1
4
100
Grupp I : IV Land: Sverige Tillverkningsort och år: Stockholm i slutet av 1700-talet. Mått: Väggarna är 1,95 m höga och ca 5m långa längre. Sammanlagda omkretsen är 25 m. Väggarna är till antalet 4 st. Utsidan i linne och insidan i två olika mönstertyper (textiltryck). Väggarna är T-formade se fig. Väggarnas insidor bildar rum med olika mönster på resp.vägg. längst ner på utsidorna är linnet dubbelvikt och hål är gjorda med knapphålssöm genom vilka tampar är trädda att användas vid uppsättningen. Den nedersta delen av väggarna som vi kallar kappor har på insidorna har textiltryckt mönster. Detta är ovanligt eftersom just denna del av tältväggen användes för att ösa sand på, för att förhindra golvdra. Längst upp är linnet dubbelvikt och här är hyskor fästade på ca 10 cm avstånd. Insidornas tryckta tyg har en vådbredd det sk. rosmönstret 70 cm och lingonmönstret 80 cm. På några ställen kan man se att tältets väggar har blivit lappade med andra brokiga textilier. Väggarna är i behov av tvätt eller rengöring. Vägg nr 4 och 5 var utställda under tiden 29 sept. - 31 jan 1979. För detta ändamål satte vi på band längs övre kanten och använde detta kantband vid monteringen vid utställningstillfället. Siffrorna under måttangivelserna på katalogkortet anger den märkning som finns på linnets yttersida. Märkningen använd vid uppsättningen av tältet och kombineras då med motsvarande siffror som finns på tälttaket. De textiltryckta mönstren kan vara tillverkade vid Sickla Kattunfabrik. Jag har även kontaktat E? Hiedenmark vid Nordiska Museet för att få klarhet i frågan. Stämpeln är svår att tyda. I fållen på samma tältdel finns ytterligare en signatur den är helt omöjlig att tyda.
Photo: Armémuseum
Grupp I : IV Land: Sverige Tillverkningsort och år: Stockholm i slutet av 1700-talet. Mått: Väggarna är 1,95 m höga och ca 5m långa längre. Sammanlagda omkretsen är 25 m. Väggarna är till antalet 4 st. Utsidan i linne och insidan i två olika mönstertyper (textiltryck). Väggarna är T-formade se fig. Väggarnas insidor bildar rum med olika mönster på resp.vägg. längst ner på utsidorna är linnet dubbelvikt och hål är gjorda med knapphålssöm genom vilka tampar är trädda att användas vid uppsättningen. Den nedersta delen av väggarna som vi kallar kappor har på insidorna har textiltryckt mönster. Detta är ovanligt eftersom just denna del av tältväggen användes för att ösa sand på, för att förhindra golvdra. Längst upp är linnet dubbelvikt och här är hyskor fästade på ca 10 cm avstånd. Insidornas tryckta tyg har en vådbredd det sk. rosmönstret 70 cm och lingonmönstret 80 cm. På några ställen kan man se att tältets väggar har blivit lappade med andra brokiga textilier. Väggarna är i behov av tvätt eller rengöring. Vägg nr 4 och 5 var utställda under tiden 29 sept. - 31 jan 1979. För detta ändamål satte vi på band längs övre kanten och använde detta kantband vid monteringen vid utställningstillfället. Siffrorna under måttangivelserna på katalogkortet anger den märkning som finns på linnets yttersida. Märkningen använd vid uppsättningen av tältet och kombineras då med motsvarande siffror som finns på tälttaket. De textiltryckta mönstren kan vara tillverkade vid Sickla Kattunfabrik. Jag har även kontaktat E? Hiedenmark vid Nordiska Museet för att få klarhet i frågan. Stämpeln är svår att tyda. I fållen på samma tältdel finns ytterligare en signatur den är helt omöjlig att tyda.
