1
2
100
Grupp D II. Klingan är rak, tveeggad och har två blodrännor, som sluta omedelbart ovan udden. Längst upp på insidan står "G. E. SVALLING & Co, MÖLNTORP". Klingbredd upptill: 21 mm. Fästet är av förgylld mässing. Kaveln är svagt framåtböjd och klädd med läder. Runt den går en spiralräffla 16 varv. I denna räffla är en fin, av två parter hopsnodd mässingstråd anbringad. Kaveln beklädes upptill av en uppåt vidare kappa, från vilken bak en rätt stor och fram en mindre, nedtill avrundad flik skjuter ned över kaveln. Den främre fliken är något fasonerad och längs flikarnas kanter går en ingraverad rand. Kappans övre del är avrundad och oval. Tångniten betäckes av en oval, avrundad, låg upphöjning. Denna upphöjning omgives runt om av ett smalt, mitt på något försänkt fält, från vilken den skiljes genom en ingraverad rand. I övrigt är den övre delen ornerad med refflor, som gå från nedre kanten på det nyss omtalade smala fältet och till den övre delens nederkanten. Denna övre del och egentliga kappan skiljas åt genom två ingraverade ränder. Parerstången är till större delen av sin längd rak och har närmast åttkantigt tvärsnitt. De yttre och inre ytorna är avrundade, de övre och nedre är flata och släta, men de övriga är kannelerade i fina åsar. Baktill är parerstången något nedbjöd och prydd med ett ciselerat bladornament samt avslutas av en nedbjöd, med spiralornering prydd knapp. Ett par sköldliknande, tresidiga styrskenor utgår från korset. Den yttre styrskenan har formen av en sköld, som är prydd med tre kronor m.m. i ciselerat arbetet. Övergången mellan handbygel och parerstång är kort, men krökt två vinklar. Handbygeln är nedtill något insvängd, men uppåt blir den utsvängd. Vid kröken blir det ganska bred, varefter den svänges bakåt och nedåt där den förens med kappan. På baksida är den slät och insänkt, men framsidan har i mitten ett bredare, slätt, svagt avrundat fält och har släta kanter, vilka skiljs från mittfältet genom ett par kannelerade åsar. Längt bak vid föreningspunkter med kappan pryde handbygelns övre sida av ett ciselerat bladornament.
Photo: Armémuseum
Grupp D II. Klingan är rak, tveeggad och har två blodrännor, som sluta omedelbart ovan udden. Längst upp på insidan står "G. E. SVALLING & Co, MÖLNTORP". Klingbredd upptill: 21 mm. Fästet är av förgylld mässing. Kaveln är svagt framåtböjd och klädd med läder. Runt den går en spiralräffla 16 varv. I denna räffla är en fin, av två parter hopsnodd mässingstråd anbringad. Kaveln beklädes upptill av en uppåt vidare kappa, från vilken bak en rätt stor och fram en mindre, nedtill avrundad flik skjuter ned över kaveln. Den främre fliken är något fasonerad och längs flikarnas kanter går en ingraverad rand. Kappans övre del är avrundad och oval. Tångniten betäckes av en oval, avrundad, låg upphöjning. Denna upphöjning omgives runt om av ett smalt, mitt på något försänkt fält, från vilken den skiljes genom en ingraverad rand. I övrigt är den övre delen ornerad med refflor, som gå från nedre kanten på det nyss omtalade smala fältet och till den övre delens nederkanten. Denna övre del och egentliga kappan skiljas åt genom två ingraverade ränder. Parerstången är till större delen av sin längd rak och har närmast åttkantigt tvärsnitt. De yttre och inre ytorna är avrundade, de övre och nedre är flata och släta, men de övriga är kannelerade i fina åsar. Baktill är parerstången något nedbjöd och prydd med ett ciselerat bladornament samt avslutas av en nedbjöd, med spiralornering prydd knapp. Ett par sköldliknande, tresidiga styrskenor utgår från korset. Den yttre styrskenan har formen av en sköld, som är prydd med tre kronor m.m. i ciselerat arbetet. Övergången mellan handbygel och parerstång är kort, men krökt två vinklar. Handbygeln är nedtill något insvängd, men uppåt blir den utsvängd. Vid kröken blir det ganska bred, varefter den svänges bakåt och nedåt där den förens med kappan. På baksida är den slät och insänkt, men framsidan har i mitten ett bredare, slätt, svagt avrundat fält och har släta kanter, vilka skiljs från mittfältet genom ett par kannelerade åsar. Längt bak vid föreningspunkter med kappan pryde handbygelns övre sida av ett ciselerat bladornament.
Photo: Armémuseum
Accept license and download photo