1
5
100
Klingbredd upptill 245 mm, Pilhöjd: 19 mm. Klingan är krökt, eneggad och skålslipad. Klinga av stål och fäste av förgylld mässing med kavel av ebenholts. Störtlapp av yllefilt. Kaveln är av svart, på sidorna i små diagonaler skuret trä, har fyrkantigt tvärsnitt, och är ganska bred nedtill, men uppåt, där den är litet framåtböjd, är den rätt smal. På fram- och bakkanten är den slät, men längs mitten och längs varje kant löper där en försänkt rand.Upptill finns en ganska lång, framåtböjd kappa, som framtill är sicelerad i form av ett djurhuvud. Baktill avslutas djurhuvudet av en förhöjd, nästan vertikal rand. Resten av den långa, bågböjda kappan har nära nog kvadratiskt tvärsnitt samt är på inner- och yttersidan prydd med stiliserade bladornament på finprickig grund inom förhöjd kantram. Framsidan är slät. På baksidan omkring 9 cm lång och 2 mm upphöjning, som baktill är lika bred som kappans baksida, men som framtill blir något smalare. I övrigt är baksidan prydd med enkla graverade ornament. Parerstången har fyrkantiga tvärsnitt och är baktill nedböjd samt slutar i en på sidorna med ciselerat bladornament prydd knapp. Parerstångens bakre del är på under- och översidan slät, men på ytter- och innerkanten är den prydd med en del enkla ornament på finprickig grund inom förhöjd kantram. Framtill övergå parestången i båge i handbybeln, vilken har fyrsidigt tvärsnitt, dock med ytter- och innersidan svagt välvd. De bägge sistnämnda sidorna är prydda med stiliserad, sicelerad blomranka på finprickig grund inom förhöjd kantram. Fram och baksidorna är släta. Handbygeln är rätt bred, särskilt på mitten. Handbygelns övre ände är instucken i djurhuvudets mun. Vid korset finns ett par kraftiga styrskenor, vilka kar nära nog korsform. Det horisontala armarna är tillsammans något längre än vad kaveln är bred, under det att den undre vertikala skjuter ned rätt långt över baljan och den övre går ganska långt upp på kaveln. På vardera sidan finns ett ciselerat, hjälmprytt Minervahuvud på finprickig grund inom enkelt kannelerad kantram. Vid änden av varje korsarm finns dessutom ett enkelt stiliserat, ciselerat blomornament. På parerstången framför och bakom änden på styrskenornas horisontala armar finns ett enkelt, upphöjt, hästskoliknande ornament.
Photo: Armémuseum
Klingbredd upptill 245 mm, Pilhöjd: 19 mm. Klingan är krökt, eneggad och skålslipad. Klinga av stål och fäste av förgylld mässing med kavel av ebenholts. Störtlapp av yllefilt. Kaveln är av svart, på sidorna i små diagonaler skuret trä, har fyrkantigt tvärsnitt, och är ganska bred nedtill, men uppåt, där den är litet framåtböjd, är den rätt smal. På fram- och bakkanten är den slät, men längs mitten och längs varje kant löper där en försänkt rand.Upptill finns en ganska lång, framåtböjd kappa, som framtill är sicelerad i form av ett djurhuvud. Baktill avslutas djurhuvudet av en förhöjd, nästan vertikal rand. Resten av den långa, bågböjda kappan har nära nog kvadratiskt tvärsnitt samt är på inner- och yttersidan prydd med stiliserade bladornament på finprickig grund inom förhöjd kantram. Framsidan är slät. På baksidan omkring 9 cm lång och 2 mm upphöjning, som baktill är lika bred som kappans baksida, men som framtill blir något smalare. I övrigt är baksidan prydd med enkla graverade ornament. Parerstången har fyrkantiga tvärsnitt och är baktill nedböjd samt slutar i en på sidorna med ciselerat bladornament prydd knapp. Parerstångens bakre del är på under- och översidan slät, men på ytter- och innerkanten är den prydd med en del enkla ornament på finprickig grund inom förhöjd kantram. Framtill övergå parestången i båge i handbybeln, vilken har fyrsidigt tvärsnitt, dock med ytter- och innersidan svagt välvd. De bägge sistnämnda sidorna är prydda med stiliserad, sicelerad blomranka på finprickig grund inom förhöjd kantram. Fram och baksidorna är släta. Handbygeln är rätt bred, särskilt på mitten. Handbygelns övre ände är instucken i djurhuvudets mun. Vid korset finns ett par kraftiga styrskenor, vilka kar nära nog korsform. Det horisontala armarna är tillsammans något längre än vad kaveln är bred, under det att den undre vertikala skjuter ned rätt långt över baljan och den övre går ganska långt upp på kaveln. På vardera sidan finns ett ciselerat, hjälmprytt Minervahuvud på finprickig grund inom enkelt kannelerad kantram. Vid änden av varje korsarm finns dessutom ett enkelt stiliserat, ciselerat blomornament. På parerstången framför och bakom änden på styrskenornas horisontala armar finns ett enkelt, upphöjt, hästskoliknande ornament.
