1
2
100
Grupp E III. Piporna är baktill på en sträcka av omkring 16,5 cm åttakantiga, men sedan blir de runda. De ligger över varandra. Båda pipornas svansskruvar utgå från och är fast förenade med en järnplatta, som har en tjocklek av 5 mm och formen av en långdragen sexkant. Plattan är på sidorna graverad med triangelformiga figurer. Från mittpunkten av denna platta går en stadig järnaxel bakåt. Mellan piporna ligger framstocken, vilken fasthålls genom tre stift, som gå genom pipornas häften. Piporna ha varit prydda med gravyr och signerade, men allt detta är utslipat, med undantag av svaga spår. Tillverkningsortens namn synes ha slutat med bokstaven ACH. Från den nyss omtalade järnplattans framsida utgår på var sida en stadig järnhake. På ömse sidor om piporna sitter en bit låsbleck med fängpanna, eldstål och eldstålsfjäder. Blecket är platt med bräckta kanter samt prytt med mycket enkel rankgravyr. Eldstålet är upptill avrundat. Eldstålsfjäderns övre ärm är betydligt längre än den nedre. Den sistnämda har på insidan en klack, som går genom ett hål i låsblecket och som på insidan av detta bleck genombryts av ett hål, i vilket ett stift är instucket och sålunda fasthåller fjädern. De båda låsblecken fasthålls vid vapnet dels genom en skruv, som går genom båda blecken och genom framstocken, och dels genom att varje låsbleck baktill har en urtagning, vari en av de nyss omtalade, från järnplattan utgående järnhakarna, ingriper.Kolven har framtill en 60 mm bred järnplatta, lika den, från vilken pipornas svansskruvar utgå. Även kolvens platta pryds med ingraverade, triangelliknande figurer och är framtill skodd med en mässingsskiva. Upptill förlängs denna platta av ett svansjärn och nedtill av det förlängda avtryckarblecket. Svansjärnet och avtryckarblecket förenas genom två korsskruvar. Den från pipornas platta utgående axeln går genom ett hål i kolv plattan och är bakom denna platta gängad samt fasthålls av en lång, smal mutter. Upptill på kolvplattans baksida är en bladfjäder fastgjord med en skruv. Denna fjäder går nedåt i båge kring axeln och har ned- till en horisontal tapp, som går genom ett hål i kolvplattan. Bakom varje svansskruv finns på baksidan av pipornas platta en liten urtagning, vari framändan på denna tapp kan infalla. Nedåt förlängs fjädern av ett fasonerat handtag, som går ut genom en urtagning i avtryckareblecket framför avtryckaren.Låset har platt, med bräckta kanter försett bleck, vars bakre del är ciselerad i en form av ett stiliserat djurhuvud. I övrigt är låset prytt med enkel rankgravyr. Hanen är högrest, litet fasonerad, prydd med enkel gravyr. Läppskruven har högt, cylindriskt, upptill avrundad, nedtill instrypt, med skåra försett huvud. Överläppen har baktill en smal klack, som går i ett lodrätt spår på den raka, rätt breda hangrenen. Nöten har axel och fyrkant, men hanen fasthålls av en utifrån insatt bult, som har kullrigt, graverat huvud och med längs- gående köl försedd med stjälk. Stjälken är i änden gängad och på den ena ände skruvas en mutter, som baktill är sluten och försedd med skruvskåra. För denna mutter finns en urtagning i nöten. Slagfjäderns övre arm, slagarmen, är betydlig längre än den undre, vilken fasthålls av en skruv. Stångfjädern har en klack, som är inpassad i en urtagning på låsblecket. Låset fasthålls av en skruv och av från kolvplattans baksida utgående hake, för vilken en passande urtagning finns framtill på låsbleckets insida.Kolven och framstocken är av valnöt.Varbygeln är av järn och mycket enkel graverad. Framstocken har framtill på var sida ett 1,7 cm. brett näsbleck och på ena sidan en över- och en mellanrörka, som blott är 60 mm breda. Vardera rörkan är vid var kant prydd med två upphöjda ränder.
