Fogelvik är känt sedan 1344, då det innehas av riddaren Ulf Abjörnsson (Sparre). Men det är sannolikt att borgen varit bebyggd betydligt tidigare. Fogelvik har en synnerligen lysande historia genom dess förbindelse med Karl Knutsson-Bonde, Sveriges konung i tre omgångar under 1400-talet.
Karl Knutsson fick borgen och gården år 1429 som mödernearv. Omkring år 1446 överlät han det stora godset på sin måg Erik Eriksson-Gyllenstierna, i vars släkt gården sedan vandrade i cirka 300 år.
Fogelviks fäste nämns första gången i urkunderna år 1419, då dess ”torn” omtalas. Detta torn plundrades och brändes ned till grunden av Dackes folk år 1542. Eventuellt byggdes det upp igen på samma plats.
När flytten till nuvarande slottsholmen (1,8 kilometer norr härom) skedde är okänt, men på karta från 1726 är denna plats markerad med texten: ”I detta förut berättas warit gammalt slott”.
Borgen hade på tre sidor en grävd vallgrav. På holmens högsta punkt finns lämningar av ett kvadratiskt stentorn med 11 meter sida. Övriga byggnader inom borgområdet, som man kan se lämningar efter, har sannolikt varit uppförda av trä. I söder vid den forna stranden finns en djup inskärning i marken, som man kan tolka som en utgrävd uppdragsplats för båtar.
Förbindelsen med fastlandet har skett via en vindbrygga. Väster om vallgraven fanns borgens lustgård och ekonomibyggnader. I mitten av 1800-talet skall man vid utgrävningar på platsen ha funnit kulor av sten och järn, yxor med mera, troligen härstammande från bondehärens stormning sommaren 1542.
Källa: www.bygdeband.se, 2018-02-15.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».