Photo:
Nilsson, John
/
Kalmar läns museum
(Upphovsrätt)
En skarpskytt i militäruniform med gevär. Initiativtagare till den svenska skarpskytterörelsen var några kända publicister – Viktor Rydberg och Sven Adolf Hedlund i Göteborg, samt ...
En skarpskytt i militäruniform med gevär. Initiativtagare till den svenska skarpskytterörelsen var några kända publicister – Viktor Rydberg och Sven Adolf Hedlund i Göteborg, samt August Blanche och Lars Johan Hierta i Stockholm. Det var samma män som stred för representationsreformen, för allmän rösträtt, och för folkhögskolorna.
Skarpskytterörelsen var ett uttryck för samma idéer. Sveriges försvar ansågs av initiativtagarna vara för svagt, och försvarsviljan upplevdes som dålig. Istället för den gamla indelta yrkesarmén ville man ha allmän värnplikt och en frivillig folkbeväpning efter samma mönster som i Schweiz. De första föreningarna bildades i Stockholm och Göteborg.
John Nilsson hette från början Jöns. I kyrkobokföringen förekommer han aldrig med annat än detta namn. Han föddes den 20 juni 1847 i byn Östra Torp i Östra Torp socken i sydligaste Skåne (socknen har sedan 1967 uppgått i Trelleborgs stad). Hans föräldrar hette Nils Jönsson och Karna Larsdotter. De ägde ett så kallat ”gatehus” under Östra Torp nr 6. Ett gatehus kan närmast beskrivas som en torpstuga belägen längs en bygata. De som bodde i dessa gatehus levde under tämligen enkla förhållanden. Jöns var första barnet i sin familj. Hur han kom in på fotografbanan är okänt. På våren 1873 har han i alla fall lämnat en tjänst som dräng på en av gårdarna i byn och flyttat hem till föräldrarna. Där har han i husförhörslängden för första gången skrivits in med titeln fotograf.
Ungefär samtidigt som Jöns, sedermera John, Nilsson började titulera sig som fotograf har en annan fotograf, Hanna Forthmeiier, etablerat en filial på Malmen i Kalmar. Hanna, som var bördig från Köpenhamn, hade på 1860-talet etablerat sig som fotograf i Skåne tillsammans med sin man Olof Forthmeiier, men 1870 flyttat till Växjö. Hon hade flera filialer bl a i Ystad, Malmö och Helsingborg. 1874 slår hon upp portarna till en ateljé belägen på Nybrogatan, vid handlanden J. Johanssons gård, på Kalmar malm. Där kunde man låta fotografera sig och beställa bilder till priser av 2 á 3 riksdaler dussinet. Men verksamheten blir kortlivad. Redan 1875 säljer hon ateljén – till John Nilsson.
I november 1875 flyttar John in till Kalmar med sin hustru Ingeborg (född Larsson). På de tidigaste fotografierna som produceras i ateljén på Nybrogatan kallar han sig ”Forthmeiiers efterträdare”. Men snart nog blir han en porträttfotograf i sin egen rätt, en av de mest anlitade i staden. Han gjorde inte mycket väsen av sig i form av annonser, men i tidningen Kalmar finns 1880 en sådan införd som förkunnar att ateljén håller öppet mellan klockan 9 på förmiddagen och 5 på eftermiddagen och att endast fina och väl lyckade fotografier utlämnas. Ännu in på 1910-talet är John verksam. Exakt hur länge han höll på är oklart men han står inskriven som fotograf i Kalmars församlingsbok fram till sin död, den 4 juli 1919.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».