100
Grupp D II. Klingan är tveeggad med ryggar, vilka dock längst upp på en sträcka av omkring 75 mm är plattade till åsar. På den övre delen är klingan på båda sidor prydd med tämligen dåligt utförda etsade figurer med utsatta namn, Scipio Rom, Africanus, o s v. Upptill på yttersidan finns en av fästet delvis dold stämpel, som tycks föreställa en orm under en krona. Eggarna, särskilt den främre, är svårt huggna och klingan är angripen av gravrost. Fästet är av förgyllt järn. Knappen är närmast päronformad med spetsen vänd uppåt. Nitknappen är närmast en förlängning av knappens spets, men skiljs från denna genom en instrypning. Nedtill har knappen en konisk hals.Träkaveln är spolformig och pryds med 8 vertikala räfflor. Kavellindningen tycks ha bestått av förgylld koppartråd. Endast de bägge kranserna samt en del rester av den delvis av över- spunnen tråd bestående lindningen finns kvar. Parerstången har på undersidan vid korset ett par styrskensliknande flikar och övergår framtill bågformigt i handbygeln, vilken är tjockast på mitten, har cirkelrunt tvärsnitt och är längst upp med en nit fäst vid knappen. Parerstångens bakre arm är rätt lång, har cirkelrunt tvärsnitt, är starkt nedåtböjd och går sedan litet framåt samt slutar i en ganska stor, rund, uppåtriktad skiva. Från parerstångens bakre arm går på yttersidan en spång utåt och framåt till handbygeln, vilken den träffar vid dess nedre krök. På innersidan går litet längre fram på parerstångens bakre arm en spång till handbygeln, som den träffar mitt emot yttersidans. Mellanrummet mellan parerstången och spängerna utfylls på vardera sidor genom en svagt kupig parerplåt, som är ornamentalt genombruten av större och mindre runda hål. De större hålen omges på undersidan av en strålkrans. Från mitten av innersidans spång går en tumbygel i båge till korset. Tumbygeln och stängerna har cirkelrunt tvärsnitt.
Photo: Armémuseum
Accept license and download photo