Täcke som i spegeln innehåller rader av fåvitska (oförståndiga) jungfrur med sina tända facklor och visa jungfrur längre ner med släckta facklor, stjärnor samt tuppar. Bården har å...

"1813 BBD" finns invävt i täckets bård i överkanten.

Bilden visar ett prakttäcke i dubbelvävsteknik/finnvävsteknik, ett så kallat finsketäcke. Användes till att bona stugan vid bröllop och att bädda fint med i kammarsängen. Vävnaden hänger här på en hemslöjdsutställning.

Enligt uppgift heter väverskan Börta Berntsdotter (eventuellt Berndtsdotter), Toftenäs, Tjörn, Bohuslän.

Ytterligare uppgift om finsketäcket se boken "Selma Johansson - väverska och hembygdsforskare i Södra Bohuslän", Kerstin Berg (1991).

Täcket är vävt i rött ullgarn och vitt bomullsgarn. Ett av de tidigare där bomullsgarn ingår. Det har ingått i Selma Johanssons textila samling. Selma köpte täcket för 40 kronor av den familj där det gått i arv i några generationer. Erbjöd Nordiska museet att köpa det för samma summa, men de avböjde. Täcket finns sedan 1980-talet i Nordiska folkhögskolan i Kungälvs ägo. (Uppgifter Birgitta Arkenback.)

Accession: September 18, 1989

• Adress, oklart hur lännge verksamheten pågick på LagerbergsgatanSverige (SE) Bohuslän Västra Götaland Uddevalla Uddevalla Lagerbergsgatan 56 Göteborgs och Bohus län
• Adress,Sverige (SE) Bohuslän Västra Götaland Uddevalla Uddevalla Falken Jacob Trahnsgatan 16 Göteborgs och Bohus län
• Alternative namesHemslöjden (i dagligt tal)
• DigitaltMuseumSearch in «Uddevalla hemslöjd»

Fotografering: 1900 - 1925

• History

  Fotograf Maria Lundbäck, född 1857, död 1927.

  Maria Lovisa Lundbäck föddes i Örebro, dotter till bryggeriägarna Edvard Lundbäck och Theresia Uddgren. Hon flyttade tillsammans med sin mor Maria Theresia Uddgren till föräldrarnas hemstad Uddevalla i unga år.

  Hon lärde sig fotografyrket av fotograf Josefina Rydholm (1827 – 1880) i Uddevalla. Vid Rydholms död övertog Maria Lundbäck Rydholms ateljé på Södra Drottninggatan 13 och var föreståndare där i några år för sterbhuset med oförändrad firma.

  Maria Lundbäck etablerade sig den 1 juni 1883 i egen ateljé på Lagerbergsgatan 11 i fastigheten som hon köpt och där hon var verksam till sin död under firmanamnet Maria Lundbäck fotografiatelier. Maria Lundbäcks huvudsakliga verksamhet var alltså förlagd till Uddevalla, men mellan juni 1891 – april 1896 hade hon filial i Trollhättan i Herr Johan Svenssons trädgård vid Skolgatan. Maria Lundbäck hade också en tid filial i Munkedal. I Maria Lundbäcks annonser i lokalpressen gör hon reklam för ”Endast extra fint arbete utföres”.

  Maria Lundbäck hade flera kvinnliga fotografer anställda.

  Rörelsen övertogs 1927 av fotograf David Almkvist (1888 - 1947). Firman hette ”Fotograf Almquist, Maria Lundbäcks Eftr., Uddevalla” och flyttade senare till Kungsgatan 17.

  Det var som porträttfotograf Maria Lundbäck blev känd men var också verksam med att fotodokumentera skilda händelser i staden, utställningar affärer och industrier. Hon erhöll många priser och utmärkelser för sin yrkesskicklighet och fick bl.a. vid Göteborgs- och Bohusläns Hushållningssällskaps 100 års jubileums lantbruksmöte i Uddevalla (1914) ta emot första pris och hederspris för fotografer. Lundbäck var medlem i Svenska Fotografernas Förbund.

  Maria Lundbäck hade också ett samarbete med Hildur Andersson som ägde Uddevalla Pappershandel och tillsammans saluförde de fotografier Maria tagit som vykort. Idag finns få källor som berättar om deras samarbete och relation men mycket tyder på att de var ett par. Maria lät Hildur ärva merparten av sin kvarlåtenskap och de ligger begravda på Norra kyrkogården i Uddevalla tillsammans. De var båda medlemmar i den lokala föreningen för kvinnans rösträtt.

  Litteratur: Klasson, Gunnar: Maria Lundbäck. Ur BOHUSLÄN ÅRSBOK 2009. Kvinnor bakom kameran. Bohusläns hembygdsförbund och Bohusläns museum, s. 19 - 29.

  Olsson, Hugo: Uddevalla förr en bildbok. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund nr. 9 1998, s. 175 – 182.

  I Bohusläns museums samlingar finns ca 1 300 bilder med motiv främst från Uddevalla mellan åren 1880–1927.

• Adress,Sverige (SE) Bohuslän Västra Götaland Uddevalla Uddevalla Lagerbergsgatan 11 Göteborgs och Bohus län
• Födelseort,Sverige (SE) Närke Örebro
• Alternative namesMaria Lundbäcks Atelier
• GenderKvinna
• • Digital ReferensMaria Lovisa Lundbäck, www.skbl.se/sv/artikel/MariaLundback, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Fiffi Myrström), hämtad 2020-07-03.
  • LitteraturreferenserKlasson, Gunnar: Maria Lundbäck. Ur BOHUSLÄN ÅRSBOK 2009. Kvinnor bakom kameran. Bohusläns hembygdsförbund och Bohusläns museum, s. 19 - 29.
  • LitteraturreferenserOlsson, Hugo: Uddevalla förr en bildbok. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund nr. 9 1998, s. 175 – 182.
  Expand text Collapse text
• DigitaltMuseumSearch in «Lundbäck, Maria»

Produktion

Accession

Användning

Annat

• History

  Finnväv eller finskeväv

  Dubbelvävnader har vävts i tradition i bohuslänska hem under flera hundra år. Finnväv eller finskeväv är det vanligaste namnet. Vävnaderna användes främst som prydnadstäcken. Mönster i olika utförande har återkommit.

