1
6
100
Klingan är krökt och eneggad. På vardera sidan har den längs ryggen en blodrand och framför denna är klingan skålslipad. Blodranden slutar 29 cm ovanför den vid klingans rygg belägna udden. Från blodrändernas slut till udden är klingan slipad med egg även på ryggsidan. Upptill på yttersidan finns en P-stämpel.Korgfästet är av mässing. Kaveln är klädd med svart skinn, är en smula framåtböjt samt är bredast längst ned. Kring kaveln går en spiralräffla 15 varv. I räfflans botten är en av två prarter hopsnodd mässingstråd anbringad. Baktill har kaveln ryggbeslag, som nedtill är intappat i parerstången och som upptill övergår i en avrundad kappa. Fästet har haft tumrem, som fasthållits vid kavelns innersida av de 6 nedersta varven av den i spiralräfflans botten liggande mässingstråden.Den raka parerstången har fyrkantigt tvärsnitt och avslutas baktill av en närmast cylindrisk, nedåtvänd förtjockning. Från parerstången främre ände utgår i rät vinkel handbygeln, vilken ävenledes har fyrkantigt tvärsnitt och vars bredd tilltager något från kröken till kappan och vars övre ände är instucken under kappans framkant.På yttersidan utgår från parerstångens mitt en uppåtsvängd, närmast trekantig, rätt stor parerplåt, från vars övre spets och främre sida tre svagt S-formiga spänger går parallellt framåt och något uppåt till handbygeln. Varje spång fortsättes så att säga på andra sidan om det ställe, där den förenas med handbygeln, med en avrundad flik, som ytterligare betonar spångens S-form.På innersidan finns en liknade, men mindre parerplåt, från vars övre spets en spång, vilken har samma form som ytterspängerna, går till handbygeln, som den träffar mitt emellan det stället, där den översta och den mellersta av de tre ytterspängerna träffar handbygeln.På yttersidans parerplåt är tre kronor instansade. Kronorna har helt annan form än de på AM 5109. Baktill på parerstångens översida är siffran 5 inslagen.
Photo: Armémuseum
Klingan är krökt och eneggad. På vardera sidan har den längs ryggen en blodrand och framför denna är klingan skålslipad. Blodranden slutar 29 cm ovanför den vid klingans rygg belägna udden. Från blodrändernas slut till udden är klingan slipad med egg även på ryggsidan. Upptill på yttersidan finns en P-stämpel.Korgfästet är av mässing. Kaveln är klädd med svart skinn, är en smula framåtböjt samt är bredast längst ned. Kring kaveln går en spiralräffla 15 varv. I räfflans botten är en av två prarter hopsnodd mässingstråd anbringad. Baktill har kaveln ryggbeslag, som nedtill är intappat i parerstången och som upptill övergår i en avrundad kappa. Fästet har haft tumrem, som fasthållits vid kavelns innersida av de 6 nedersta varven av den i spiralräfflans botten liggande mässingstråden.Den raka parerstången har fyrkantigt tvärsnitt och avslutas baktill av en närmast cylindrisk, nedåtvänd förtjockning. Från parerstången främre ände utgår i rät vinkel handbygeln, vilken ävenledes har fyrkantigt tvärsnitt och vars bredd tilltager något från kröken till kappan och vars övre ände är instucken under kappans framkant.På yttersidan utgår från parerstångens mitt en uppåtsvängd, närmast trekantig, rätt stor parerplåt, från vars övre spets och främre sida tre svagt S-formiga spänger går parallellt framåt och något uppåt till handbygeln. Varje spång fortsättes så att säga på andra sidan om det ställe, där den förenas med handbygeln, med en avrundad flik, som ytterligare betonar spångens S-form.På innersidan finns en liknade, men mindre parerplåt, från vars övre spets en spång, vilken har samma form som ytterspängerna, går till handbygeln, som den träffar mitt emellan det stället, där den översta och den mellersta av de tre ytterspängerna träffar handbygeln.På yttersidans parerplåt är tre kronor instansade. Kronorna har helt annan form än de på AM 5109. Baktill på parerstångens översida är siffran 5 inslagen.
