History
-
Gamla Uppsala kyrka ligger i direkt anslutning till det stora fornlämningsområdet i Gamla Uppsala som med sina storhögar utgör en av landets mest kända och mytomspunna förhistoriska lämningar. Till platsen har också i århundraden knutits traditioner om att den utgjort centrum i det forntida Sveariket. Väster om kyrkogården ligger prästgården med ett flertal faluröda trähus varav flera ålderdomliga, timrade bodar och en drängstuga. Bostadshuset är nybyggt 1951 som en replik det gamla bostadshuset på samma plats. Öster om kyrkogården ligger Odinsborg, en traditionsrik restaurang från 1800-talets senare del, byggd och inredd i fornnordisk stil.
Gamla Uppsala kyrka är troligen byggd vid 1100-talets mitt. Den blev år 1164 domkyrka för det nybildade Uppsala ärkestift och säte för ärkebiskopen. Kyrkan var en centraltornskyrka av betydande storlek, av vilken dagens kyrka endast utgör en mindre rest. Den hade en korsformig plan med tornet som centrum. Mot väster sträckte sig ett treskeppigt långhus, mot öster ett absidförsett kor. Mot norr och söder sträckte sig korsarmar med absider på östra sidan.
En stor brand ödelade kyrkan redan i början av 1200-talet. Det stora långhuset och korsarmarna revs efter branden liksom de övre delarna av centraltornet. Arkadöppningarna som förband korsmitten med långhus och korsarmar murades igen. År 1273 flyttade ärkesätet till Östra Aros, det nuvarande Uppsala. Gamla Uppsala kyrka förvandlades till sockenkyrka och fick senare under medeltiden det utseende den har idag.
Kyrkan är byggd i gråsten och består av en högkyrka och en lågkyrka. Högkyrkan i väster utgör resterna av det ursprungliga centraltornet, medan lågkyrkan med absid utgör den forna domkyrkans korparti. I väster ligger ett vapenhus som troligen byggdes någon gång under 1200-talet. Sakristian norr om lågkyrkan anses vara byggd något senare än vapenhuset.. Vapenhus och sakristia har också murar av gråsten. Sakristians och korets trappstegsgavlar i tegel är tillkomna under senmedeltiden då även blinderingarna på tornet tillkom. Tornets kraftiga strävpelare av tegel är byggda på 1600-talet. Kyrkans stora, rundbågiga fönster har huggits upp århundradena efter reformationen. Fönsteröppningarna har putsade, vitkalkade smygar och omfattningar. I högkyrkans murverk av gråsten syns spår av de igenmurade, ursprungliga arkadbågarna. Tydligast syns detta på södra sidan där arkadbågarna har formen av stora nischer. Korabsiden revs och byggdes upp på nytt år 1856, då den försågs med nya stora fönsteröppningar.
Besiktning: October 24, 2006 (Kulturhistorisk karakterisering)
- Handläggare/ProjektledareDellbeck, Johansäker
Downloads
Classification
-
- Byggnader för religionsutövning, undervisning och kulturOU 346
- BegravningOU 764
- KyrkorOU 795
License information
- License Contact owner for more information
Metadata
- IdentifierBYGG003996
- Part of collectionUpplandsmuseets samlingar
- Owner of collectionUpplandsmuseet
- InstitutionUpplandsmuseet
- Date publishedMay 3, 2014
- Date updatedMay 11, 2015
- DIMU-CODE011054041916
- UUID67592df1-52d5-484c-bee5-59f7d7582dc4
- Tags
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».