1
3
100
Grupp D II Klingan, bredd upptill: 36 mm, är damaskerad och har samma form som på officersabel m/1852, d.v.s. klingans största bredd ligger en bit, i detta fall ungefär 22 cm ovanför udden. Till större delen av sin längd är klingan eneggad och svagt skålslipad, men där den har sin största bredd får den ryggar och blir tveeggad. På yttersidan finns inskriften "Fäderneslandet", svenska riksvapnet och nordstjärnan i strålglans, men på inersidan inskriften "Konungen", allt i etsat och förgyllt arbete. Inskrifterna är som vanligt omgivna av ornamentsramar. Längst upp på insidan står "JOH, SVENGREN, ESKILSTUNA". Fästet är av kraftigt förgylld mässing. Kaveln är klädd med svärtat fickskinn och genom den gå tre nitar med förgylld huvud. På kavelns yttersida sitter Karl XI:s krönta namnchiffer i silver. Baktill har kaveln kannelerat ryggbeslag, som upptill övergår i en i form av ett lejonhuvud ciselerad kappa. Kring nedersta delen av kaveln och ryggbeslaget går ett med ciselerade ekblad pyrtt, omkring 12 mm. brett ringliknande beslag.Parerplåten är ovanligt stor, överallt genombruten och på nedre, men ej på övre sidan ciselerad. På yttersidan består orneringen av bladormament och en krönt, tudelad sköld med tre kronor i övre fältet och lejonet över tre strömmar i det nedre. Skölden har två lejon till sköldbärare. På innersidan finnes blad- och blomormanent och en trofé, allt i kraftigt ciselerat arbete.Parerstång finnes endast baktill. Den är kort, bred, på mitten genombruten av ett ovalt hål, blir framåt mycket bred och är där översidan ciselerad i form av ett treflikigt blad och på under- sidan enkelt ornerad med ciselering. Baktill är parerstången nedhöjd och så att säga sammanrullad till en bred, Cylindrikt, på sidorna med spiralornament prydd knapp. Knappens undre och främre sida är enkelt ornerade. Handbygeln är vid klingan rätt smal och bildar en sorts spång, som skiljer parerplåtens båda hälfter åt. Parerplåten slutar först ungefär på handbygelns mitt.Därefter har handbygeln rektangulärt tvärsnitt, är enkelt ornerad och genombrytes upptill av ett avlångt hål. Handbygeln går in i kappan i lejonhuvudets mun.
Photo: Armémuseum
Grupp D II Klingan, bredd upptill: 36 mm, är damaskerad och har samma form som på officersabel m/1852, d.v.s. klingans största bredd ligger en bit, i detta fall ungefär 22 cm ovanför udden. Till större delen av sin längd är klingan eneggad och svagt skålslipad, men där den har sin största bredd får den ryggar och blir tveeggad. På yttersidan finns inskriften "Fäderneslandet", svenska riksvapnet och nordstjärnan i strålglans, men på inersidan inskriften "Konungen", allt i etsat och förgyllt arbete. Inskrifterna är som vanligt omgivna av ornamentsramar. Längst upp på insidan står "JOH, SVENGREN, ESKILSTUNA". Fästet är av kraftigt förgylld mässing. Kaveln är klädd med svärtat fickskinn och genom den gå tre nitar med förgylld huvud. På kavelns yttersida sitter Karl XI:s krönta namnchiffer i silver. Baktill har kaveln kannelerat ryggbeslag, som upptill övergår i en i form av ett lejonhuvud ciselerad kappa. Kring nedersta delen av kaveln och ryggbeslaget går ett med ciselerade ekblad pyrtt, omkring 12 mm. brett ringliknande beslag.Parerplåten är ovanligt stor, överallt genombruten och på nedre, men ej på övre sidan ciselerad. På yttersidan består orneringen av bladormament och en krönt, tudelad sköld med tre kronor i övre fältet och lejonet över tre strömmar i det nedre. Skölden har två lejon till sköldbärare. På innersidan finnes blad- och blomormanent och en trofé, allt i kraftigt ciselerat arbete.Parerstång finnes endast baktill. Den är kort, bred, på mitten genombruten av ett ovalt hål, blir framåt mycket bred och är där översidan ciselerad i form av ett treflikigt blad och på under- sidan enkelt ornerad med ciselering. Baktill är parerstången nedhöjd och så att säga sammanrullad till en bred, Cylindrikt, på sidorna med spiralornament prydd knapp. Knappens undre och främre sida är enkelt ornerade. Handbygeln är vid klingan rätt smal och bildar en sorts spång, som skiljer parerplåtens båda hälfter åt. Parerplåten slutar först ungefär på handbygelns mitt.Därefter har handbygeln rektangulärt tvärsnitt, är enkelt ornerad och genombrytes upptill av ett avlångt hål. Handbygeln går in i kappan i lejonhuvudets mun.
Photo: Armémuseum
Grupp D II Klingan, bredd upptill: 36 mm, är damaskerad och har samma form som på officersabel m/1852, d.v.s. klingans största bredd ligger en bit, i detta fall ungefär 22 cm ovanför udden. Till större delen av sin längd är klingan eneggad och svagt skålslipad, men där den har sin största bredd får den ryggar och blir tveeggad. På yttersidan finns inskriften "Fäderneslandet", svenska riksvapnet och nordstjärnan i strålglans, men på inersidan inskriften "Konungen", allt i etsat och förgyllt arbete. Inskrifterna är som vanligt omgivna av ornamentsramar. Längst upp på insidan står "JOH, SVENGREN, ESKILSTUNA". Fästet är av kraftigt förgylld mässing. Kaveln är klädd med svärtat fickskinn och genom den gå tre nitar med förgylld huvud. På kavelns yttersida sitter Karl XI:s krönta namnchiffer i silver. Baktill har kaveln kannelerat ryggbeslag, som upptill övergår i en i form av ett lejonhuvud ciselerad kappa. Kring nedersta delen av kaveln och ryggbeslaget går ett med ciselerade ekblad pyrtt, omkring 12 mm. brett ringliknande beslag.Parerplåten är ovanligt stor, överallt genombruten och på nedre, men ej på övre sidan ciselerad. På yttersidan består orneringen av bladormament och en krönt, tudelad sköld med tre kronor i övre fältet och lejonet över tre strömmar i det nedre. Skölden har två lejon till sköldbärare. På innersidan finnes blad- och blomormanent och en trofé, allt i kraftigt ciselerat arbete.Parerstång finnes endast baktill. Den är kort, bred, på mitten genombruten av ett ovalt hål, blir framåt mycket bred och är där översidan ciselerad i form av ett treflikigt blad och på under- sidan enkelt ornerad med ciselering. Baktill är parerstången nedhöjd och så att säga sammanrullad till en bred, Cylindrikt, på sidorna med spiralornament prydd knapp. Knappens undre och främre sida är enkelt ornerade. Handbygeln är vid klingan rätt smal och bildar en sorts spång, som skiljer parerplåtens båda hälfter åt. Parerplåten slutar först ungefär på handbygelns mitt.Därefter har handbygeln rektangulärt tvärsnitt, är enkelt ornerad och genombrytes upptill av ett avlångt hål. Handbygeln går in i kappan i lejonhuvudets mun.
Photo: Armémuseum
Accept license and download photo