• Under Borgholms första år som stad etablerade sig flera handlare och hantverkare i staden. De hade möjlighet att själva välja den tomt, som de ville bosätta sig på, då staden anlades på ett i stort sett tidigare obebyggt område.

Det uppstod en koncentration av handlare omkring torget och Storgatan öster därom. Hantverkarna tog till viss del i anspråk tomterna väster om torget, där närheten till vattnet var en fördel för dem då det rörde sig om garvare, färgare och liknande verksamheter.

Under denna period användes oftast de lokala materialen kalksten och trä till byggnaderna. Ett vanlig byggnadssätt var att första våningen som innehöll kök, skafferi och visthusbod, ibland också tjänstefolkets bostadsrum, uppfördes i kalksten. Denna del kallades ofta felaktigt för "källaren". Överdelen i trä, antingen reveterad, eller brädfodrad, hade ofta endast förbindelse med undervåningen genom en smal och brant kökstrappa.

Entrén var belägen på andra våningsplanet, till vilket ledde en yttre trappa i kalksten, "fritrappa". De förekom på större byggnader på landet och i andra städer, sedan slutet av 1700-talet. Utmärkande för fritrapporna i Borgholm var att deras uppgångar fanns längs med huset, i stället för rakt fram. Syftet med att lägga fritrapporna längs med husfasaden var att lämna större utrymme för gatan utanför eller för innergården. Dessa fanns bland annat på Adelsparrska gården och Lindmarkska gården vid torget, i dag rivna. En som i dag finns kvar är vid Enemanska gården vid Södra långgatan.

Anledningen till att husen uppfördes med första våningen i sten och de övre i trä får sökas i den öländska byggnadstraditionen. Virke var under en lång tid en bristvara på Öland. Det lokala materialet kalksten fanns det gott om, men har nackdelen att "fukta" varför det inte var lämpligt till bostadsutrymmen. En annan anledning är att Borgholm ligger endast någon meter över havsytan och dräneringen i staden var under en lång tid bristfällig, varför det var nödvändigt att komma upp från marken med bostadsutrymmena. 

Husen från denna tid är uppförda i en nyklassisk stil med inslag, av de lokala hantverkarnas erfarenheter. Borgholm var enligt stadsplanen färdigbebyggt omkring 1860. Den uppvisade då troligen det fullödigaste exemplet som kunnat ses i vårt land, på småborgerlig stadsbyggnadskost i Karl-Johanstil, som den nyklassiska stilen oftast benämns i Sverige.

(Hämtat från http://www.ofhs.ltkalmar.se/oka/bebyggelse/jjbfb.htm)
    Photo: Kalmar läns museum

Under Borgholms första år som stad etablerade sig flera handlare och hantverkare i staden. De hade möjlighet att själva välja den tomt, som de ville bosätta sig

Add a comment or suggest edits

Leave a comment or send an inquiry

Order this image

Share to