1
2
100
Antal räfflor 6 st. Räffelstigning i varv på 104,7 cm. Vikt 4,11 kg. Kulans vikt 24 g. Krutladdningens vikt 4,25 g. Utgångshastighet 386 m/sek. Pipan är brungjord och på hela sin längd rund. En hög fyrkantig kronklack sitter 2,5 cm bakom mynningen. I klackens översida är foten på det i sidled rörliga stålkornet inlaxad. Kronklacken tjänstgör även som bajonettklack. På pipans högra sida 8,1 cm bakom mynningen finns en 3,1 cm lång, 0,6 cm bred och 0,5 mm hög klack. Längst bak på klackens yttersida sitter ett 1,35 cm långt, 1,1 cm brett och 0,4 cm högt utskutande parti vilket tillsammans med klacken bildar den för sabelbajonetten avsedda bajonettklacken. Geväret har 13,6 cm framför främre lådkanten ett bågklaffsikte, vars fot har en sorts ring eller band, som går kring pipan och vars ändar på pipans undersida förenas med en skruv. Sikthuvudet är 1,1 cm högt och har på överkanten siktskåra, men längre ned genombrytes det av en halvmånformig urtagning vars raka nedre kant likaledesmär försedd med en siktskåra. Siktet är ej graderat. En del 1867 års gevär m/1867 har ramtrappsikten av samma typ som gevär m/1860-1867 (AM 454). (Lärobok om eldhandvapen till begagnade vid Arméns skjutskola för officerare, Stockholm, 1876-1877 del II sid 90). Omkr 13,2 cm framför lådans framkant på pipans undersida finns en cirkelrund och konisk 1,2 cm hög rekylklack. vars nedre diam ävenledes är 1,2 cm. Rekylklacken skulle hindra att framstocken gled framåt vid skottlossning. På pipans översida är instansat ett krönt C. Pipan är baktill inskruvad i "pipmuttern" eller "lådmuttern" på en låda av stål. Pipmuttern är här 3,75 cm lång och upptill vid vardera änden koniskt avfräst på en längd av 0,6 cm. Bakom pipmuttern har var och en av lådans sidostycken på insidan på ömse sidor om slutstycket en urtagning sanorligt för att avleda gaserna i den händelse att patronhylsan sprack. Mekanismen är av Remingtons system (beskrivning se "Lärobok om eldhandvapen begagnade vid Arméns skjutskola för officerare". Stockholm 1876-1877 del II sid 84). Slutstycket är inrättat för kantantändning. Handtaget eller "slutstycksgrenen" är här tjockare än på de senare modellerna samt nästan rakt, krusning på framsidan passerar över kanten nedåt litet på baksidan. Hanens slagarm är 0,83 cm tvärs över men motsvarande mått för tumgrepept är 1,2 cm. Tumgreppet är på framsidan krusat och är mellan detsamma och hanens nedre del hanens baksida starkt insvängd. Slutstycksbulten och hanbulten är vardera 1,18 cm tjocka och har på vänstra änden ett lågt platt med skåra försett huvud. Högra änden är på bägge bultarna flat. Bultarna fasthålls i sitt läge genom att frmför vardera bulten på lådans vänstra vägg sitter en stämskruv vars huvud på ena sidan har en halvrund urskärning. Stämskruvens kant ligger i en urtagning på bultens huvud. Lådan och varbygeln är gråhärdade hanen och slutstycket blanka. Längst fram på lådans vänstra sida är ett krönt C inslaget. Stocken är av valnöt. Den delas av mekanismlådan i två delar, nämligen kolv och framstock. Framstocken har en avsats för vart och ett av de tre banden samt i piprännan urtagning för rekylklacken och för siktets ring. För läskstången finns i framstocken från framänden till nedre bandet ett öppet spår och bakom band ett hål. Bakänden på detta hål omgives av en inskruvad mutter "läskstångsmuttern" uti vilken läskstångens gängade smalände skulle inskkruvas. Framstockens bakände har en sorts klack, vilken skall införas i melllanrummmet mellan lådans sidostycken, underbeslaget och pipmuttern.Beslagen är av blånat järn. Bakplåten fasthålls av två skruvar samt har densamma en kort över kolvryggen inskjutande flik. Banden är svagt kullrigt och 1,25 cm breda. Näsbandet har två nedåtgående öron, vilka är placerade på stockens undersida samt har hål för den skruv "bandskruven" vilken då den åtdrags håller fast bandet på framstocken.
