100
Blyglaserad rödgodskruka med två öron. Vita dekorränder upptill. Stämplar i nederkant: "ARST" (?) "Varberg". Ut- och invändigt rester av vattenglas.En besökare från Gråbo, född 1939, berättar:"Här är mitt minne från barndomen och vattenglasinlagda ägg!"När kriget är slut ska jag äta ett helt stekt ägg!"Så sa min pappa en gång, när han åt de stekta äggvitorna, som blev över när min bror och jag fått äta gulorna till de två färska ägg vi fått från Faster Alva i Anneberg. Mamma vispade gulorna till oss barn, så vi fick maximalt med nyttigheter. Ägg var ju säsongsvara och då ransonerade, så det var MYCKET diskret vi fick 2-3 ägg någon lördag av min faster, som stod i "Hallandsraden" på Kungstorget i Göteborg. Dessa "guldklimpar" var till barnen. För övrigt användes konserverade ägg. Tillgången blev ju bättre när det var ljust ute, så enligt hushållsanteckningar från hösten 1941 lade min mamma in 10 tjog ägg à 2.80 kr i vattenglas. Jag minns att hon lyste igenom äggen med en lampa. Var äggen klara utan grumlingar inuti så lades de, med spetsen neråt, i en kruka. Ev. smuts på skalen torkades bort med en fuktig trasa, doppad i salt. En blandning av vattenglas, som köptes koncentrerad och späddes med vatten (proportionerna tror jag var 1-10) hälldes över så det täckte och ett fat las över. Blandningen fick vit gelékonsistens. Det här åkte ner i källaren för att stå svalt och mörkt. Äggen användes i mat och till bakning, men inte till att koka och steka. Kärlet som användes kunde inte göras rent ordentligt, utan fick bara användas till detta. Jag har fortfarande kvar en kruka, blå-vit från Gustafsberg, med spår av vattenglas. Undrar om någon lägger in ägg så här någonstans i världen idag?"
Photo: Mölndals stadsmuseum
Accept license and download photo