History
-
Vaksala kyrka ligger i östra utkanten av Uppsala stad. Sedan 1950-talet har miljön förändrats drastiskt i och med att stadsbebyggelsen kommit allt närmare kyrkan. Fortfarande finns dock ett orört område söder och väster om kyrkan. Det senaste tillskottet miljön är den nya motorvägen endast ett par hundra meter öster om kyrkogården.
Kyrkan har ett dominerande läge och den höga tornspiran är vida synlig i landskapet. I närheten finns också omfattande fornlämningar från bronsåldern. Till miljön hör också en medeltida bod i tegel och den gamla prästgården norr om kyrkogården med sina rödfärgade byggnader varav huvudbyggnaden är från 1768. Intill f.d. arrendatorsbostaden vid prästgården ligger även ett sentida församlingshem i en våning med faluröd fasad. Söder om kyrkogården ligger Vaksala före detta kyrkskola med en panelarkitektur typisk för tidiga 1900-talet. Kyrkomiljön ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården, K 36, och är utpekad som kulturhistoriskt värdefull i Uppsala kommuns översiktsplan, område U 28:1.
Vaksala kyrka är uppförd med murar av gråsten och tegel. Den har ett rektangulärt långhus i öst-västlig riktning och korsarmar i norr och söder. Koret är rakslutet. I norr ligger sakristian som är sammanbyggd med den norra korsarmen. Kyrkan har från början uppförts som en romansk gråstenskyrka med långhus, västtorn och smalare, absidförsett kor, sannolikt under 1100-talets senare del. Två ursprungliga romanska fönster, framtagna under 1900-talet, är synliga i form av nischer, utifrån i södra väggen och inifrån i norra väggen. Denna äldsta kyrka hade troligen platt brädtak eller öppen takstol.
Under 1200-talet byggs kyrkan i etapper om till en höggotisk kyrka. Först uppförs sakristian som en utbyggnad till det romanska koret. Sakristian har väggar och tunnvalv av tegel. I nästa etapp revs det romanska koret och kyrkan byggdes till åt öster till sin nuvarande längd. Det nya koret fick samma bredd som långhuset. Vid denna tid tillkom den tegelomfattade korporten öster om sakristian. Den porten murades igen under senmedeltiden. Omkring år 1300 byggdes långhusets murar på med två meter till nuvarande höjd. De södra och östra kormurarna nyuppfördes. Långhus och kor täcktes med ett högt trätunnvalv och nya, spetsbågiga, tegelomfattade fönster byggdes i öster och söder. Kyrkorummet fick en helt ny resning och en höggotisk karaktär. I samband med förhöjningen av murarna togs en stor tegelportal upp mot norr nära tornet.
Besiktning: March 1, 2006
Kulturhistorisk karakterisering- Handläggare/ProjektledareDellbeck, Johansäker
Downloads
Classification
-
- BegravningOU 764
- KyrkorOU 795
License information
- License Contact owner for more information
Metadata
- IdentifierBYGG004009
- Part of collectionUpplandsmuseets samlingar
- Owner of collectionUpplandsmuseet
- InstitutionUpplandsmuseet
- Date publishedMay 3, 2014
- Date updatedMay 11, 2015
- DIMU-CODE011054041927
- UUID2570e1cd-946b-48bd-a817-34cba497e73d
- Tags
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».