Åbyfältet som invigdes 1936. Travtävlingar hålls varje vecka, sista galopptävlingen anordnades 1976.
Till höger i bild ser man Åbykullen och i fonden syns Fässbergs kyrka.
Idag sker stora förändringar kring Åby, stallbackarna utefter Frölundagatan har nu rivits och gett plats för en mängd nya bostäder, det byggs för fullt i området. Den digitala tekn ...
Idag sker stora förändringar kring Åby, stallbackarna utefter Frölundagatan har nu rivits och gett plats för en mängd nya bostäder, det byggs för fullt i området. Den digitala tekniken minskar antalet vardagsbesökare men sporten omsätter stora belopp och man ser ljust på framtiden med tankar om att utveckla anläggningen med hotell- och konferensverksamhet.
I den nya planen som blev antagen 2010 för Åby Stallbacke ingår 780 nya bostäder som ska stå klara 2018. Längre fram ska även en mässhall på 10 000 kvm finnas ansluten till travets entré och ett nytt hotell för Mölndals gäster. För att denna plan skulle kunna förverkligas sålde Åby Travet marken där gamla stallområdet låg beläget och det är med dessa pengar man nu fräschar upp verksamheten. Men innan detta var stallbacken en helt egen värld som efter 75 år försvinner. 1936 invigdes Åby Travet med 12 000 åskådare på läktaren. På den tiden bestod stallbacken bara utav två stallar med 24 boxar totalt, men redan tio år senare hade antalet hästar utökat till 215 och landets travtränare kämpade för att få stallplats på Åby. Att ha sin häst på stallbacken innebar att man hade nära tillgång till träning och tävlingsmöjligheter, vilket var önskvärt hos travtränarna för att kunna få bättre prestationer.
I takt med att stallbacken växte blev det också nödvändigt med vissa verksamheter på området och en smedja, hovslagare, sjukstall och stallcaféet Toras fikflyttade in. Under 1971 och framåt var det dålig ekonomi inom bolaget och AB trav och galopp (ATG) tillkom och spelformen V 65, senare V 75 infördes. Detta bidrog till stadigt förbättrad ekonomi för travbanan. Men 1978 fattades ett stort beslut på Åby, att galoppbanan skulle stängas ner och en ny travbana istället skulle byggas. Den nya banan placerades parallellt med åskådarplatsen för att publiken skulle komma allt närmare hästarna. I denna investering byggdes också ett nytt måldomartorn, bandomartorn och gäststall. Utvecklingen av travbanan har gått stadig framåt under alla år och 1986 kunde Åby erbjuda 400 stallplatser och ansågs vara bland Sveriges och Europas mest moderna travbanor.
1992 utökade travbanan sin verksamhet med Åby Stallgårdar i Balltorp där det fanns 70 boxar. I juni 1998 påbörjades bygget utav Stallgårdar ll som bestod utav 42 boxar. Detta för att travtränarna började driva allt större verksamheter med fler hästar och man behövde mer plats. Redan tidigare hade det funnits många travhästar uppstallade i mindre stall runt om i Balltorp, då det låg nära naturen men fortfarande nära travslingan man tränade på och Åbys stora arena. För att locka barn och ungdomar till travet startade man 1996 ponnytrav på Åby. Skolan var placerad på Åby Stallbacke och hade sex ponnysar tillgängliga för barnen och ungdomarna.
2004 skrevs det i GP om hur besöksantalet på torsdagarnas tävlingar drastiskt hade sjunkit. Året efter avslöjar GT Åby travets nya satsning, stallbacken ska rivas och en ny tävlingspaddock ska byggas närmare publiken. De flesta utav Åbys travtränare hade redan flyttat från stallbacken till egna gårdar och det liv som tidigare funnits fanns inte längre kvar, 2007 förväntades bygget börja och skulle bli färdigställt ett år senare. Istället för att hästarna som skulle delta i löpen var stationerade på Åby fick man nu stalla upp sig i den nya gästpaddocken, för att efter loppet åka hem till sina gårdar. Inne i stora hallen på Åby kan man idag blicka ut över denna tävlingspaddock genom ett fönster för att själv kunna se ekipagens förberdelser inför loppen. Det sista utav Stallbacken revs 2011 och idag 2015 finns ingen verksamhet kvar på stallbacken, endast Åbys tävlingsarena finns kvar.
Uppe på en hög bergskulle, i närheten av Mölndals centrum, ligger Fässbergs kyrka. Dess tegelröda fasader och kopparbelagda tak syns vida omkring, och det höga kyrktornet utgör ett karakteristiskt inslag i stadslandskapet. Genom sin placering och utformning utgör kyrkan ett viktigt inslag i stadsmiljön, samtidigt som den fungerar som ett landmärke för centrala Mölndal.
Kyrkan invigdes 1887, och ersatte då Fässbergs medeltida kyrka — som låg på byn Fässbergs mark. Den äldre kyrkan hade, på grund av 1800-talets stora befolkningsökning, blivit alltför liten för att kunna rymma den växande församlingen, och redan på 1860-talet fattades beslut om att en ny kyrka skulle uppföras. Kyrkobygget kom dock att dra ut på tiden, dels på grund av bristande ekonomiska resurser men också p.g.a. att man tvistade om var den nya kyrkan skulle placeras. Under början av 1880-talet lades tre huvudalternativ fram: ”Knarrhögsberget” — mellan nuvarande Länsmansgatan och Växthusgatan, ”Andreas Bengtssons gärde” vid Kvarnbygatan — ungefär där Frälsningsarméns byggnad ligger idag och Herr Baaz’ berg, som kom att bli den slutliga kyrkoplatsen. Baaz var dåvarande ägaren till Åby Frälsegård, och berget låg på hans marker. 1884 köptes berget in, och den nya kyrkan kom på så sätt att hamna mitt i Fässbergs socken. Ritningarna kom att utföras av Adrian Peterson, en känd kyrkoarkitekt som även gjorde ritningarna till Lindome nya kyrka.
För att få en plan yta att bygga på sprängdes bergets övre del bort. Den bortsprängda stenen användes som material både till kyrkans grund och som material till utfyllnad och terrassering runt bergets sidor. Den vackra parkmiljö, som omger kyrkan idag, är ett resultat av ett omfattande planteringsarbete. Berget var, när det inköptes, nästan helt kalt. För att kunna skapa en lummig kyrkopark forslades över 2.000 lass jord till platsen. Ansvarig trädgårdsmästare var Johan Wallin från Västra Frölunda.
Arkitektoniskt präglas kyrkan av en tidstypisk nygotisk stil. Karakteristiskt är det enskeppiga rektangulära långhuset med läktare, det mångsidiga koret, de spetsbågiga fönstren samt det höga kyrktornet. Även det röda teglet och det branta takets kopparplåt är typiskt för nygotiken. Kyrkan omges av en öppen parkmiljö med gräsbevuxna slänter som sluttar ner mot Bosgården och Stadshusparken. Parken har stora miljömässiga kvaliteter och bidrar samtidigt till att skapa en värdig inramning kring kyrkan.
I den nordvästra sluttningen ligger Fässbergs församlingshem, uppfört under 1960-talet och invigt 1970. Den långa, smala huskroppen smyger sig in i sluttningen, och fasaderna är utformade i tegel med vertikala murpelare. På så sätt skapas ett samspel med kyrkobyggnadens arkitektoniska utformning, och församlingshemmet smälter väl in i miljön.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».