Photo: Armémuseum
Klingbredd upptill 245 mm, Pilhöjd: 19 mm. Klingan är krökt, eneggad och skålslipad. Klinga av stål och fäste av förgylld mässing med kavel av ebenholts. Störtlapp av yllefilt. Kaveln är av svart, på sidorna i små diagonaler skuret trä, har fyrkantigt tvärsnitt, och är ganska bred nedtill, men uppåt, där den är litet framåtböjd, är den rätt smal. På fram- och bakkanten är den slät, men längs mitten och längs varje kant löper där en försänkt rand.Upptill finns en ganska lång, framåtböjd kappa, som framtill är sicelerad i form av ett djurhuvud. Baktill avslutas djurhuvudet av en förhöjd, nästan vertikal rand. Resten av den långa, bågböjda kappan har nära nog kvadratiskt tvärsnitt samt är på inner- och yttersidan prydd med stiliserade bladornament på finprickig grund inom förhöjd kantram. Framsidan är slät. På baksidan omkring 9 cm lång och 2 mm upphöjning, som baktill är lika bred som kappans baksida, men som framtill blir något smalare. I övrigt är baksidan prydd med enkla graverade ornament. Parerstången har fyrkantiga tvärsnitt och är baktill nedböjd samt slutar i en på sidorna med ciselerat bladornament prydd knapp. Parerstångens bakre del är på under- och översidan slät, men på ytter- och innerkanten är den prydd med en del enkla ornament på finprickig grund inom förhöjd kantram. Framtill övergå parestången i båge i handbybeln, vilken har fyrsidigt tvärsnitt, dock med ytter- och innersidan svagt välvd. De bägge sistnämnda sidorna är prydda med stiliserad, sicelerad blomranka på finprickig grund inom förhöjd kantram. Fram och baksidorna är släta. Handbygeln är rätt bred, särskilt på mitten. Handbygelns övre ände är instucken i djurhuvudets mun. Vid korset finns ett par kraftiga styrskenor, vilka kar nära nog korsform. Det horisontala armarna är tillsammans något längre än vad kaveln är bred, under det att den undre vertikala skjuter ned rätt långt över baljan och den övre går ganska långt upp på kaveln. På vardera sidan finns ett ciselerat, hjälmprytt Minervahuvud på finprickig grund inom enkelt kannelerad kantram. Vid änden av varje korsarm finns dessutom ett enkelt stiliserat, ciselerat blomornament. På parerstången framför och bakom änden på styrskenornas horisontala armar finns ett enkelt, upphöjt, hästskoliknande ornament.
