1
2
100
Grupp E II. Repetergevär fm/1892 av Mausers konstruktion. Antal räfflor 4 st. Räffelstigning 1 varv på 20 cm. Kulvikt: 10,5 g. Krutladdning: röksvagt krut. Utgångshastighet: 705 m. Pipan är brungjord och rund. Den har cylindrisk form med olika diameter för den bakre och den främre delen. Övergången sker i en avsats 39,7 cm bakom mynningen. Dessutom finnes en avsats 1,8 cm bakom pipans främre ände. Längst bak har pipan ett ett kammarstycke, som har cirkelrunt tvärsnitt. En kornklack sitter 1,8 cm bakom mynningen och i kornklackens översida är foten på det av stål tillverkade kornet inlaxat från sidan. Ramsiktet siter på 7,4 cm lång fot, som är gjord i ett stycke med en kring pipan gående hylsa, vilken börjar 5 cm framför lådan. Ramen har gradering för avstånd mellan 500 och 2 000 m. Löparen kan fastställas i de olika lägena medelst en fjäderspärr, som griper in i en rad hak på ramens högra sida. Spärren utlöses genom att man trycker en från löparens högra sida utgående arm inåt. På kammarstycket står 6,5, 6,8 samt 200, av vilka tal de bägge första ange kalibern vid mynningen och i kulläget. Dessutom är där inslaget 7, 618 och en otydlig fraktutbokstav. Baktill är pipan inskruvad i en av brungjort stål tillverkad låda. Låsmekanismen och magasinsinrättningen är mycket lik motsvarande delar på det belgiska Mausergeväret m/1889 (beskrivning, se Lärobok om eldhandvapnen till begagnande vid infanteriskjutskolan, Stockholm 1892, del II, sid 149, och Alm, Eldhandvapnen, del II, sid 229). Liksom på det belgiska geväret är tändstiftmuttern här kort. Magasinet är utstående och rymmer 5 patroner, som ligger i rad över varandra. Också då magasinet är tomt går det att föra slutstycket framåt då magasinet är tomt går det att föra slutsycket då patronföraren baktill är avsneddad. På pipmutterns undersida, på hävarmen, på tändstiftmuttern, på slutstycksspärrens handtag och på avtryckaren är numret 618 inslaget. Geväret har helstock av valnöt. Framstocken har en avsats för vart och ett av de bägge banden. Pipan är från siktfotens framände till litet framför bakre bandet betäckt av ett handskydd av valnöt. Detta fasthålles baktill av ett järnbeslag, som en sorts fläns, vilken stickes in i ett mellanrum mellan siktfotens framände och pipan. Framtill fasthålles handskyddet av nedre bandet. Bakplåten är av blankt järn och har en ganska lång, över kolvryggen inskjutande flik, genom vilken en skruv går. En annan skruv sitter nedtill i bakplåten. Det bakre bandet är svagt kullrigt och har på undersidan förstärkning, i vilken den främre rambygeln är instucken. Detta band 1,25 cm bred. Näsbandets bredd är 2,1 cm. Detta band har på undersidan en klack för en kniv- eller sabelbajonett. Vartdera bandet fasthålles av en bakom resp. band på framstockens undersida liggande fjäder, vilken framtill blir lägre, men vilken längs fram har en kraftig klack, som faller in i en motsvarande urtagning på bandets insida. Framstockens framplan betäckes av ett särskilt beslag av plåt, som är försett av en klack, vilken är indriven i framstocksänden och som fasthålles där av en genom framstocken och klacken gående nit. Banden, bandfjädrarna, och framstocksändens beslag är blånade. På bakplåtens flik är numret 618 inslaget och på bandet står numret 18. Läskstången är av blankt stål och 43 cm lång, I ena änden är den gängad på en längd av 1 cm, men litet bakom den andra änden genombrytes den av ett avlångt hål, till vilket ett annat hål går från laddstockens ände. Gevär av denna typ provades 1892 i Sverige.Samhörande ammunition och laddram, Se AM 6300. Patronhylsorna hade fläns./J. Alm 1941
Photo: Armémuseum