Photo: Armémuseum
Klingan är krökt och eneggad. På vardera sidan har den längs ryggen en blodrand och framför denna är klingan skålslipad. Blodranden slutar 29 cm ovanför den vid klingans rygg belägna udden. Från blodrändernas slut till udden är klingan slipad med egg även på ryggsidan. Upptill på yttersidan finns en P-stämpel.Korgfästet är av mässing. Kaveln är klädd med svart skinn, är en smula framåtböjt samt är bredast längst ned. Kring kaveln går en spiralräffla 15 varv. I räfflans botten är en av två prarter hopsnodd mässingstråd anbringad. Baktill har kaveln ryggbeslag, som nedtill är intappat i parerstången och som upptill övergår i en avrundad kappa. Fästet har haft tumrem, som fasthållits vid kavelns innersida av de 6 nedersta varven av den i spiralräfflans botten liggande mässingstråden.Den raka parerstången har fyrkantigt tvärsnitt och avslutas baktill av en närmast cylindrisk, nedåtvänd förtjockning. Från parerstången främre ände utgår i rät vinkel handbygeln, vilken ävenledes har fyrkantigt tvärsnitt och vars bredd tilltager något från kröken till kappan och vars övre ände är instucken under kappans framkant.På yttersidan utgår från parerstångens mitt en uppåtsvängd, närmast trekantig, rätt stor parerplåt, från vars övre spets och främre sida tre svagt S-formiga spänger går parallellt framåt och något uppåt till handbygeln. Varje spång fortsättes så att säga på andra sidan om det ställe, där den förenas med handbygeln, med en avrundad flik, som ytterligare betonar spångens S-form.På innersidan finns en liknade, men mindre parerplåt, från vars övre spets en spång, vilken har samma form som ytterspängerna, går till handbygeln, som den träffar mitt emellan det stället, där den översta och den mellersta av de tre ytterspängerna träffar handbygeln.På yttersidans parerplåt är tre kronor instansade. Kronorna har helt annan form än de på AM 5109. Baktill på parerstångens översida är siffran 5 inslagen.
Photo: Armémuseum / Armémuseum
Klingan är krökt och eneggad. På vardera sidan har den längs ryggen en blodrand och framför denna är klingan skålslipad. Blodranden slutar 29 cm ovanför den vid klingans rygg belägna udden. Från blodrändernas slut till udden är klingan slipad med egg även på ryggsidan. Upptill på yttersidan finns en P-stämpel.Korgfästet är av mässing. Kaveln är klädd med svart skinn, är en smula framåtböjt samt är bredast längst ned. Kring kaveln går en spiralräffla 15 varv. I räfflans botten är en av två prarter hopsnodd mässingstråd anbringad. Baktill har kaveln ryggbeslag, som nedtill är intappat i parerstången och som upptill övergår i en avrundad kappa. Fästet har haft tumrem, som fasthållits vid kavelns innersida av de 6 nedersta varven av den i spiralräfflans botten liggande mässingstråden.Den raka parerstången har fyrkantigt tvärsnitt och avslutas baktill av en närmast cylindrisk, nedåtvänd förtjockning. Från parerstången främre ände utgår i rät vinkel handbygeln, vilken ävenledes har fyrkantigt tvärsnitt och vars bredd tilltager något från kröken till kappan och vars övre ände är instucken under kappans framkant.På yttersidan utgår från parerstångens mitt en uppåtsvängd, närmast trekantig, rätt stor parerplåt, från vars övre spets och främre sida tre svagt S-formiga spänger går parallellt framåt och något uppåt till handbygeln. Varje spång fortsättes så att säga på andra sidan om det ställe, där den förenas med handbygeln, med en avrundad flik, som ytterligare betonar spångens S-form.På innersidan finns en liknade, men mindre parerplåt, från vars övre spets en spång, vilken har samma form som ytterspängerna, går till handbygeln, som den träffar mitt emellan det stället, där den översta och den mellersta av de tre ytterspängerna träffar handbygeln.På yttersidans parerplåt är tre kronor instansade. Kronorna har helt annan form än de på AM 5109. Baktill på parerstångens översida är siffran 5 inslagen.
