History
-
Föremålet är en del av ett riktmärke som användes i det sovjetiska kärnvapenprogrammet kopplat specifikt till roboten SS-4. Riktmärket användes vid sovjetiska 305:e regementets 40:e robotdivision i sydöstra Estland. Omnämndes lokalt under kalla kriget som ”Sockerfabriken” för att inte dra till sig onödigt nyfikna frågor.
Peter Slivaev som arbetade initierat med systemet berättade mer i en mejlkonversation. 1985 var han stationerad vid Vörus kärnvapenbas och tjänstgjorde som teknisk officer med att iordningställa själva pjäsen inför avfyrning. Vid mitten av 80-talet var det svårt att rekrytera officerare inom Sovjetunionen och därför kunde han som universitetsstudent i Moskva söka sig till yrket och kvalificera sig till tjänsten i Vöru, som egentligen erfordrade en person med officersgrad. ”Till att börja med, var jag placerad som ´tekniker´ inom robotdivisionen. Det var jag som var personen som skulle trycka på ´startknappen´ för att avfyra missilen. Som tur var behövde jag aldrig göra det och jag hoppas inte någon annan någonsin behöver göra det heller.”
Det fanns två sätt att avfyra roboten, antingen från en plats inne i själva robotbasen men det gick också att med transportfordon föra den till en valfri plats som kunde vara dold eller ligga på en avskild plats som försvårade möjligheterna för fienden att slå ut den. Även gläntor i skogsområden användes som avskjutningsplatser så det var inte alltid aktuellt med helt öppen terräng. Riktmärket som hade den ryska beteckningen ВЕШКА, var placerad en bit ifrån själva roboten och användes främst då systemet avfyrades från en bestämd plats i terrängen utanför basen. Riktmärket placerades på marken cirka 30-50 meter från roboten. En spegelgoniometer riktades manuellt från en öppen lucka i robotens mitt mot riktmärket för att på detta sätt säkerställa att pjäsen var rätt inställd. Komponententerna bidrog med att rikta roboten mot det bestämda målet.
Den röda lampan i toppen på konen aktiverades under nattetid för att lättare få syn på riktmärket i terrängen. Föremålet var trots den aktiverade lampan svårt att lokalisera i mörkret, enligt Slivaev. Nattövningar med nedanstående arbetssätt pågick under många och långa timmar. Processen med riktmärket involverade 2-3 personer. En i arbetslaget riktade en signal från ett navigationsinstrument mot en liten lucka i robotens midja där en spegel reflekterade signalen ned till marken där riktmärket var placerat, se fönsteröppningarna på ovansidan. Alltsammans för att rikta roboten i rätt vinkel mot målet. Utan riktmärket skulle det inte ha gått att avfyra roboten i ett kritiskt läge.
SS-4 robotarna tillverkades i cirka 2.300 exemplar mellan 1958-1967 och placerades ut i stora delar av dåvarande Sovjetunionen och var även en av pjästyperna som tillfälligt stationerades på Kuba i oktober 1962. Därmed blev systemet ett av huvudvapnen som symboliserade den så kallade Kubakrisen då världen stod nära ett kärnvapenkrig mellan USA och Sovjetunionen.
Produktion - Producerad: 1958 - 1967
Accession - Gåva: November 21, 2017
- Givare till museetHandberg, Petersäker
- Informatör, uppgiftslämnareSlivaev, Petersäker
References
-
- ArkivreferenserFörvärvsbeslut dnr 382:7-3.1.1/17
- LitteraturreferenserPeter Handberg, Undergångens skuggor, Natur och Kultur (2008).
License information
- License Attribution (CC BY)
Metadata
- IdentifierAM.088507
- Part of collectionArmémuseum
- Owner of collectionArmémuseum
- InstitutionArmémuseum
- Date publishedAugust 13, 2014
- Date updatedMarch 27, 2024
- DIMU-CODE011024452067
- UUIDb50af884-d564-44d2-aebd-0381e125e4bb
- Tags
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».