Smycken

Ring av guld med miniatyrporträtt föreställande Märtha Helena Reenstierna. Målat 1796 på ben i gouacheteknik av Jacob Henric Rönngren (1756-1822) på beställning av M.H.R. även kallad "Årstafrun". Ringen avsedd som gåva till hennnes make ryttmästaren Christian Henric von Schnell på hans namnsdag den 13 november 1796. Graverat C.H.v.S. d. 13 Nov. 1796.
Monteringen med 18K guld utförd av juveleraren Nils Hofsten. Stämplar: O2 (1796), S:t Erik, NH, 18K, Kontrollmärke) Sannolikt omarbetad montering 1814.
Porträttet avbildar Märtha Helena Reenstierna i bröstbild sittandes i halvprofil iklädd blå klänning med liten rosenbukett i barmen. Hennes hår är friserat i täta små lockar, håret når nedaför nacken och hon har en smal rosengirlang runt håret. Ögonen bruna. Svagt rosa kinder. Bakgrunden mörk.

Jacob Henric Rönngren var kapten-mecanicus i arméns flotta. Han var född i Finland 1756 men slutade sina dagar i Stockholm 1822. Något dussin av hans miniatyrporträtt är kända - de flesta i Finland och vanligen knutna till officerskåren. Ett porträtt tillhör Finlands Nationalmuseum. I Nationalmuseum, Stockholm, finns sju miniatyrporträtt bl a av gmj Corfitz Beck-Friis (1724-1798), öljt David von Schewen (1770-1841) samt dåv kh i Finska församlingen, Bengt Lange.

Nils Hofsten blev mästare som juvelerare i Stockholm 1788. Hans ritning till mästerstycke finns på Nationalmuseum. Hofsten stämplade 1795 -1805. Död 1814.
Ingrid Roos 2011-01-17

Collapse text

Smyckegarnityr av citriner och mycket små pärlor infattade i guld. Bestående av:
Halsband, tre delar, halsbandet har kortats med fyra citriner (två på var sida). Dessa är nu lösa.
Armband.
Brosch med lös ögla (med citrin). Öglan användas troligen om broschen bars som halsband i kedja.

Etui, av trä, svart, med silverspänne, ängel på locket. Inuti klätt med blått siden.
/Leif Wallin 2012-01-13

Collapse text

Halskedja av guld bestående av sex stycken kedjelänkar av ankartyp med cirkelrunda länkar. Rektangulärt lås av instickstyp med emaljmålning föreställande blomstermotiv i färgerna rött, vitt och svart mot blå botten. Vid låsets vardera sidor fem fasta öglor för kedjornas fäste.
Låsets baksida försett med Kung Karl XI:ss namnschiffer.
Enligt traditionen är smycket gåva av Karl XI till kyrkoherden Karsten Rönnow i Åhus, Skåne för att han vid ett tillfälle under det svensk-danska kriget 1676 - 1679 frälste konungens liv genom att gömma honom i en skorsten.
/2008-01-16 Ingrid Roos
Utdrag ur Kongl. Antiqvitets Archivets Inventarium år 1855: Inv.nr 21116.---Denna kedja--hade blifvit såld av någon Presten Rönnows ättling till en antiqvitetssamlare, Kopparslagaren Lang i Malmö, från hvilken den gått i arf till Kapten vid Kongl.Ingeniör Corpsen A.Wiggman, som sålde den till Museum för 167 Rd. 8 sk. B:co. Den betaltes efter 5 Rd. 32 sk. B:co lodet.

Collapse text

Ring, av guld från 1500-talets senare del. Delbar skenaDelbar skena samt högt framstycke med 4 ädla stenar, almandin, samragd, safir och bergkristall. Å ringens skuldror samt framstyckerenäsansornament i flerfärgad emalj, skuldrorna i form av voluter uppbär varsin hand hållande ett hjärta. Infattat i det delbara framstycket ett litet guldskelett mot grön emalj. Å skenans insida inskriptionen: ”QVOS DEVS CON JVNXIT HOMO NON SEPARET” (den Gud förenat skall människan ej åtskilja). Å skenans utsida en inskription, sannolikt från 1700-talets början: ”TROLOVNINGSRING:F:CHRIST:G:S” "S:R:FÖRESTÅNDARE:UNGA:S:STURES”. Enligt sägen skall ringen vara Sten Sture d. y:s och Kristina Gyllenstiernas trolovningsring. Paret gifte sig 1511. Stilistiskt sett hör dock ringen till senare delen av 1500-talet.
Förvaras i en grön pappask av toppig modell, fodrad med slät röd silkesammet.
/Ingrid Roos Björklund, 1980-05. Från katalogkort.

Collapse text

Hängsmycke i form av bokstaven C med två berlocker - en blå Ceylonsafir och en vit barockpärla - Hänger på en guldkedja av pansarlänk som består av tre kedjor kopplade till ett smalt lås. Kedjan inte ursprunglig i sin modell troligtvis ändrad under 1700- eller 1800-talet då också det nuvarande låset tillkommit. Smycket är av guld belagd med röd emalj. Ornament av guld runt bokstavens yttre kant delvis belagda med grön, svart och ljusblå emalj. Det övre ornamentet avslutas med en fast ögla samt en lös 8 mm lång ögla i form av ett tredelat blad i vilken halskedjan löper. Inuti bokstaven en fast ögla i vilken en 14 mm lång blå Ceylonsafir hänger. Från det undre ornamentet hänger en 9 mm lång vit barockpärla med mitten som skiljes från hängringen med små kulor av ljusblå emalj.
Har tillhört Gustaf Banér (1547-1600), avrättad i Linköping den 20 mars 1600. Se Fataburen 1952.
Se porträtt av Gustaf Banér inv.nr 991381, där han bär smycket i enkel, lång kedja.
Initialen står för Christina Sture, Gustaf Banérs hustru. Enligt ett brev som i avskrift finns i Uppsala universitetsbibliotek, berättar Gustaf Banérs dotter Anna, då 15 år gammal, om den dag då hennes far avrättades i Linköping. Smycket som han bar kring sin hals och som troligtvis var en trolovningsgåva från sin blivande hustru, tog han av sig och gav till sin dotter Margareta som i sin tur skulle ge det till sin bror Svante med orden:"Den skall du giva din broder Svante och bed honom ingen giva den utan den han unnar så gott som jag haver unt den som jag haver den givit".

Bokstäver som hängsmycken förekom under vasatiden och det tillverkades sådana i Stockholm. Smycket har gått i arv inom släkten Banér tills det förvärvades av Nordiska museet genom Vän-gåva.
2008-01-16 Ingrid Roos, 2019-06-17 Helena Lindroth

Collapse text