Photo: Armémuseum
Antal räfflor 6 st. Räffelstigning i varv på 104,7 cm. Vikt 4,11 kg. Kulans vikt 24 g. Krutladdningens vikt 4,25 g. Utgångshastighet 386 m/sek. Pipan är brungjord och på hela sin längd rund. En hög fyrkantig kronklack sitter 2,5 cm bakom mynningen. I klackens översida är foten på det i sidled rörliga stålkornet inlaxad. Kronklacken tjänstgör även som bajonettklack. På pipans högra sida 8,1 cm bakom mynningen finns en 3,1 cm lång, 0,6 cm bred och 0,5 mm hög klack. Längst bak på klackens yttersida sitter ett 1,35 cm långt, 1,1 cm brett och 0,4 cm högt utskutande parti vilket tillsammans med klacken bildar den för sabelbajonetten avsedda bajonettklacken. Geväret har 13,6 cm framför främre lådkanten ett bågklaffsikte, vars fot har en sorts ring eller band, som går kring pipan och vars ändar på pipans undersida förenas med en skruv. Sikthuvudet är 1,1 cm högt och har på överkanten siktskåra, men längre ned genombrytes det av en halvmånformig urtagning vars raka nedre kant likaledesmär försedd med en siktskåra. Siktet är ej graderat. En del 1867 års gevär m/1867 har ramtrappsikten av samma typ som gevär m/1860-1867 (AM 454). (Lärobok om eldhandvapen till begagnade vid Arméns skjutskola för officerare, Stockholm, 1876-1877 del II sid 90). Omkr 13,2 cm framför lådans framkant på pipans undersida finns en cirkelrund och konisk 1,2 cm hög rekylklack. vars nedre diam ävenledes är 1,2 cm. Rekylklacken skulle hindra att framstocken gled framåt vid skottlossning. På pipans översida är instansat ett krönt C. Pipan är baktill inskruvad i "pipmuttern" eller "lådmuttern" på en låda av stål. Pipmuttern är här 3,75 cm lång och upptill vid vardera änden koniskt avfräst på en längd av 0,6 cm. Bakom pipmuttern har var och en av lådans sidostycken på insidan på ömse sidor om slutstycket en urtagning sanorligt för att avleda gaserna i den händelse att patronhylsan sprack. Mekanismen är av Remingtons system (beskrivning se "Lärobok om eldhandvapen begagnade vid Arméns skjutskola för officerare". Stockholm 1876-1877 del II sid 84). Slutstycket är inrättat för kantantändning. Handtaget eller "slutstycksgrenen" är här tjockare än på de senare modellerna samt nästan rakt, krusning på framsidan passerar över kanten nedåt litet på baksidan. Hanens slagarm är 0,83 cm tvärs över men motsvarande mått för tumgrepept är 1,2 cm. Tumgreppet är på framsidan krusat och är mellan detsamma och hanens nedre del hanens baksida starkt insvängd. Slutstycksbulten och hanbulten är vardera 1,18 cm tjocka och har på vänstra änden ett lågt platt med skåra försett huvud. Högra änden är på bägge bultarna flat. Bultarna fasthålls i sitt läge genom att frmför vardera bulten på lådans vänstra vägg sitter en stämskruv vars huvud på ena sidan har en halvrund urskärning. Stämskruvens kant ligger i en urtagning på bultens huvud. Lådan och varbygeln är gråhärdade hanen och slutstycket blanka. Längst fram på lådans vänstra sida är ett krönt C inslaget. Stocken är av valnöt. Den delas av mekanismlådan i två delar, nämligen kolv och framstock. Framstocken har en avsats för vart och ett av de tre banden samt i piprännan urtagning för rekylklacken och för siktets ring. För läskstången finns i framstocken från framänden till nedre bandet ett öppet spår och bakom band ett hål. Bakänden på detta hål omgives av en inskruvad mutter "läskstångsmuttern" uti vilken läskstångens gängade smalände skulle inskkruvas. Framstockens bakände har en sorts klack, vilken skall införas i melllanrummmet mellan lådans sidostycken, underbeslaget och pipmuttern.Beslagen är av blånat järn. Bakplåten fasthålls av två skruvar samt har densamma en kort över kolvryggen inskjutande flik. Banden är svagt kullrigt och 1,25 cm breda. Näsbandet har två nedåtgående öron, vilka är placerade på stockens undersida samt har hål för den skruv "bandskruven" vilken då den åtdrags håller fast bandet på framstocken.
Photo: Armémuseum
Accept license and download photo