Grupp E II. Repetergevär fm/1892 av Mausers konstruktion. Antal räfflor 4 st. Räffelstigning 1 varv på 20 cm. Kulvikt: 10,5 g. Krutladdning: röksvagt krut. Utgångshastighet: 705 m. Pipan är brungjord och rund. Den har cylindrisk form med olika diameter för den bakre och den främre delen. Övergången sker i en avsats 39,7 cm bakom mynningen. Dessutom finnes en avsats 1,8 cm bakom pipans främre ände. Längst bak har pipan ett ett kammarstycke, som har cirkelrunt tvärsnitt. En kornklack sitter 1,8 cm bakom mynningen och i kornklackens översida är foten på det av stål tillverkade kornet inlaxat från sidan. Ramsiktet siter på 7,4 cm lång fot, som är gjord i ett stycke med en kring pipan gående hylsa, vilken börjar 5 cm framför lådan. Ramen har gradering för avstånd mellan 500 och 2 000 m. Löparen kan fastställas i de olika lägena medelst en fjäderspärr, som griper in i en rad hak på ramens högra sida. Spärren utlöses genom att man trycker en från löparens högra sida utgående arm inåt. På kammarstycket står 6,5, 6,8 samt 200, av vilka tal de bägge första ange kalibern vid mynningen och i kulläget. Dessutom är där inslaget 7, 618 och en otydlig fraktutbokstav. Baktill är pipan inskruvad i en av brungjort stål tillverkad låda. Låsmekanismen och magasinsinrättningen är mycket lik motsvarande delar på det belgiska Mausergeväret m/1889 (beskrivning, se Lärobok om eldhandvapnen till begagnande vid infanteriskjutskolan, Stockholm 1892, del II, sid 149, och Alm, Eldhandvapnen, del II, sid 229). Liksom på det belgiska geväret är tändstiftmuttern här kort. Magasinet är utstående och rymmer 5 patroner, som ligger i rad över varandra. Också då magasinet är tomt går det att föra slutstycket framåt då magasinet är tomt går det att föra slutsycket då patronföraren baktill är avsneddad. På pipmutterns undersida, på hävarmen, på tändstiftmuttern, på slutstycksspärrens handtag och på avtryckaren är numret 618 inslaget. Geväret har helstock av valnöt. Framstocken har en avsats för vart och ett av de bägge banden. Pipan är från siktfotens framände till litet framför bakre bandet betäckt av ett handskydd av valnöt. Detta fasthålles baktill av ett järnbeslag, som en sorts fläns, vilken stickes in i ett mellanrum mellan siktfotens framände och pipan. Framtill fasthålles handskyddet av nedre bandet. Bakplåten är av blankt järn och har en ganska lång, över kolvryggen inskjutande flik, genom vilken en skruv går. En annan skruv sitter nedtill i bakplåten. Det bakre bandet är svagt kullrigt och har på undersidan förstärkning, i vilken den främre rambygeln är instucken. Detta band 1,25 cm bred. Näsbandets bredd är 2,1 cm. Detta band har på undersidan en klack för en kniv- eller sabelbajonett. Vartdera bandet fasthålles av en bakom resp. band på framstockens undersida liggande fjäder, vilken framtill blir lägre, men vilken längs fram har en kraftig klack, som faller in i en motsvarande urtagning på bandets insida. Framstockens framplan betäckes av ett särskilt beslag av plåt, som är försett av en klack, vilken är indriven i framstocksänden och som fasthålles där av en genom framstocken och klacken gående nit. Banden, bandfjädrarna, och framstocksändens beslag är blånade. På bakplåtens flik är numret 618 inslaget och på bandet står numret 18. Läskstången är av blankt stål och 43 cm lång, I ena änden är den gängad på en längd av 1 cm, men litet bakom den andra änden genombrytes den av ett avlångt hål, till vilket ett annat hål går från laddstockens ände. Gevär av denna typ provades 1892 i Sverige.Samhörande ammunition och laddram, Se AM 6300. Patronhylsorna hade fläns./J. Alm 1941
Photo: Armémuseum
Accept license and download photo