History
-
-
I Sverige lever vi länge – i början av 1970-talet blev vi äldst i världen. Ett välfungerande samhällle tar hand om sina invånare, och äldreomsorgen säger mycket om levnadsstandarden i ett land.
Länge bodde de äldre i vad som kallades Backstugor, deta utan något stöd från samhället. I storstädera fanns hospital för den som var svårt sjuk.
Under 1800-talet skedde en drastisk ökning av antalet äldre invånare och kommunernas lösning blev att samla dem i fattigstugor, kommunens hjälp där var dock begränsad och de boende fick klara sig bäst det gick.
1918 instiftades fattigvårdslagen som innebar att ålderdomshemmen blev kommunens skyldighet, i vissa fall ledde detta inte til mer än ett namnbyte på den tidigare fattigstugan, medan det i andra byggdes nya, och pampiga, byggnader för de äldre. Under 1920-talet infördes pensionärshem, det var små hyreslägenheter, med kokvrå, liten toalett och delat badrum,
denna lösningen gjorde att den äldre slapp den negativa stämpel som fattigvården innebar. På 1940-talet rördes det om ordentligt i äldreomsorgens gryta, mycket på grund av författaren Ivar Lo- Johanssons artiklar om hur det stod till med den Svenska äldreomsorgen egentligen.
Kritiken mot hemmen blev massiv och de planer som fanns på att bygga ut dem 1947 lades ner. Efter lång debatt blev äldrepolitiken slutligen ändrad från vårdhem till hemvård och införandet av folkpensionen 1948, gjorde att fick fler råd att betala hyran för pesionärshem.
I början av 1950-talet blev startskottet för den moderna äldreomsorgen med introduktionen av kommunal hemtjänst i det egna hemmet, Röda korset i Uppsala var först med att bedriva hemtjänst, andra frivilligorganisationer t.ex. kbinnoföreningar följde efter, innan kommunerna så småningom tog över helt. I och med åldringsvårdsutredningen, tillsatt 1952 av socialminister Gunnar Sträng, genomfördes en lagändring som skilde äldreomsorgen från fattigvården. Den nya synen på äldreomsorgen blev startskottet för en ny politisk inriktning som vi följer än i dag: principen att äldre ska få bo kvar i hemmet så länge som möjligt.
-
Fotografering
- Fotograf Bernving, Allan säker
-
Förvärv
- Givare till museet Hallberg, Anita säker
-
License information
-
License
Public domain mark (CC pdm)
Metadata
- Identifier klmf.Bernving1835
- Part of collection Kalmar läns museums fotoarkiv
- Owner of collection Kalmar Läns Museum
- Institution Kalmar läns museum
- Date published November 26, 2022
- Date updated November 26, 2022
- DIMU-CODE 0210112750692
- UUID 808A1DC3-AB90-4085-838D-0CF9181125C6
- Tags
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».