Photo: Armémuseum
Klingbredd upptill 245 mm, Pilhöjd: 19 mm. Klingan är krökt, eneggad och skålslipad. Klinga av stål och fäste av förgylld mässing med kavel av ebenholts. Störtlapp av yllefilt. Kaveln är av svart, på sidorna i små diagonaler skuret trä, har fyrkantigt tvärsnitt, och är ganska bred nedtill, men uppåt, där den är litet framåtböjd, är den rätt smal. På fram- och bakkanten är den slät, men längs mitten och längs varje kant löper där en försänkt rand.Upptill finns en ganska lång, framåtböjd kappa, som framtill är sicelerad i form av ett djurhuvud. Baktill avslutas djurhuvudet av en förhöjd, nästan vertikal rand. Resten av den långa, bågböjda kappan har nära nog kvadratiskt tvärsnitt samt är på inner- och yttersidan prydd med stiliserade bladornament på finprickig grund inom förhöjd kantram. Framsidan är slät. På baksidan omkring 9 cm lång och 2 mm upphöjning, som baktill är lika bred som kappans baksida, men som framtill blir något smalare. I övrigt är baksidan prydd med enkla graverade ornament. Parerstången har fyrkantiga tvärsnitt och är baktill nedböjd samt slutar i en på sidorna med ciselerat bladornament prydd knapp. Parerstångens bakre del är på under- och översidan slät, men på ytter- och innerkanten är den prydd med en del enkla ornament på finprickig grund inom förhöjd kantram. Framtill övergå parestången i båge i handbybeln, vilken har fyrsidigt tvärsnitt, dock med ytter- och innersidan svagt välvd. De bägge sistnämnda sidorna är prydda med stiliserad, sicelerad blomranka på finprickig grund inom förhöjd kantram. Fram och baksidorna är släta. Handbygeln är rätt bred, särskilt på mitten. Handbygelns övre ände är instucken i djurhuvudets mun. Vid korset finns ett par kraftiga styrskenor, vilka kar nära nog korsform. Det horisontala armarna är tillsammans något längre än vad kaveln är bred, under det att den undre vertikala skjuter ned rätt långt över baljan och den övre går ganska långt upp på kaveln. På vardera sidan finns ett ciselerat, hjälmprytt Minervahuvud på finprickig grund inom enkelt kannelerad kantram. Vid änden av varje korsarm finns dessutom ett enkelt stiliserat, ciselerat blomornament. På parerstången framför och bakom änden på styrskenornas horisontala armar finns ett enkelt, upphöjt, hästskoliknande ornament.
Photo: Armémuseum
Klingbredd upptill 245 mm, Pilhöjd: 19 mm. Klingan är krökt, eneggad och skålslipad. Klinga av stål och fäste av förgylld mässing med kavel av ebenholts. Störtlapp av yllefilt. Kaveln är av svart, på sidorna i små diagonaler skuret trä, har fyrkantigt tvärsnitt, och är ganska bred nedtill, men uppåt, där den är litet framåtböjd, är den rätt smal. På fram- och bakkanten är den slät, men längs mitten och längs varje kant löper där en försänkt rand.Upptill finns en ganska lång, framåtböjd kappa, som framtill är sicelerad i form av ett djurhuvud. Baktill avslutas djurhuvudet av en förhöjd, nästan vertikal rand. Resten av den långa, bågböjda kappan har nära nog kvadratiskt tvärsnitt samt är på inner- och yttersidan prydd med stiliserade bladornament på finprickig grund inom förhöjd kantram. Framsidan är slät. På baksidan omkring 9 cm lång och 2 mm upphöjning, som baktill är lika bred som kappans baksida, men som framtill blir något smalare. I övrigt är baksidan prydd med enkla graverade ornament. Parerstången har fyrkantiga tvärsnitt och är baktill nedböjd samt slutar i en på sidorna med ciselerat bladornament prydd knapp. Parerstångens bakre del är på under- och översidan slät, men på ytter- och innerkanten är den prydd med en del enkla ornament på finprickig grund inom förhöjd kantram. Framtill övergå parestången i båge i handbybeln, vilken har fyrsidigt tvärsnitt, dock med ytter- och innersidan svagt välvd. De bägge sistnämnda sidorna är prydda med stiliserad, sicelerad blomranka på finprickig grund inom förhöjd kantram. Fram och baksidorna är släta. Handbygeln är rätt bred, särskilt på mitten. Handbygelns övre ände är instucken i djurhuvudets mun. Vid korset finns ett par kraftiga styrskenor, vilka kar nära nog korsform. Det horisontala armarna är tillsammans något längre än vad kaveln är bred, under det att den undre vertikala skjuter ned rätt långt över baljan och den övre går ganska långt upp på kaveln. På vardera sidan finns ett ciselerat, hjälmprytt Minervahuvud på finprickig grund inom enkelt kannelerad kantram. Vid änden av varje korsarm finns dessutom ett enkelt stiliserat, ciselerat blomornament. På parerstången framför och bakom änden på styrskenornas horisontala armar finns ett enkelt, upphöjt, hästskoliknande ornament.
Photo: Armémuseum
Accept license and download photo