Bruksägare Erik Laurent.
Ett överraskande och smärtsamt dödsbud spreds i lördags middag inom samhället meddelande, att bruksägaren Erik Laurent efter en kort tids sjukdom avlidit å härvarande länslasarett. Laurent insjuknade för något mer än två veckor sedan i magblödning. Efter att en tid ha vårdats i sitt hem flyttades han till lasarettet. Sjukdomsförloppet var hela tiden tillfredsställande och ännu i fredags hyste läkarna gott hopp om Laurents tillfrisknande. I lördags morse synes emellertid blodpropp ha tillstött och kl. 12.45 på middagen inträffade döden.
Laurent var född i Tierp den 9 december 1863 och sålunda vid sitt frånfälle endast något över 58 år gammal. Han började sin bana som verkstadsarbetare och kom på 1880-talets upp till Jämtland, där han dels var föreståndare för ett tegelbruk i närheten av Östersund, dels ägnade sig år en del smärre affärer. Strax efter dem stora Sundsvallsbranden flyttade L. hit som föreståndare för Ödqvist & Johanssons tegelbruk i Högom, vilket L. inköpte 1897. Skicklig affärsman lyckades L. snart driva upp Högoms tegelbruk till en betydande och vinstgivande affär. 1912 inköpte L: den Björklundska sågen i Sundsvall med vilken han för ett fåtal år sedan förenade den då inköpta Viklanderska sågen. Sedan dess ha de bägge verken ytterligare utvidgats och moderniserats.
Under de senaste tio åren har L. därjämte varit ägare till Tenggrenstorps tegelbruk i Vänersborg, landets största inom branschen.
Bakom denna utveckling från vanlig kroppsarbetare till en av ortens större affärsidkare ligger naturligtvis ett tungt och krävande arbete och en sällsynt affärsbegåvning. Under de senare åren har L. dock även medhunnit att ägna sina krafter åt det allmänna. Efter att våren 1919 ha invalts i stadsfullmäktige, av vars beredningsutskott han omedelbart blev suppleant, har L. kommit att bekläda det ena krävande kommunala uppdraget efter det andra. Sålunda var han vid sitt frånfälle vice ordförande i stadens renhållningsstyrelse samt i löne- och avtalsnämnden. Då ordförandeposten inom drätselkammaren i fjol blev ledig, valdes L. enhälligt till detta arbetsfyllda uppdrag. Det torde också särskilt varit på denna post som Laurents begåvning och arbetsförmåga satte sina rikaste frukter till samhällets bästa.
Med den vakne och framsynte affärsmannens blick för vår landsdels behov och bästa var L. en varm vän av Norrlandsmässan, vars styrelse han hela tiden tillhörde. Inom stadsfullmäktige tillvann sig Laurents snart nog en framskjuten ställning på grund av sina sakliga o. tungt vägande inlägg i debatterna, särskilt beträffande ekonomiska frågor. L. var mer än de flesta en ”self-made man” i detta ords bästa betydelse. Men trots sina framgångar förblev han alltid lika anspråkslöst och kamratligt vänlig mot alla som komma i beröring med honom. Därför skall hans minne också länge leva aktat inom alla kretsar i vårt samhälle. Närmast sörjes den avlidne av maka, född Fahlén, tre söner och tre döttrar, varav två gifta, samt syskon. Erik Laurents levnad var fylld av krävande arbete. Vilan kom, mänskligt att döma, alltför tidigt. För hans många kamrater och vänner inom skilda verksamhetsområden skall hans oförtrutna arbetsvilja alltid stå som ett manande föredöme.
(Källa: Sundsvalls Tidning 1922-02-27)
Add a comment or suggest edits