Myntet är hammarpräglat i Säter.
Inventerat 1997.
Vasas mynt
Ombord på Vasa påträffades över 4200 mynt. Ungefär 98 % av dem var av koppar och de resterande av silver. Samlingen är både sällsynt och ovanligt stor eftersom kopparmynt introducerades först 1624 i Sverige, bara fyra år innan Vasa sjönk, dessutom har denna typ av mynt inte överlevt i något större antal på andra håll. Trots att Karl IX hade försökt att prägla kopparmynt i små valörer 1603, bedrevs ingen storskalig produktion innan hans son, Gustav II Adolf, började prägla kopparmynt på 1620-talet, främst för att förse landet med valuta. Gustav II Adolf ville få igång produktion av kopparmynt för att skapa en europeisk efterfrågan och därmed driva upp priset på koppar.
Kopparn kom från Falu Koppargruva i Dalarna, som stod för två tredjedelar av den totala europeiska kopparproduktionen. Stora mängder kopparmynt sattes snabbt i omlopp, vilket ställde krav på effektiv produktion. Man producerade klippingar i valörerna 2 öre, 1 öre, ½ öre och ¼ öre, den senare mynttypen kallades också en fyrk. Inledningsvis var klippingarna hammarpräglade, men 1625 infördes valsverkstekniken, som resulterade i en mycket bättre stämpel. 1627 byggdes myntverk i Säter, Nyköping och Arboga för att prägla runda mynt. Valsverksteknik var härefter den enda metoden som tillämpades.
Kopparmynten från Vasa är präglade i Säter, Nyköping och Arboga. Det första myntverket grundades i Säter år 1624, nära Falu koppargruva. Här präglades klippingar mellan 1624-1627 och rundmynt mellan 1627-1642. Säter var det största myntverket i Sverige under denna period.
År 1624 grundades myntverket i Nyköping, där klippingar präglades mellan 1625-1626 och rundmynt mellan 1627-1636, och myntverket i Arboga grundades 1626. Här var klippingarna stämplade 1626-1627 och rundmynten 1627-1628. På Säter och Nyköpingsmynten finns två korsade pilar under en krona, på Arbogamynten finns en örn sedd framifrån med utbredda vingar.
Silvermynten dateras från 1557 (Gustav Vasas 1 mark) till 1625 (Gustav II Adolf 1 öre), en period på nästan 70 år. Förutom de två regenter som nämns ovan, är kungarna Erik XIV, Karl IX och Hertig Johan av Östergötland representerade bland silvermynten. Den senare var en yngre son till kung Johan III med rättigheter att prägla mynt. Under perioden 1627-1632 präglades inga silvermynt i Sverige.
Präglingstekniker:
I början 1600-talet användes två metoder för att prägla fyrkantiga och runda mynt. I båda fallen skars plåt upp i remsor, med hjälp av saxar, som sen antingen klipptes till ämnen som slogs mot ett graverat städ med hjälp av en graverad slägga eller drogs genom ett valsverk. Dessa metoder kallades hammarprägling och valsverksprägling.
Hammerprägling innebar att man slog färdigskurna myntämnen på ett städ med en slägga. Både städet och slägga hade präglingsstämpel, det ena med framsida och det andra med baksida. Dessa var av samma form och storlek som det tomma myntämnet, släggan var något större och konvex för att ge en jämnare träff. Även om släggan träffade det tomma myntämnet snett skulle den fortfarande landa stadigt och myntet skulle studsa av städet, vilket snabbade på processen avsevärt.
Valsverksprägling innebar att en remsa passerade mellan två valsar som var graverade med mönster för framsidan och baksidan. När remsan passerade genom valsarna pressades den graverade bilden in i kopparn samtidigt på båda sidor, därefter skars myntet till. Valsverket drevs med vattenkraft. Valsen var förmodligen graverad med 20-24 myntmönster för 1-öringar och haft en diameter på 18-22 cm.
"Svårigheten med valsverksprägling var att få gravyren på valsarna att sammanfalla med varandra. Kopparmynt från 1600-talet är ofta ojämnt präglade, det vill säga på ena sidan är stämpeln korrekt centrerad (den sida från vilken det har klippts ut), men den andra sidan är ur fas och därmed en del av den [stämpeln] försvann när myntet skars till. " (Tingström, s. 89). Ett flertal mynt från Vasa illustrerar detta. Dessa mynt hade ofta små knutar mellan gravyrerna för att göra det lättare att se var i remsan man skulle skära efter präglingsprocessen. (Tingström: knutarna mellan myntgravyren på rullen var avsedda att förhindra rullarna från att halka eller slira på en slät yta mellan två mynt vilket skulle resultera i att framsidan och baksidan inte längre stämmer överens med varandra).
En del av myntfynden från Vasa har genom åren blivit splittrade, bland annat på grund av att de inte haft individuella fyndnummer. 1997 fick alla mynt ett eget fyndnummer och fyndsammanhangen har försökt återskapas i möjligaste mån. Tyvärr har detta inte lyckats helt, vilket innebär att exakt fyndplats för en del mynt är omöjlig att fastställa.
