1
2
100
Grupp E II a. Verklig kaliber: 19,6 mm. Nominalkaliber: 20,04 mm. Kammarstycket är 30,1 cm långt, baktill på en längd av 27 cm åttkantigt, men därefter 16-kantigt. Framtill avslutas det av ett par insvarvade ränder. Omkring 4 cm framför de sistnämda gå ett par liknande ränder kring det runda långa fältet och 0,4 cm längre fram ännu ett par. Ett rätt högt, knappformigt järnkorn sitter 3,4 cm bakom pipmynningen och längst fram på den korta svansskruvstjärten är ett lågt ståndsikte placerat. På kammarstycket finnes framför siktet siffran 1, på vänstra sidan en stämpel med bokstäverna K P, nedtill till höger sistnämda stämpel ännu en gång och på undersidan en kornstämpel. En kvadratisk, upptill avsneddad klack med 0,7 cm sida sitter på pipans vänstra sida vid mynningen. På pipans undersida 4,7 cm bakom mynningen finnes en genom avfilning uppkommen fläns. pipan fasthålles av en nedifrån isatt korsskruv och 3 häften. Låset har kullrigt bleck, som baktill utlöper i en spets. Det har utifrån isatt fängpannskruv, kort pannstjärt och eldstålsfjäderns bukt går över den främre låsskruvens ände. Lappkruvsringens diameter är 2,2 cm. På låsblecket under fängpannan är siffran 12 inslagen. Hanhalsen är baktill kullrig. Stocken är av al och har kräva. Nu är den brun, men synes ursprungligen ha varit svart. Framsstocken slutar 4,8 cm bakom pipmynningen. Kolvryggen är flat. På kolvens undersida finnes ett instämplat stockmakarärke, ett monogram av bokstäverna M S eller möjligen M H S. Beslagen bestå av bakplåt, som fasthålles av stift, mycket stor varbygel, avtryckarebleck, platt, S-formigt sidbleck, två släta rörkor, 3,5 cm brett krävbeslag och lika brett näsbleck. Varbygelns korta främre arm slutar framtill i en ögla och fasthålles av korsskruven. Den rätt långa bakre armen är längst bak fäst med en träskruv. Alla beslag äro av järnplåt. Dessutom finnes en i kolvhalsens översida infälld, omkring 1,5 cm, bred järnskena, som är rätt tjock samt på översidan avrundad. Framtill skjuter den in under svansskruvsstjärten och fasthålles av korsskruven, men baktill av en nedifrån isatt skruv, vars huvud vilar på varbygelns bakre arm alldeles vid varbygelns bakre ände. Sistnämda skruv och korsskruven gå båda genom var sin ände på avtryckareblecket. Den nedre rembygeln är fäst i öglan på varbygelns främre ände, men men den U-formiga främre rembygeln fasthålles av en skruv, som går genom krävbeslaget samt genom det främsta häftet. Laddstocken är av trä och har i smaländen ett 5 cm långt, med gängat hål för kratsen försett järnbeslag. Denna musköt kallas i Modellsalens reversal för "Mousquette, 1695 års projekt". I 1813 års inventarium över modellkammaren vid Beväringsförrådet finnes bland "Modeller, projecterade" upptaget en Mousqvette, 1695 års" och en "Mousqvette, 1695 års med bajonette". I Artillerimuseum var benämningen 1879 - 1889 "Projekt till infanterigevär med flintlås för svenska infanteriet, förändrad fästning för bajonetten, omkring 1695, därtill bajonett". I 1888 års tryckta katalog kallas musköten "Gevär med flintlås och bajonett för infanteriet, i det närmaste lika föregående (AM 4076)". Båda dessa gevär benämnas i äldre förteckningar "1692 års gevär". Men om Spaks sista citerade uppgift är riktig är synnerligen osäkert. I 1894 års inventarium är benämningen "Gevär med flintlås och bajonett för infanteriet, i det närmaste lika föregående (AM 4076), kallat 1692 års gevär". Denna benämning bibehålles sedan i alla Artillerimuseums inventarier, men i 1914 års tryckta katalog står om denna musköt och AM 4076: "I 73 och 74. 2 st. infanterigevär med flintlås och bajonett. N:r 73 projekt, N:r 74 fastställd modell", men utan angivande av modellår. I 1914 års historik, sid 83:, kallar Spak vapnet 1692 års.
