1
2
100
Grupp D II. Klingan är tveeggad med åsar, påfallande tjock, en typisk stötklinga av Wahfelts modell. Fästet är av förgylld mässing och är ett "franskt fäste". Knappen har närmast formen av ett på sidorna något avplattat klot, vars nedre fjärdedel avskurits. Den är kannelerad på yttersidan, men slät på innersidan. Nitknappen är rätt hög, är nedtill cylindrisk, upptill avrundad,nära nog halvkloformig. Det cylindriska och det halvklotformiga partiet skiljas åt genom en avsats. Halsen är slät, instrypt på mitten samt påfallande tunn i jämförelse med knappen. Runt halsens nedre del går en rand. Kaveln är spolformig. Upp och nedtill omgives den av ett ringliknande omkring 8 mm brett beslag av mässingsbleck. Dessa beslag ha längs mitten en upphöjd, med fina vertikala refflor prydd rand, som upp- och nedtill begränsas av en ingraverad rand. I övrigt äro beslagen släta. Resten av kaveln är lindad med fin, av två parter hopsnodd koppartråd. Parerstången har sin största bredd en bit från de avspetsade ändarna och är närmast sexkantig samt mot ändarna kannelerad. Också handbygeln har sexkantigt tvärsnitt, är tjockast på mitten och där kannelerad. Dess övre ände är medelst en skruv fäst vid knappen. Till en stor del går handbygeln nära nog parallelt med knappen. Runt korset finnes den vanliga, ciselerade orneringen. Parerplåten är liten och skålformig, är prydd med på nedre sidan korsformiga hål samt har längs mitten den vanliga, ciselelare orneringen.
Photo: Armémuseum
Grupp D II. Klingan är tveeggad med åsar, påfallande tjock, en typisk stötklinga av Wahfelts modell. Fästet är av förgylld mässing och är ett "franskt fäste". Knappen har närmast formen av ett på sidorna något avplattat klot, vars nedre fjärdedel avskurits. Den är kannelerad på yttersidan, men slät på innersidan. Nitknappen är rätt hög, är nedtill cylindrisk, upptill avrundad,nära nog halvkloformig. Det cylindriska och det halvklotformiga partiet skiljas åt genom en avsats. Halsen är slät, instrypt på mitten samt påfallande tunn i jämförelse med knappen. Runt halsens nedre del går en rand. Kaveln är spolformig. Upp och nedtill omgives den av ett ringliknande omkring 8 mm brett beslag av mässingsbleck. Dessa beslag ha längs mitten en upphöjd, med fina vertikala refflor prydd rand, som upp- och nedtill begränsas av en ingraverad rand. I övrigt äro beslagen släta. Resten av kaveln är lindad med fin, av två parter hopsnodd koppartråd. Parerstången har sin största bredd en bit från de avspetsade ändarna och är närmast sexkantig samt mot ändarna kannelerad. Också handbygeln har sexkantigt tvärsnitt, är tjockast på mitten och där kannelerad. Dess övre ände är medelst en skruv fäst vid knappen. Till en stor del går handbygeln nära nog parallelt med knappen. Runt korset finnes den vanliga, ciselerade orneringen. Parerplåten är liten och skålformig, är prydd med på nedre sidan korsformiga hål samt har längs mitten den vanliga, ciselelare orneringen.
Photo: Armémuseum
Accept license and download photo