1
5
100
Grupp D II. Klingan är rak och eneggad, samt på ömse sidor försedd med tre blodränder, vilka sluta en bit från spetsen. Upptill i blodränderna finns spår av bokstäver. Kraftiga spår av rost. Knappen är av brons, flat och fiskstjärtformig samt på önmse sidor prydd med en upphöjd, ciselerad, rund knapp. Nedtill på innersidan är den skadad. Kaveln är nygjord, omges upp- och nedtill av en ungefär 6 mm bred järnring samt är i övrigt lindad med två enkla, smala och en grövre, av två parter hopsnodd mässingstråd. Parerkorgen är utstampad ur ett stycke järnbleck och skyddar både ytter- och innersidan samt har på den sistnämnda tumbygel. Vapnet är ytterligt hårt upputsat och restaurerat.
Photo: Armémuseum
Grupp D II. Klingan är rak och eneggad, samt på ömse sidor försedd med tre blodränder, vilka sluta en bit från spetsen. Upptill i blodränderna finns spår av bokstäver. Kraftiga spår av rost. Knappen är av brons, flat och fiskstjärtformig samt på önmse sidor prydd med en upphöjd, ciselerad, rund knapp. Nedtill på innersidan är den skadad. Kaveln är nygjord, omges upp- och nedtill av en ungefär 6 mm bred järnring samt är i övrigt lindad med två enkla, smala och en grövre, av två parter hopsnodd mässingstråd. Parerkorgen är utstampad ur ett stycke järnbleck och skyddar både ytter- och innersidan samt har på den sistnämnda tumbygel. Vapnet är ytterligt hårt upputsat och restaurerat.
Photo: Armémuseum
Grupp D II. Klingan är rak och eneggad, samt på ömse sidor försedd med tre blodränder, vilka sluta en bit från spetsen. Upptill i blodränderna finns spår av bokstäver. Kraftiga spår av rost. Knappen är av brons, flat och fiskstjärtformig samt på önmse sidor prydd med en upphöjd, ciselerad, rund knapp. Nedtill på innersidan är den skadad. Kaveln är nygjord, omges upp- och nedtill av en ungefär 6 mm bred järnring samt är i övrigt lindad med två enkla, smala och en grövre, av två parter hopsnodd mässingstråd. Parerkorgen är utstampad ur ett stycke järnbleck och skyddar både ytter- och innersidan samt har på den sistnämnda tumbygel. Vapnet är ytterligt hårt upputsat och restaurerat.
Photo: Armémuseum
Grupp D II. Klingan är rak och eneggad, samt på ömse sidor försedd med tre blodränder, vilka sluta en bit från spetsen. Upptill i blodränderna finns spår av bokstäver. Kraftiga spår av rost. Knappen är av brons, flat och fiskstjärtformig samt på önmse sidor prydd med en upphöjd, ciselerad, rund knapp. Nedtill på innersidan är den skadad. Kaveln är nygjord, omges upp- och nedtill av en ungefär 6 mm bred järnring samt är i övrigt lindad med två enkla, smala och en grövre, av två parter hopsnodd mässingstråd. Parerkorgen är utstampad ur ett stycke järnbleck och skyddar både ytter- och innersidan samt har på den sistnämnda tumbygel. Vapnet är ytterligt hårt upputsat och restaurerat.
Photo: Armémuseum
Grupp D II. Klingan är rak och eneggad, samt på ömse sidor försedd med tre blodränder, vilka sluta en bit från spetsen. Upptill i blodränderna finns spår av bokstäver. Kraftiga spår av rost. Knappen är av brons, flat och fiskstjärtformig samt på önmse sidor prydd med en upphöjd, ciselerad, rund knapp. Nedtill på innersidan är den skadad. Kaveln är nygjord, omges upp- och nedtill av en ungefär 6 mm bred järnring samt är i övrigt lindad med två enkla, smala och en grövre, av två parter hopsnodd mässingstråd. Parerkorgen är utstampad ur ett stycke järnbleck och skyddar både ytter- och innersidan samt har på den sistnämnda tumbygel. Vapnet är ytterligt hårt upputsat och restaurerat.
Photo: Armémuseum
Accept license and download photo