På platsen Buskane bodde en familj av resandesläkt i början av 1900-talet Landsvägen gick då strax intill och det finns också uppgifter om att platsen varit en lägerplats. Platsen har också kallats Skojartrakten och Skojarhålan.
På stedet Buskane bodde en familie av romanislekt på begynnelsen av 1900-talet. Landeveien gikk da l...
På platsen Buskane bodde en familj av resandesläkt i början av 1900-talet Landsvägen gick då strax intill och det finns också uppgifter om att platsen varit en lägerplats. Platsen har också kallats Skojartrakten och Skojarhålan.
På stedet Buskane bodde en familie av romanislekt på begynnelsen av 1900-talet. Landeveien gikk da like inntil, og det finnes også opplysninger om at stedet har vært en leirplass. Stedet er også kalt Skojartrakten og Skojarhålan.
Platsen nås lättast genom att man svänger av från väg 164 till antingen den lilla vägen norr eller söder om och försöker parkera där bilen inte står i vägen. Därefter går man genom skogen.
Här i Buskane bodde i början av 1900-talet en familj av resandesläkt. I församlingsboken finns bara fyra av barnen upptagna men i en intervju i Dalslänningen 1963 berättar yngste sonen Ludvig att de var 14 barn.. Eftersom han var nummer 14 i barnaskaran kallades han ibland för Ludvig den fjortonde. Fadern i familjen uppges i församlingsboken vara korgmakare. I samband med barnens födslar står familjen ibland antecknad i kyrkböckerna som kringvandrande och utan bostad. Familjen uppges ha flyttat in 1912 och flyttade därifrån på 1920-talet. Huset låg på en uppbyggd avsats i en sluttning som idag är skogsbevuxen. Innan nya sträckningen av väg 164 byggdes gick landsvägen i nord-sydlig riktning strax väster om huset. Det finns också uppgifter om att platsen varit en lägerplats.
Familjen på Buskane var sannolikt av resandesläkt. I kyrkoböckerna finns i samband med familjemedlemmarna kommentarerna; "kringvandrande", "korgmakare", "ej kyrkoskrifven någonstädes", ”hvar kyrkoskrifven eller boende är oklart.
Platsen har också kallats Skojartrakten och Skojarhålan.
ArkivreferenserSteneby församlingsbok Steneby AIIa:3 1905-1914.
Steneby församlingsbok Steneby AIIa:6 1915-1925. I församlingsboken finns föräldrarna och fyra av deras barn (de yngsta) förtecknade.
LitteraturreferenserDalslänningen 1963-01-15; "Skydd i lada för vind och väta
Ludvigs nattläger i -25 grader!"
LitteraturreferenserGamla Steneby, del 1. Steneby Hembygdsförening1989.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».