Photo: Armémuseum
Grupp E II a. Verklig kaliber: 19,6 mm. Nominalkaliber: 20,04 mm. Kammarstycket är 30,1 cm långt, baktill på en längd av 27 cm åttkantigt, men därefter 16-kantigt. Framtill avslutas det av ett par insvarvade ränder. Omkring 4 cm framför de sistnämda gå ett par liknande ränder kring det runda långa fältet och 0,4 cm längre fram ännu ett par. Ett rätt högt, knappformigt järnkorn sitter 3,4 cm bakom pipmynningen och längst fram på den korta svansskruvstjärten är ett lågt ståndsikte placerat. På kammarstycket finnes framför siktet siffran 1, på vänstra sidan en stämpel med bokstäverna K P, nedtill till höger sistnämda stämpel ännu en gång och på undersidan en kornstämpel. En kvadratisk, upptill avsneddad klack med 0,7 cm sida sitter på pipans vänstra sida vid mynningen. På pipans undersida 4,7 cm bakom mynningen finnes en genom avfilning uppkommen fläns. pipan fasthålles av en nedifrån isatt korsskruv och 3 häften. Låset har kullrigt bleck, som baktill utlöper i en spets. Det har utifrån isatt fängpannskruv, kort pannstjärt och eldstålsfjäderns bukt går över den främre låsskruvens ände. Lappkruvsringens diameter är 2,2 cm. På låsblecket under fängpannan är siffran 12 inslagen. Hanhalsen är baktill kullrig. Stocken är av al och har kräva. Nu är den brun, men synes ursprungligen ha varit svart. Framsstocken slutar 4,8 cm bakom pipmynningen. Kolvryggen är flat. På kolvens undersida finnes ett instämplat stockmakarärke, ett monogram av bokstäverna M S eller möjligen M H S. Beslagen bestå av bakplåt, som fasthålles av stift, mycket stor varbygel, avtryckarebleck, platt, S-formigt sidbleck, två släta rörkor, 3,5 cm brett krävbeslag och lika brett näsbleck. Varbygelns korta främre arm slutar framtill i en ögla och fasthålles av korsskruven. Den rätt långa bakre armen är längst bak fäst med en träskruv. Alla beslag äro av järnplåt. Dessutom finnes en i kolvhalsens översida infälld, omkring 1,5 cm, bred järnskena, som är rätt tjock samt på översidan avrundad. Framtill skjuter den in under svansskruvsstjärten och fasthålles av korsskruven, men baktill av en nedifrån isatt skruv, vars huvud vilar på varbygelns bakre arm alldeles vid varbygelns bakre ände. Sistnämda skruv och korsskruven gå båda genom var sin ände på avtryckareblecket. Den nedre rembygeln är fäst i öglan på varbygelns främre ände, men men den U-formiga främre rembygeln fasthålles av en skruv, som går genom krävbeslaget samt genom det främsta häftet. Laddstocken är av trä och har i smaländen ett 5 cm långt, med gängat hål för kratsen försett järnbeslag. Denna musköt kallas i Modellsalens reversal för "Mousquette, 1695 års projekt". I 1813 års inventarium över modellkammaren vid Beväringsförrådet finnes bland "Modeller, projecterade" upptaget en Mousqvette, 1695 års" och en "Mousqvette, 1695 års med bajonette". I Artillerimuseum var benämningen 1879 - 1889 "Projekt till infanterigevär med flintlås för svenska infanteriet, förändrad fästning för bajonetten, omkring 1695, därtill bajonett". I 1888 års tryckta katalog kallas musköten "Gevär med flintlås och bajonett för infanteriet, i det närmaste lika föregående (AM 4076)". Båda dessa gevär benämnas i äldre förteckningar "1692 års gevär". Men om Spaks sista citerade uppgift är riktig är synnerligen osäkert. I 1894 års inventarium är benämningen "Gevär med flintlås och bajonett för infanteriet, i det närmaste lika föregående (AM 4076), kallat 1692 års gevär". Denna benämning bibehålles sedan i alla Artillerimuseums inventarier, men i 1914 års tryckta katalog står om denna musköt och AM 4076: "I 73 och 74. 2 st. infanterigevär med flintlås och bajonett. N:r 73 projekt, N:r 74 fastställd modell", men utan angivande av modellår. I 1914 års historik, sid 83:, kallar Spak vapnet 1692 års.
Photo: Armémuseum
Accept license and download photo