History
-
(Brev från kapten Th. Lundgren, FMV-M:SP till kapten L Grönvall, ÖrlB S/TMin) Av Taube fick jag Ditt brev ang. den "underliga grunkan", som jag igenkände som en uv-lyssningsapparat kallad OV-tub av Atlas-Werkes (Bremen) tillverkning. Jag hade som hemarbete i KSHS minkurs 1929-1930 just hfmaterielen och dess användning och har ringt flera gånger till MHS för att få låna detta opus. Det kom i dag och jag bifogar ett utdrag med ett par skisser ang. OV-tuben. Enl. min källförteckning har Atlas Werke gjort en beskrivning över "OV Tube Anlage", vilken vi med säkerhet hade på den tiden. Jag har talat med avd.dir. Wibaeus per tele men där finns intet. Jag har även talat med Bjergel, som skulle göra en inventering på min, men av honom har jag inte hört ngt. Det är väl inte heller omöjligt att det på det gamla mindepartementet på ÖVK fanns ngt exemplar, som kanske kan spåras. Jag har nu inget minne avv att vi använde tuben i början på 30-talet, då jag var inkopplad på hf-tjänsten. Jag tror den var gammal redan då. Det är möjligt att den kördes i mitten av 20-talet, då nuvarande komkapt Emil Boldt-Christmas, som jag tror lever och bor i Göteborg, höll på, på Hårsan med hf-försök från gamla hjulångare Sköldmön.
Ja, det var allt jag f n kan åstadkomma i frågan.
Användning: Tuben, som tillverkades av Atlas-Werke, användes som bogserad hydrofon, med tre apparater en i varje hörn av en liksidig triangel. Apparaten består av fyra strömlinjeformade träkroppar, som med armar är förbundna med ett huvud (a). Tre av dessa kroppar (1, 2 o 3) innehåller de egentliga mottagarna under det att den fjärde (4) uteslutande tjänar som flytkropp och kan man känna igen denna sistnämnda på att den ej är söndertagbar, vilket de andra tre är. Då apparaten flyter i vattnet ligger de tre mottagarna i det närmaste horisontellt. Dessa bildar hörnen i en liksidig triangel med ca 120 cm:s sida. Mottagarna, som är inbyggda i de strömlinjeformade träkropparna, består av ett gummihölje, vilket är sammansatt av två delar. Genom det ena av dessa införs de elektriska ledningarna, under det andra bildar membranet, på vars sida en specialmikrofon är fastsatt. Kablarna från de tre mottagarna går genom armarna till huvudet där de förenas med förbindelsekabeln till det bogserande fartyget. Till förstärkande av det mottagna ljudet är införda två lågfrekvensförstärkare med tilhörande batterier.
En schematisk bild av hela anläggningens anordnande visar fig. 12. Vid apparatens användande använder man sig av lyssning enligt binaurala metoden med elektrisk kompensator. Genom att man har tre mottagare, som kan kopplas in två coh två till öronen på 6 olika sätt, motsvaras detta av att man kan lyssna i 6 olika riktningar. Vid lyssning av OV Tuben förfar man så att man med ompensatorn urkopplad kopplar in mikrofonbatteriet och en viss bas. Finns det då något ljud i närheten uppfattas detta av öronen och även den riktningen det kommer ifrån i förhållande till den inkopplade basen. Kommer exempelvis ljudet från höger vrider man sig åt höger (dvs kopplar in de olika baserna åt detta håll) tills ljudet hörs komma från vänster. Man går då tillbaka till den sista bas, varifrån kom från höger och inkopplar komensatorn för den noggranna riktningsbestämningen, vilken man layckats få ned till 1 - 1 1/2 grad.
Classification
References
-
- InventariebilagaJa
License information
- License Attribution (CC BY)
Metadata
- IdentifierMM 08113
- Part of collectionMarinmuseums föremål
- Owner of collectionMARINMUSEUM
- InstitutionMarinmuseum
- Date publishedAugust 15, 2014
- Date updatedFebruary 15, 2022
- DIMU-CODE011024805940
- UUIDe94ee774-f07c-47c6-b065-1e8223302991
- Tags
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».