Photo: Armémuseum / Armémuseum
Klingan är krökt och eneggad. På vardera sidan har den längs ryggen en blodrand och framför denna är klingan skålslipad. Blodranden slutar 29 cm ovanför den vid klingans rygg belägna udden. Från blodrändernas slut till udden är klingan slipad med egg även på ryggsidan. Upptill på yttersidan finns en P-stämpel.Korgfästet är av mässing. Kaveln är klädd med svart skinn, är en smula framåtböjt samt är bredast längst ned. Kring kaveln går en spiralräffla 15 varv. I räfflans botten är en av två prarter hopsnodd mässingstråd anbringad. Baktill har kaveln ryggbeslag, som nedtill är intappat i parerstången och som upptill övergår i en avrundad kappa. Fästet har haft tumrem, som fasthållits vid kavelns innersida av de 6 nedersta varven av den i spiralräfflans botten liggande mässingstråden.Den raka parerstången har fyrkantigt tvärsnitt och avslutas baktill av en närmast cylindrisk, nedåtvänd förtjockning. Från parerstången främre ände utgår i rät vinkel handbygeln, vilken ävenledes har fyrkantigt tvärsnitt och vars bredd tilltager något från kröken till kappan och vars övre ände är instucken under kappans framkant.På yttersidan utgår från parerstångens mitt en uppåtsvängd, närmast trekantig, rätt stor parerplåt, från vars övre spets och främre sida tre svagt S-formiga spänger går parallellt framåt och något uppåt till handbygeln. Varje spång fortsättes så att säga på andra sidan om det ställe, där den förenas med handbygeln, med en avrundad flik, som ytterligare betonar spångens S-form.På innersidan finns en liknade, men mindre parerplåt, från vars övre spets en spång, vilken har samma form som ytterspängerna, går till handbygeln, som den träffar mitt emellan det stället, där den översta och den mellersta av de tre ytterspängerna träffar handbygeln.På yttersidans parerplåt är tre kronor instansade. Kronorna har helt annan form än de på AM 5109. Baktill på parerstångens översida är siffran 5 inslagen.
Photo: Armémuseum / Armémuseum
Klingan är krökt och eneggad. På vardera sidan har den längs ryggen en blodrand och framför denna är klingan skålslipad. Blodranden slutar 29 cm ovanför den vid klingans rygg belägna udden. Från blodrändernas slut till udden är klingan slipad med egg även på ryggsidan. Upptill på yttersidan finns en P-stämpel.Korgfästet är av mässing. Kaveln är klädd med svart skinn, är en smula framåtböjt samt är bredast längst ned. Kring kaveln går en spiralräffla 15 varv. I räfflans botten är en av två prarter hopsnodd mässingstråd anbringad. Baktill har kaveln ryggbeslag, som nedtill är intappat i parerstången och som upptill övergår i en avrundad kappa. Fästet har haft tumrem, som fasthållits vid kavelns innersida av de 6 nedersta varven av den i spiralräfflans botten liggande mässingstråden.Den raka parerstången har fyrkantigt tvärsnitt och avslutas baktill av en närmast cylindrisk, nedåtvänd förtjockning. Från parerstången främre ände utgår i rät vinkel handbygeln, vilken ävenledes har fyrkantigt tvärsnitt och vars bredd tilltager något från kröken till kappan och vars övre ände är instucken under kappans framkant.På yttersidan utgår från parerstångens mitt en uppåtsvängd, närmast trekantig, rätt stor parerplåt, från vars övre spets och främre sida tre svagt S-formiga spänger går parallellt framåt och något uppåt till handbygeln. Varje spång fortsättes så att säga på andra sidan om det ställe, där den förenas med handbygeln, med en avrundad flik, som ytterligare betonar spångens S-form.På innersidan finns en liknade, men mindre parerplåt, från vars övre spets en spång, vilken har samma form som ytterspängerna, går till handbygeln, som den träffar mitt emellan det stället, där den översta och den mellersta av de tre ytterspängerna träffar handbygeln.På yttersidans parerplåt är tre kronor instansade. Kronorna har helt annan form än de på AM 5109. Baktill på parerstångens översida är siffran 5 inslagen.
Photo: Armémuseum
Accept license and download photo