Photo: Armémuseum
Grupp I : IV Land: Sverige Tillverkningsort och år: Stockholm i slutet av 1700-talet. Mått: Väggarna är 1,95 m höga och ca 5m långa längre. Sammanlagda omkretsen är 25 m. Väggarna är till antalet 4 st. Utsidan i linne och insidan i två olika mönstertyper (textiltryck). Väggarna är T-formade se fig. Väggarnas insidor bildar rum med olika mönster på resp.vägg. längst ner på utsidorna är linnet dubbelvikt och hål är gjorda med knapphålssöm genom vilka tampar är trädda att användas vid uppsättningen. Den nedersta delen av väggarna som vi kallar kappor har på insidorna har textiltryckt mönster. Detta är ovanligt eftersom just denna del av tältväggen användes för att ösa sand på, för att förhindra golvdra. Längst upp är linnet dubbelvikt och här är hyskor fästade på ca 10 cm avstånd. Insidornas tryckta tyg har en vådbredd det sk. rosmönstret 70 cm och lingonmönstret 80 cm. På några ställen kan man se att tältets väggar har blivit lappade med andra brokiga textilier. Väggarna är i behov av tvätt eller rengöring. Vägg nr 4 och 5 var utställda under tiden 29 sept. - 31 jan 1979. För detta ändamål satte vi på band längs övre kanten och använde detta kantband vid monteringen vid utställningstillfället. Siffrorna under måttangivelserna på katalogkortet anger den märkning som finns på linnets yttersida. Märkningen använd vid uppsättningen av tältet och kombineras då med motsvarande siffror som finns på tälttaket. De textiltryckta mönstren kan vara tillverkade vid Sickla Kattunfabrik. Jag har även kontaktat E? Hiedenmark vid Nordiska Museet för att få klarhet i frågan. Stämpeln är svår att tyda. I fållen på samma tältdel finns ytterligare en signatur den är helt omöjlig att tyda.
Photo: Armémuseum
Grupp I : IV Land: Sverige Tillverkningsort och år: Stockholm i slutet av 1700-talet. Mått: Väggarna är 1,95 m höga och ca 5m långa längre. Sammanlagda omkretsen är 25 m. Väggarna är till antalet 4 st. Utsidan i linne och insidan i två olika mönstertyper (textiltryck). Väggarna är T-formade se fig. Väggarnas insidor bildar rum med olika mönster på resp.vägg. längst ner på utsidorna är linnet dubbelvikt och hål är gjorda med knapphålssöm genom vilka tampar är trädda att användas vid uppsättningen. Den nedersta delen av väggarna som vi kallar kappor har på insidorna har textiltryckt mönster. Detta är ovanligt eftersom just denna del av tältväggen användes för att ösa sand på, för att förhindra golvdra. Längst upp är linnet dubbelvikt och här är hyskor fästade på ca 10 cm avstånd. Insidornas tryckta tyg har en vådbredd det sk. rosmönstret 70 cm och lingonmönstret 80 cm. På några ställen kan man se att tältets väggar har blivit lappade med andra brokiga textilier. Väggarna är i behov av tvätt eller rengöring. Vägg nr 4 och 5 var utställda under tiden 29 sept. - 31 jan 1979. För detta ändamål satte vi på band längs övre kanten och använde detta kantband vid monteringen vid utställningstillfället. Siffrorna under måttangivelserna på katalogkortet anger den märkning som finns på linnets yttersida. Märkningen använd vid uppsättningen av tältet och kombineras då med motsvarande siffror som finns på tälttaket. De textiltryckta mönstren kan vara tillverkade vid Sickla Kattunfabrik. Jag har även kontaktat E? Hiedenmark vid Nordiska Museet för att få klarhet i frågan. Stämpeln är svår att tyda. I fållen på samma tältdel finns ytterligare en signatur den är helt omöjlig att tyda.
Photo: Armémuseum
Accept license and download photo