1
2
100
Grupp E III. Pistol med slaglås. Pipan är blank och till större delen rund. Baktill har den ett 2,5 cm långt åttkantigt kammarstycke, vars sidokanter är förlängda och bildar plattor. Baktill på högra sidan är en kraftig, med eldskärm försedd snäcka fastlödd. På snäckans utsida sitter en med skarpkantigt huvud försedd skruv, vilken tilltäpper änden på eldkanalens horisontala gren. Ett bakåt kraftigare och högre, 2,3 cm långt mässingskorn sitter 3,2 cm bakom mynningen. På pipans undersida 0,8 cm bakom mynningen är en svagt konisk, 0,7 cm hög järnklack fastlödd. I centrum har klacken ett gängat hål. Svansskruvsstjärtens nedre förlängning är stor och kraftig samt genombryts av ett hål för den bakre låsskruven. På kammarstycket står till vänster krönt FW och D, upptill en kronstämpel och till höger 1850. På vänstra platten står, bl.a., krönt B,7 och 659. På pipans undersida är inslaget 7,13, en halvmånformig stämpel, 1849 och ett B. På svansskruvsstjärtens undersida står 13 och 659. Knallhattstappen och snäckans skruv är märkta med numret 13. Låset har bleck, som till större delen är platt med svagt bräckta kanter. Bakom hanen är det dock kullrigt och går baktill ut i en spets. Hanen har kullrig platt. Hals, tumgrepp och slagarm har skarp rygg. Slagarmens urgröpning har ej springa framtill. Tumgreppet är på framsidan kryssräfflat. Hanskruven har högt, skarpkantigt huvud. Eldstålsfjädern är här förkommen, (se AM 1932:4879) men skall egentligen finnas kvar. Eldstålet ersätts av ett "säkringsstycke", som rör sig kring eldstålsskruven och som nedtill har tryck- och stötklack. Stycket går sedan i båge uppåt och bakåt samt slutar med en baktill uppskuren cylinder, som på översidan har en skarp fals. Från säkringsstyckets framsida går en arm framåt och litet uppåt. När man laddat och satt på knallhatten, fäller man säkringsstycket bakåt, varvid den ovan omtalade, baktill uppskurna cylindern lägger sig kring knallhattstappen. Hanen nedfälls sedan och dess slagyta vilar på säkringcylinderns översida, varför hanen ej kan nå knallhatten. Vill man skjuta, spänner man hanen och trycker säkringsstycket framåt. På bleckets utsida finns krönt B, Potsdam, under kunglig krona samt G S. På insidan står bl.a. W, 13 och 72. På insidan av hanen och säkringsstycket står 13, liksom på hanskruven och stångskruven. På nöten, studeln stångfjädersskruven samt nötskruven är 72 inslaget, men på stången står 48. Stocken är av valnöt och har ej laddstocksränna. Kolven är rätt kraftigt krökt i bågform. På stockens vänstra sida bakom sidblecket finns B,L, 71, en kronstämpel och ett par otydliga stämplar. Beslagen är av mässing. Kappan är närmast halvklotformig, men går baktill i en upptill avrundad flik upp litet på kolvens bakre kant. Genom denna flik går en skruv. På undersidan, från kappans centrum, utgår en med klotformigt huvud försedd järntapp. Tapphuvudet är genomborrat av ett hål, i vilket en rörlig järnring är inpassad. Avtryckareblecket är baktill förlängt så att det går under kappans framkant. Varbygelns långa arm slutar omkring 1,4 cm ovanför kappans kant. Denna arm fasthålls av en skruv. Varbygelns främre arm blir framåt lite bredare samt har en triangulär avslutning. Den har docka, som fasthålls av stift. Sidblecket är platt samt nedfällt i jämnhöjd med stockens yta. Baktill är det uppsvängt och på mitten samt vid ändarna utvidgat. Det finns blott ett näsband och det är 1,9 brett och har på undersidan en kort, avrundad bakåtriktad spets. Genom bandets undersida går en skruv, vilken inskruvas i det gängade hålet på den på pipans undersida 0,7 cm bakom mynningen sittande tappen. På kappan är inslaget 3 R U 2 55 och på kappans skruv står 18. På sidblecket är inslaget en kronstämpel, 1830 och 72. Låsskruvarnas huvud har formen av låga cylindrar och har numret 72 inslaget. På varbygeln står 3 L U 2 122., allt överkorsat av ett inhugget streck. På varbygeln främre arm finns en kronstämpel.
