Festligheter vid Siggebohyttan den 30 juli 1937. De utklädda männen och kvinnorna deltar i någon form av dans eller teaterliknande folklustspel. Bakom dem syns en flaggstång.

Anmärkning: Siggebohyttan är namnet på en bergsmansgård vid sjön Uskens sydöstra del, som ligger i Bergslagen i norra delen av Örebro län. Orterna Lindesberg och Nora ligger inom ca 1 mils avstånd. Siggebohyttan uppfördes i slutet av 1700-talet av bergsmannen Anders Olsson (1759-1818). Ladugården och loftboden (den östra flygelbyggnaden) var färdiga tidigare än själva mangården (huvudbyggnaden) som byggdes på 1790-talet. Huvudbyggnaden blev en stor och påkostad bergsmansgård med torvtak, järnskorstenar m.m. De fint inredda rummen är runt 15 till antalet och dessutom finns en 38 meter lång svalgång, vilket även ger uppgift om husets längd. Siggebohyttan övertogs sedan av sonen Anders Andersson (1801-1870) som blev en mycket förmögen man. Han förskönade Siggebohyttans miljö ytterligare både invändigt och utvändigt.Bergshanteringens storhetstid gick sedan mot sitt slut. Lättja och slöseri hade också minskat släktens förmögenhet. Efter Anders Anderssons död övertog hans söner en tid gården. Efter några år i annan ägo så köpte Örebro läns museum år 1910 Siggebohyttans bergsmansgård. Siggebohyttan restaurerades år 1929 och återigen år 1965. Landsantikvarien Bertil Waldén var en drivande kraft bakom detta. År 1933 flyttades också Hyttnäsmålningarna från Hyttnäs bergsmansgård, som är belägen utanför Ställdalen i nordligaste delen av Örebro län, till stora salen på Siggebohyttan. Hyttnäsmålningarna är utförda av dalmålaren Kers Erik Jönsson (1802-1851). Några målningar är daterade år 1838, och övriga målningar är också från tiden runt 1840. Hyttnäsmålningarna är 14 till antalet. År 1970 förklarade Riksantikvarieämbetet Siggebohyttan som byggnadsminne. Idag är Siggebohyttan ett museum som visar hur det såg ut under Anders Anderssons tid vid mitten av 1800-talet. Siggebohyttan har blivit en stor turistattraktion med servering i den västra flygelbyggnaden (från 1800-talets första hälft), och har i folkmun kallats för "Det röda träslottet vid Usken".

Collapse text