Medalj

Det sk Hoglandstecknet var två av medaljerna som präglades under Gustav III:s ryska krig. De var förtjänsttecken instiftade av hertig Karl (senare Karl XIII), som förde befälet i slaget vid Hogland 1788. Tecknena finns i två olika varianter med två olika storlekar.

Den första (1) antogs av Riksdagen 1789 och var en icke bärbar medalj i 16:e storleken som bland annat utdelades till skeppscheferna. Den mindre av dessa blev bärbar först 1795. Den är inte längre bevarad.

Det mindre tecknet, som har samma motiv som den större medaljen, tilldelades dem som under slaget utmärkt sig "för särdeles tapperhet", i första hand underofficerare och manskap.

Den andra (2) dvs Distinktionstecknet för tapperhet till sjöss instiftades den 18 juni 1789 och fanns i två klasser. Det utdelades första gången detta år men också efter slaget vid Öland 1789 och så sent som 1797 och fanns i två klasser. Tecknet bars i ett band med hertigens (d.v.s. Södermanlands) färger, svart och gult, och tilldelades underbefäl och sjömän vid örlogsflottan.

(Svensk Numismatisk Tidskrift 2:2006 s. 30).

Tillägg:
Det har ansetts att 'Hoglandstecknet' är ett felaktigt namn för Distinktionstecknet, men med tiden har det blivit vedertaget att kalla både den mindre Hertig Karl-medaljen resp. Distinktionstecknet med detta namn. Medaljerna var tapperhetsmedaljer för drabbningen vid Hogland, även om de kom att också utdelas vid vissa senare drabbningar till sjöss. Detta betyder att "Hoglandstecknet" kan vara samma sak fast det är frågan om två till utseendet olika medaljer.
Bild 1 och 2 visar typ 2-medaljen med Gustav IIIs porträtt och med Hertig Karl (XIII) av Södermanlands monogram på frånsidan.
Då medaljen skulle bäras borrades ett hål och en ögla sattes fast i medaljen. Detta ex är oborrat.
av Richard Nyström (070-292 28 10 el richard.nystrom@punkt.se)