  Vem vävde?

  Yrkesväverskor ute i socknarna vävde. En extra merit var det när en piga behärskande finnvävstekniken. Endast det bästa ull- och lingarnet användes. Oftast lät man en yrkesfärgare färga ullgarnet.

  Notera täckenas mittsöm. Två spegelvända våder vävdes och syddes samman.

  Finsketäcken har vävts och använts i södra delen av Bohuslän. I bouppteckningar påträffar man då och då finske sängtäcken och finske bordstäcken.

  Varför kallas vävnaderna finsketäcken?

  Förslagen är flera

  ... att den mycket gamla kinesiska tekniken har kommit till Sverige via Ryssland och Finland. Ryssväv och finnväv skulle alltså visa att grannländerna i öster brukat vävsättet

  ... att väverskan skulle ha använt en finare vävsked än när hon vävde grövre textilier

  ... att det var gårdens finaste täcke

  Hur användes finsketäcken?

  Vid fest smyckades hemmen med textilier. Finsketäcket gavs hedersplatsen på en vägg. Det kunde också bredas över en säng för gästernas beundran.

  Vid prästernas husförhör i hemmen kunde vävnaden tjäna som bordstäcke.

  När ett barn bars till kyrkdopet lindades det gärna in i ett finsketäcke.

  Textilier var en viktig måttstock på hemmets ekonomi. Vid arvskifte var det flickorna som ärvde gårdens finsketäcken, sönerna fick hålla till godo med ryatäcken.

  Teknik och material

  Finskeväv är en dubbelväv där två olika vävskikt korsar varandra. Varptrådar plockas upp på skälstickor, inslagen läggs in och fram träder mönster där vävlagren byter plats. Tekniken vävs i en vanlig vävstol.

  Färgat ullgarn och oblekt lingarn förekommer mest. Det finns också med ullgarn i båda skikten.

  Senare kommer även finskevävar med enbart bomullsgarn, eller med bomull som ersättning för lingarn.

  Hemslöjden i Uddevalla

  Presentationens svartvita foton kommer från Hemslöjden i Uddevalla. Gulli Kleberg var på 1930-talet ansvarig för de vävkurser i Uddevalla som drevs i Göteborgs och Bohusläns hemslöjdsförenings regi.

  Hennes far John Kleberg samt faster Bertha Kleberg hade bildat föreningen år 1913. Föreningens arbete övergick i privat regi under 1940-talets början. Både kurs- och affärsverksamhet bedrevs. Man arbetade för att få äldre tekniker och mönster att passa i en tid med nya krav och ideal. År 1980 lades Hemslöjden i Uddevalla ner.

  I bilagelåda sorterat under UM016002 finns en pärm med klipp ur tidskrifter och böcker med mera kring både dåtida och nutida alster i tekniken dubbelväv eller finnväv. Pärmen sammanställd av Marie Johansson i samband med utställningen "Finnväv idag och imorgon" år 2010 på Bohusläns museum i samarbete med Hemslöjd Västra Götaland.

• Adress,Sverige (SE) Bohuslän Göteborgs och Bohus län
• ProfessionTextil teknik Vävteknik
• Alternative namesBohuslänsk finnväv
• DigitaltMuseumSearch in «Bohuslänska finnvävstäcken»

Ägande

• History

  Häradsskrivare John Kleberg (1852 - 1942) och textilforskare fröken Bertha Kleberg (1854 – 1921) som var syskon liksom far och faster till Gulli Kleberg (1897 – 1982) bildade Göteborgs och Bohus läns Hemslöjdsförening 1913.

  Bertha Klebergs verksamhet kunde genomföras delvis, för att ej säga huvudsakligen, genom häradsskrivare John Klebergs ekonomiska bistånd.

  Göteborgs och Bohus läns Hemslöjdsförening, som - efter hans död 1942 förpuppad - drev en omfattande verksamhet med bl.a. fast vävskola i Uddevalla, ambulerande vävkurser ute i bygderna och utställningar. Dessa senare var ofta mycket omfattande och anordnades på olika platser i Bohuslän, oftast i samband med Hemslöjdsföreningens årsmöten samt särskilt ordnade hembygdsfester och spelmansstämmor och dylikt.

  Med John Klebergs stigande ålder och bl.a. på grund av hemslöjdsverksamheten uttömda resurser upphörde dessa utställningar, sannolikt något av de sista åren före andra världskriget. [1936]

  Till Hemslöjdsföreningens verksamhet, som senare utökades med ett mindre försäljningsmagasin i Uddevalla, knöts tidigt Gulli Kleberg efter erhållen grundlig utbildning vid Johanna Brunsons vävskola i Stockholm, nu nedlagd men på sin tid den mest välkända i landet.

  Gillis Kleberg i april 1964 (son till John Kleberg)

• Adress,Bohuslän Västra Götaland Uddevalla Uddevalla Uddevalla Thorburnska huset Krumedike 4 Kungstorget 2
• Alternative namesBohusslöjden (har i vissa katalogiseringar kallats "Bohusslöjden", ej att förväxla med Bohusslöjd i Göteborg)
• DigitaltMuseumSearch in «Göteborgs och Bohus läns Hemslöjdsförening»