Peter Kårlin och Manfred Månmyr från Lindome judoklubb tränar, år 1984.
För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Originalbilden tillhör Kållereds hembygdsförening.
Fotografi taget av Harry Moum, HUM, i samband med artikel i Mölndals-Posten, vecka 4, år 1984.
Här följer artikeln i sin helhet ...
Originalbilden tillhör Kållereds hembygdsförening.
Fotografi taget av Harry Moum, HUM, i samband med artikel i Mölndals-Posten, vecka 4, år 1984.
Här följer artikeln i sin helhet:
"Är judo världens bästa motionssport
Judon är - enligt utövarna av sporten - världens bästa motionssport... Ett påstående som kan diskuteras och säkert väcker opposition hos och av andra sportorganisationer.
I dagens MP skall vi läsa om Lindome Judoklubb.
10-åring
i medvind. Anita Schaller fick ständigt köra sin son till träning och tävling i Göteborg. Detta blev tröttsamt så hon tog initiativet till att starta upp en "egen" klubb i Lindome. Anita kunde väl inte så mycket om judo utan det var dottern Lotta som fick etablera sig som tränare. Maken Joseph Schaller fick också några administrativa uppgifter så klubben kunde fungera.
Första
träningslokalen blev i ett bordtennisrum i Almåshallen, Lindome. En nybörjargrupp startades upp 1974. Det var många etablerade klubbledare som skakade på huvudet menande att grunderna för att rätt bedriva judosport var dåligt så grundarna kunde allt för litet om judo och att klubben därmed skulle bli kortlivad.
Tio år
senare kan konstateras att Lindome Judoklubb (LJK) inte bara har överlevt utan blivit en fruktad motståndare på judomattorna inom och utom Sverige. LJK har vuxit till att i dag omfatta 160 medlemmar med en bred motionsverksamhet och är även LJK en mycket uppskattad och aktad tävlingsarrangör med många nyheter av evenemangen.
Klubbens
historia är i några stolpar sålunda: 1974 startades på en 25 m2 lånad matta och fick LJK sig tilldelade dålig träningstid.
Grundarna entusiasm var verkligt stor så årsskiftet 1974-75 såg börjandet av en vuxengrupp plus ytterligare en ungdomsgrupp. Mattan dubblades till 50 m2 men träning fortfarande endast lördagar. I slutet av 1975 fick så LJK även träningstid på fredagar som gav utslag i framgångar i tävlingar. Tre brons genom Manfred Ittner (nu Månmyr), Lotta Schaller och Marie Gustavsson.
1976 började så tävlandet på allvar som på hösten gav fina framgångar. Ted Gustafsson vann i Judits pokal. Bill Gustafsson kom tvåa. Lotta Schaller vann DM och Annika Aasa visade upp sig för första gången.
Äntligen
fick så LJK träningstid även på måndagar och 1977 blev Peter Kårlin huvudtränare. En post som han fortfarande bekläder och Dick Gustafsson inledde sin tävlingsbana. Johan Johansson blev Svensk Mästare i USM och Annika Aasa tog brons. 1978 var det Annikas tur att i sin andra SM-tävling vinna guldet till LJK. 1979 debuterade Lindome JK som tävlingsarrangör och fick redan från början ett bra betyg för sin insats. Där introducerades en gul- och orange bältestävling för ungdom där eliten ej får deltaga.
Peter Kårlin gav klubben sitt första svartbälte 1979. Annika Aasa fortsatte 1979 framgångarna genom flera storsegrar och SM-brons.
Lyftet
för Lindome Judoklubb kom 1980. Efter många års fruktlösa försök en egen klubblokal vid Lindome Centrum. Vettiga och rationella träningstider gjorde att LJK kunde hälsa alla välkomna som ville pröva på judo.
Våren 1980 passerades en annan milstolpe för LJK. Manfred Månmyr vann bronset i senior-SM. Göran Sterning tog första juniormedaljen i SM i form av brons.
Explosionen kom 1981 då LJK hemförde 6 SM-medaljer genom Magnus Lindskog, Göran Sterning, Bill Gustafsson.
En bedrift som förde upp Lindome till Sveriges framgångsrikaste ungdomsklubb inom judo. Manfred försvarade sitt SM-brons medan Annika Aasa tog brons i dam-SM. Otroligt fina resultat som späddes på med stora framgångar i Norge. Årets framgångar avslutades med Petra Löfås sensationella tävlingsdebut där hon vann i Judits pokal över västsvenska eliten. Dick Gustafsson, Magnus Lindskog uttogs till landslaget. 1982 blev det ytterligare landslagsuppdrag men nu svarade Annika Aasa för merparten. Detta år debuterade Hanna Jonsson och Anette Johansson, som går fram som ångvältar i 30-kg-klassen. SM-tecken togs av Dick Gustafsson (silver), Anette Johansson och Ola Karlsson (brons i USM). Slutligen 1983 kom Annika Aasa trea i SM och tvåa i NM. Petra Löfås vann många fina segrar, bland annat mot vuxet motstånd och kom trea i USM. Anette Johansson återigen brons i SM. Ola Karlsson vann SM-silver.
En lång
kavalkad blev detta om Lindome Judoklubb. Det bör påpekas att om man tänker på befolkningsunderlaget i Lindome så är faktiskt resultaten helt otroliga.
Ingen annan klubb kommer tillnärmelsevis i närheten av LJK:s resultat utan att höra hemma på större orter.
Tävlingar är Lindome Judoklubbs utbud
Sanningen är att LJK håller hårt på att den som vill ägna sig åt judosporten enbart för motionens och nöjets skull ska få allt stöd för att göra detta. Inte känna någon press på sig att tävla. Kanske ligger en förklaring i just detta förhållande att tävlingsframgångarna blivit så stora. Var och en utvecklas i sitt tempo vilket gör "utstötning" till ett okänt begrepp.
Vad som bekymrar LJK:s styrelse är hur det skall lockas fler flickor till judolokalen. Tror flickorna att judo är för hårt? För svårt? För invecklat?
I så fall tror de helt galet! Judo är en mycket "mjuk" sport på nybörjarnivå och därför lämplig just för flickor. Så alla flickor (damer) som läser detta gör ett försök och ring Pälle Sundell 76 08 04 så får ni reda på hur ni skall göra för att få vara med i "världens bästa motionssport". Särskild nybörjargrupp för flickor (damer) från 14 år och uppåt startas nu i Lindome Judoklubbs regi. Även yngre flickor är välkomna i nybörjargruppen för ungdom."
Kållereds Hembygdsgille bildades 1977 som en hembygdsförening för Kållereds socken (församling).
År 2013 år byttes namn till Kållereds Hembygdsförening.
Syftet är att tillvarata/samla in minnen, föremål och annat som belyser Kållereds historia. Även att genom program och annat skapa gemenskap/mötesplatser i Kållered. Föreningen har en hembygdsgård i Långåker, belägen i västra Kållered.
Kållereds Hembygdsgille bildades 1977 som en hembygdsförening för Kållereds socken (församling).
År 2013 år byttes namn till Kållereds Hembygdsförening.
Syftet är att tillvarata/samla in minnen, föremål och annat som belyser Kållereds historia. Även att genom program och annat skapa gemenskap/mötesplatser i Kållered. Föreningen har en hembygdsgård i Långåker, belägen i västra Kållered.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».