100
Grupp E II. Geväret avviker från 1856 års gevär (AM 1932:4424) endast genom att piplängden är större och att siktet har annan form. Förebild till både gevär m/1856 och m/1857 är de i Belgien tillverkade gevären m/ 1855 (AM 1932:4422). Pipan är brungjord och rund, men har längst bak på var sida en platt. Snäcken är fastsmidd baktill på pipans högra sida och liknar mycket motsv. del på infanterigevär m/1845 (AM 1932:4402), vilket innebär att den är både större och sitter längre ned än på gevär m/1855 och m/1856. I snäckan är knallhattstappen inskruvad. Kornet är av järn. Det är gjort i ett stycke med en kraftig klack, som är fastlödd vid pipan 23 mm bakom pipmynningen. Denn klack tjänstgör även som bajonettklack. Siktet är ett högt ståndsikte, som sitter på en kring pipan 19,4 cm framför bakre änden gåend, 15 mm bred mässingsring. Ringen hålles fast genom en skruv, som går genom den förstnämnde framför siktet. På pipans översida står krönt C (Carl Gustafs Stads Gevärsfaktori), WF och WN. På vänstra platten är numret 455 inslaget. På undersidan står CLF, P, IT, 2 och WN samt årtalet 1858. På pipans bakplan finns NH och O. På svansskruvsstjärtens översida är inslaget 455 och på densammas nedre förlängning står NH. Svansskruven och dess stjärt är nu blanka, men ha ursprungligen varit gråhärdade. Korsskruven går uppifrån och har ett ganska stort, närmast cylindriskt huvud, som ligger ovanpå svansskruvsstjärten. På korsskruvens huvud är inslaget tre otydliga siffror, sannolikt 29 och 3. Låset är gråhärdat och bakvänt. Framtill är blecket närmast platt, men sedan blir det svagt kullrigt. Hanen är kullrig och mycket kraftig. Tumgreppet är rakt samt upptill på framsidan krusat. Nedtill i slagarmen finns en omkr. 7 mm djup, framtill med bred springa försedd fördjupning, vars botten är slagytan. Änden på slagfjäderns långa övre arm förenas med nöten genom en liten kedjelänk, "kedjelås". Den kortare nedre slagfjädersarmen tjänstgör också som stångfjäder. På bleckets utsida står krönt C, 1858 och 455.På insidan står AE och 16. Låset har lågt halvspänn, vilket ersätter hakspännet. Låset fasthålles av två skruvar, av vilka dock blott den främregår genom stocken från låsblecket till det lilla sidblecket. Den bakre låsskruven är insatt från höger vid låsuttskärningens bakre ände med huvudet försänkt i jämnhöjd med stockens yta. Det har ej skåra, utan i stället ett par cylindriska hål, i vilka ett särskilt verktyg skulle insättas då man ville taga ur skruven. Men för att taga ut låset behöver man icke röra denna skruv. Man behöver då blott taga ur den främre låsskruven. För den bakre finns på utsidan av låsbleckets bakände en halvrund urtagning,vilken framifrån inskjutes under den bakre låsskruvens i låsutskärningen fristående huvud. På låsskruvarnas huvud är inslaget tre otyliga siffror, sannolikt 29 och 3. Stocken är av björk och brunbetsad. Framstocken har en avsats för nedre bandet och en för mellanbandet. På stockens vänstra sida är inslaget 455, HF och 1858. Laddstocksfjädern är anbringad i laddstocksrännans botten, fasthålles med ett stift och går genom en urtagning ned i laddstockrännan. Bakplåten är av blånat järn. Den har en kort, framtill avrundad spets, som skjuter in över kolvryggen. Spetsen är fäst med en skruv och en annan sitter i den egentilga bakplåten. Sidblecket är gråhärdat, 30 mm långt och har närmast formen av ett päron, sett i profil. Avtryckareblecket är blånat och baktill förlängt så att det går in på kolvens undersida. Varbygeln är av mässing och har blott främre arm. Baktill är varbygeln direkt inskruvad i avtryckareblebcket. Banden är smala och av mässing. Näsbandet är enkelt och har liten kappa. Mellanbandet är jämnbrett samt har på undersidan näsa, vid vilken den främre rembygeln är fäst en nit. Nedre bandet har framtill på undersidan en flik, som skjuter ut över laddstocksrännan. tnr 1220.
Photo: Armémuseum
Accept license and download photo