Litteratur
Cederlund, C-O & Soop, H. Wasas 4000 mynt. Utställningskatalog 1963.
Hemmingsson, B. "Myntningen av kopparklippingar 1624-1627 (1)", Svensk numismatisk tidskrift, No. 1, Stockholm 1996. p. 4ff.
Nathorst-Böös, E. "Mynten på Wasa", Wasastudier 10, Stockholm 1982. p. 35ff.
Nationalencyklopedin, 1994. Volume 13, p. 548.
Ottosson, U. "Sveriges första kopparmynt", Mynttid
Text in English: The coin was hammer struck at Säter.
Inventoried in 1997.
Some 4,200 coins were discovered on board Vasa. About 98% are made of copper and the remainder of silver. It is a rare and unusually large collection because copper coins were only introduced in Sweden in 1624, four years before Vasa sank, and this type of coin has not survived in great numbers elsewhere. Although King Karl IX had attempted minting copper coins of small denominations in 1603, no serious production was undertaken until his son, King Gustav II Adolf, began copper minting in the 1620s, primarily to supply the nation with currency made of local material and to create a European demand for a national product which would lead to a rise in the price of copper as a consequence.
The copper came from the Falu Copper Mine, situated in the province of Dalarna. It provided two-thirds of Europe''''s entire copper production. Vast quantities of copper coins were quickly put into circulation so it was necessary to strike coins efficiently. Klippingar were struck in the denominations 2 öre, 1 öre, ½ öre and ¼ öre, the last-named coin type was also called a fyrk. Conventional round coins were struck in dominations of 1 öre and ½ öre. Initially, klippingar were hammer struck, but in 1625 the rolling mill technique was introduced, which gave a much better stamp result. In 1627 mints were built at Säter, Nyköping and Arboga for minting conventional round coins. The rolling mill technique was the only method applied.
The copper coins in the Vasa Museum were all struck at the mints at Säter, Nyköping and Arboga. The first mint was founded at Säter in 1624, close to the Falu Copper Mine. Here klippingar were struck between 1624-1627 and round coins between 1627-1642. Säter became the largest mint in Sweden during this time.
In 1624 another mint was founded at Nyköping, about 100 km southwest of Stockholm, where klippingar were struck between the years 1625-1626 and round coins 1627-1636. The mint at Arboga, about 150 km west of Stockholm, was founded in 1626. Klippingar were stamped 1626-1627 and round coins 1627-1628.
The silver coins date from 1557 (1-mark coin of Gustav Vasa) to 1625 (1-öre coin of Gustav II Adolf), a period of almost 70 years. Besides the two regents mentioned above, the Kings Erik XIV, Karl IX and Duke Johan of Östergötland are represented among the silver coins. The latter was a younger son of King Johan III with minting rights. During the period 1627-1632 no silver coins were minted at all in Sweden.
Striking techniques:
In the early 17th century, two methods of coin manufacture were employed for striking both square-shaped and round coins, called ?hammer striking? and "rolling mill striking". In both cases, the process began by cutting metal sheets into fillets (long strips), using shears.
For hammer striking, the fillet was then cut into individual coin-sized blanks and then struck on an anvil using a sledge-hammer. The anvil and the sledge-hammer were engraved with the obverse and reverse dies. These were of the same shape and size as the blank, although the sledge-hammer was larger and slightly convex to give an even strike. Even if the sledge-hammer hit the blank off-centre, it would still land steadily and the coin would bounce off the anvil, thus speeding up the striking capacity considerably.
For rolling mill striking, the fillets were pulled between two rollers which had been engraved with the patterns for the obverse and reverse sides. When the fillet passed through the roller, the engraved picture was pressed into the copper simultaneously on each side, and the coin was cut out of the fillet afterwards. The rolling mill was powered by a water mill. The milling wheel would probably have been engraved with 20-24 coin patterns for a 1 öre coin and have had a diameter of 18-22 cm. "The difficulty with roller mill striking was to get the engravings on the roller to coincide with each other. Copper coins from the 17th century are frequently unevenly struck, i.e., on one side the stamp is correctly centered (the side from which it was cut out) but the other side is out of phase and consequently part of it [the stamp] disappeared when the coin was cut." (Tingström, p. 89 ) Several coins from the Vasa illustrate this. These coins often had small nodules between the engravings to make it easier to see where to cut the fillet into coins after the striking process. (Tingström: "The nodules between the coin engravings on the roller were intended to prevent the rollers slipping or skidding on a smooth surface between two coins which would result in the obverse and reverse no longer corresponding to each other").
Part of the collection of coins from the Vasa has become fragmented over the years, partly because they did not have individual numbers. In 1997 all coins was given individual numbers and the context which they were found has been reconstructed as accurately as possible. Unfortunately, this has not succeeded in all
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».