrtälje), monogram av PH samt ett E. På undersidan står P,2,72,71 och 1828. På bakplanet ett W och på V platten LM. På svansskruvsstjärtens undersida inslaget 71. På låsbleckets utsida står krönt NT och LG, på insidan otydlig kronstämpel och 71. Stocken är av björk och brunbetsad. Bakom varbygelns bakre arm är inslaget ett F och bakom sidblecket 71,72 samt ett monogram av PH. På kolvens H sida rester av en sköldformig, fastklistrad papperslapp med påskrift "----1826 års---- Jägare Gevär ----- höga sigten". På bakplåtens spets, och på varbygelns bakre arm otydlig kronstämpel. På bakplåtens spets dessutom 71. På insidan av näsbandet,mellanbandet och sidblecket samt på varbygelns framre arm och på bakplåten stämpel med IG.På bak- plåtens spets numret 71. På sidan av laddstockshuvudet inslaget en kronstämpel, men på stövlarna ett F. Vid bakre rembygeln är en fastställningslapp fastgjord; av denna finns tyvärr endast hälften kvar. På den sitter Konungens generaladjutants expeditions för armén starkt skadade röda lacksigill, varjämte den har påsksrift "Modell å Jäg ... förkortadt Gevär ... i afseende å sigt ... under denna dag. Stockholm Slo.. Gener..." I Modellsalens reversal kallas vapnet "Jägaregevär, svenskt, med flintlås, 1826 års fältjägares", bajonetten "Bajonett, jägaregevärs, 1826 års" och baljan ingick bland "Baljor, bajonetts, svenska, diverse modeller". Om 1826-38 års jaktgevär, se Krigsvetenskapsakademiens handlingar 1838, sid 169 och 209. Dessa vapen syns uteslutande ha använts vid tre fältjägareregementens (a.a.sidan 209), där, åtminstone vid Värmlands fältjägarkår, sedan 1839 allt manskap, utom de 96 skarpskyttarna, som hade studsare, förde dylika gevär (Kingberg, Anteckningar om Värmlands fältjägare II:57-58) LITT J Alm: Arméns eldhandvapen tab 1:46.
Photo: Armémuseum
Accept license and download photo