Photo: Armémuseum
Grupp E III. Pistol med slaglås. Pipan är blank och till större delen rund. Baktill har den ett 2,5 cm långt åttkantigt kammarstycke, vars sidokanter är förlängda och bildar plattor. Baktill på högra sidan är en kraftig, med eldskärm försedd snäcka fastlödd. På snäckans utsida sitter en med skarpkantigt huvud försedd skruv, vilken tilltäpper änden på eldkanalens horisontala gren. Ett bakåt kraftigare och högre, 2,3 cm långt mässingskorn sitter 3,2 cm bakom mynningen. På pipans undersida 0,8 cm bakom mynningen är en svagt konisk, 0,7 cm hög järnklack fastlödd. I centrum har klacken ett gängat hål. Svansskruvsstjärtens nedre förlängning är stor och kraftig samt genombryts av ett hål för den bakre låsskruven. På kammarstycket står till vänster krönt FW och D, upptill en kronstämpel och till höger 1850. På vänstra platten står, bl.a., krönt B,7 och 659. På pipans undersida är inslaget 7,13, en halvmånformig stämpel, 1849 och ett B. På svansskruvsstjärtens undersida står 13 och 659. Knallhattstappen och snäckans skruv är märkta med numret 13. Låset har bleck, som till större delen är platt med svagt bräckta kanter. Bakom hanen är det dock kullrigt och går baktill ut i en spets. Hanen har kullrig platt. Hals, tumgrepp och slagarm har skarp rygg. Slagarmens urgröpning har ej springa framtill. Tumgreppet är på framsidan kryssräfflat. Hanskruven har högt, skarpkantigt huvud. Eldstålsfjädern är här förkommen, (se AM 1932:4879) men skall egentligen finnas kvar. Eldstålet ersätts av ett "säkringsstycke", som rör sig kring eldstålsskruven och som nedtill har tryck- och stötklack. Stycket går sedan i båge uppåt och bakåt samt slutar med en baktill uppskuren cylinder, som på översidan har en skarp fals. Från säkringsstyckets framsida går en arm framåt och litet uppåt. När man laddat och satt på knallhatten, fäller man säkringsstycket bakåt, varvid den ovan omtalade, baktill uppskurna cylindern lägger sig kring knallhattstappen. Hanen nedfälls sedan och dess slagyta vilar på säkringcylinderns översida, varför hanen ej kan nå knallhatten. Vill man skjuta, spänner man hanen och trycker säkringsstycket framåt. På bleckets utsida finns krönt B, Potsdam, under kunglig krona samt G S. På insidan står bl.a. W, 13 och 72. På insidan av hanen och säkringsstycket står 13, liksom på hanskruven och stångskruven. På nöten, studeln stångfjädersskruven samt nötskruven är 72 inslaget, men på stången står 48. Stocken är av valnöt och har ej laddstocksränna. Kolven är rätt kraftigt krökt i bågform. På stockens vänstra sida bakom sidblecket finns B,L, 71, en kronstämpel och ett par otydliga stämplar. Beslagen är av mässing. Kappan är närmast halvklotformig, men går baktill i en upptill avrundad flik upp litet på kolvens bakre kant. Genom denna flik går en skruv. På undersidan, från kappans centrum, utgår en med klotformigt huvud försedd järntapp. Tapphuvudet är genomborrat av ett hål, i vilket en rörlig järnring är inpassad. Avtryckareblecket är baktill förlängt så att det går under kappans framkant. Varbygelns långa arm slutar omkring 1,4 cm ovanför kappans kant. Denna arm fasthålls av en skruv. Varbygelns främre arm blir framåt lite bredare samt har en triangulär avslutning. Den har docka, som fasthålls av stift. Sidblecket är platt samt nedfällt i jämnhöjd med stockens yta. Baktill är det uppsvängt och på mitten samt vid ändarna utvidgat. Det finns blott ett näsband och det är 1,9 brett och har på undersidan en kort, avrundad bakåtriktad spets. Genom bandets undersida går en skruv, vilken inskruvas i det gängade hålet på den på pipans undersida 0,7 cm bakom mynningen sittande tappen. På kappan är inslaget 3 R U 2 55 och på kappans skruv står 18. På sidblecket är inslaget en kronstämpel, 1830 och 72. Låsskruvarnas huvud har formen av låga cylindrar och har numret 72 inslaget. På varbygeln står 3 L U 2 122., allt överkorsat av ett inhugget streck. På varbygeln främre arm finns en kronstämpel.
Photo: Armémuseum
Accept license and download photo