Photo: Armémuseum
Grupp E III. Piporna är baktill på en sträcka av omkring 16,5 cm åttakantiga, men sedan blir de runda. De ligger över varandra. Båda pipornas svansskruvar utgå från och är fast förenade med en järnplatta, som har en tjocklek av 5 mm och formen av en långdragen sexkant. Plattan är på sidorna graverad med triangelformiga figurer. Från mittpunkten av denna platta går en stadig järnaxel bakåt. Mellan piporna ligger framstocken, vilken fasthålls genom tre stift, som gå genom pipornas häften. Piporna ha varit prydda med gravyr och signerade, men allt detta är utslipat, med undantag av svaga spår. Tillverkningsortens namn synes ha slutat med bokstaven ACH. Från den nyss omtalade järnplattans framsida utgår på var sida en stadig järnhake. På ömse sidor om piporna sitter en bit låsbleck med fängpanna, eldstål och eldstålsfjäder. Blecket är platt med bräckta kanter samt prytt med mycket enkel rankgravyr. Eldstålet är upptill avrundat. Eldstålsfjäderns övre ärm är betydligt längre än den nedre. Den sistnämda har på insidan en klack, som går genom ett hål i låsblecket och som på insidan av detta bleck genombryts av ett hål, i vilket ett stift är instucket och sålunda fasthåller fjädern. De båda låsblecken fasthålls vid vapnet dels genom en skruv, som går genom båda blecken och genom framstocken, och dels genom att varje låsbleck baktill har en urtagning, vari en av de nyss omtalade, från järnplattan utgående järnhakarna, ingriper.Kolven har framtill en 60 mm bred järnplatta, lika den, från vilken pipornas svansskruvar utgå. Även kolvens platta pryds med ingraverade, triangelliknande figurer och är framtill skodd med en mässingsskiva. Upptill förlängs denna platta av ett svansjärn och nedtill av det förlängda avtryckarblecket. Svansjärnet och avtryckarblecket förenas genom två korsskruvar. Den från pipornas platta utgående axeln går genom ett hål i kolv plattan och är bakom denna platta gängad samt fasthålls av en lång, smal mutter. Upptill på kolvplattans baksida är en bladfjäder fastgjord med en skruv. Denna fjäder går nedåt i båge kring axeln och har ned- till en horisontal tapp, som går genom ett hål i kolvplattan. Bakom varje svansskruv finns på baksidan av pipornas platta en liten urtagning, vari framändan på denna tapp kan infalla. Nedåt förlängs fjädern av ett fasonerat handtag, som går ut genom en urtagning i avtryckareblecket framför avtryckaren.Låset har platt, med bräckta kanter försett bleck, vars bakre del är ciselerad i en form av ett stiliserat djurhuvud. I övrigt är låset prytt med enkel rankgravyr. Hanen är högrest, litet fasonerad, prydd med enkel gravyr. Läppskruven har högt, cylindriskt, upptill avrundad, nedtill instrypt, med skåra försett huvud. Överläppen har baktill en smal klack, som går i ett lodrätt spår på den raka, rätt breda hangrenen. Nöten har axel och fyrkant, men hanen fasthålls av en utifrån insatt bult, som har kullrigt, graverat huvud och med längs- gående köl försedd med stjälk. Stjälken är i änden gängad och på den ena ände skruvas en mutter, som baktill är sluten och försedd med skruvskåra. För denna mutter finns en urtagning i nöten. Slagfjäderns övre arm, slagarmen, är betydlig längre än den undre, vilken fasthålls av en skruv. Stångfjädern har en klack, som är inpassad i en urtagning på låsblecket. Låset fasthålls av en skruv och av från kolvplattans baksida utgående hake, för vilken en passande urtagning finns framtill på låsbleckets insida.Kolven och framstocken är av valnöt.Varbygeln är av järn och mycket enkel graverad. Framstocken har framtill på var sida ett 1,7 cm. brett näsbleck och på ena sidan en över- och en mellanrörka, som blott är 60 mm breda. Vardera rörkan är vid var kant prydd med två upphöjda ränder.
Photo: Armémuseum
Accept license and download photo