Vy från Fässbergs kyrka österut mot Tempelgatan, år 2015. Bild 1-2: lägenheter utmed Tempelgatan. I fonden från vänster ser man det röda flerbostadsområdet Silverskatten, Kvarnbysk...

About the object

• Identifier 2018_0145
• Avbildad - namn
  • Kvarnbyskolan
    • History

      Centralskolan invigdes den 4 mars 1925. I början kallades denna skola Trädgårdsskolan men det hette även den gamla Träskolan och namnet ändrades därför till Centralskolan. Vid senare tillfälle döptes skolan om till Kvarnbyskolan. Namnbytet skedde på 1950-talet eftersom alla skolor med högstadium kallades för centralskolor.

      Den uppfördes av byggmästare Karl Alberts efter ritningar av arkitekterna Rudolf Lange och Harald Olsson. Kostnaden var totalt 971.425:63 kronor. Huset byggdes som ett ”skolpalats” för att imponera på folk.

      I byggnadens bottenvåning upptogs nästan hela flygeln mot torget av den kombinerade skol- och kommunala badinrättningen som lades ner 1976. En höjdpunkt i skollivet var att marschera ner till Centralskolan/Kvarnbyskolan, för månadens tvagning och bad. Där fanns även en vaktmästarebostad. I huvudfasaden fanns två skolkök, tvättstuga, pannrum, förrådsrum osv.

      I vindsvåningen inrymdes teckningssal med materialrum, förrådsrum, två klassrum, fyra handarbetssalar och Folkskolans Tandklinik och läkaremottagning.

      I byggnaden fanns totalt tjugotvå klassrum samt ett tiotal salar för specialämnen, t.ex naturkunnighetssal med laboratorium, slöjd- och handarbetssalar samt två gymnastiksalar. Folkskoleexpeditionen var förlagd till första våningen.

      Krigsåren skapade särskilda problem för skolorna. På grund av bränslebrist måste undervisningen inställas från 4-26 mars 1940 och från den 17 februari-8 mars 1941. Vid krigets slut mottog Kvarnbyskolan befriade sjuka fångar från de nazistiska koncentrationslägren. Skolan blev då "karantänsförläggning". Flera av dessa interner fick sitt sista vilorum i Mölndals jord.

      År 1949 omlades Kvarnbyskolans värmesystem. Nya sanitetsanläggningar infördes under den följande tiden i alla stadens skolor.

      Under en del år var Grevedämmets skola ett livligt frekventerat vandrarhem under sommarloven. Senare flyttades denna verksamhet till Kvarnbyskolan och därefter till Bosgårdens ungdomsgård.

      Skolbad anordnades i Krokslättsskolans källarvåning från och med år 1911. Riktigt löst blev dock inte badfrågan förrän 1925 med Kvarnbyskolans tillkomst.

    • Adress, Sverige (SE) Västergötland Västra Götaland Mölndal Fässberg Trädgården Länsmannen 13 Alléen 9 Centralskolan, Kvarnbyskolan
    • Profession Grundskola Karantänsförläggning Skol- och kommunal badinrättning Skolpalats Vandrarhem
    • Alternative names Centralskolan (från 1925 tills mitten av 1950-talet) Kvarnby skola Kvarnbyskolans badinrättning (1925 - 1976) Nya Skolan
    • Other information Verksam från: 0
    • DigitaltMuseum Search in «Kvarnbyskolan»
  • Silverskatten
  • Mölndals Kvarnby
    • History

      Mölndals Kvarnby

      Mölndal eller rättare sagt Kvarnbyn är ett samhälle med gamla industriella anor. Byn växte upp på båda sidor om den fors, som bildades då Mölndalsån rasade ner från berget med en fallhöjd på 45 meter.

      Redan på 1300-talet fanns det kvarnar i Mölndal. Dessa ägdes fram till 1600-talet till största delen av kronan. När Göteborgs blev stad år 1621 donerades de 17 kronoägda kvarnarna till staden, vilket medförde en snabbare utveckling mot allt fler produktionsgrenar. Bl.a startades det första pappersbruket av boktryckare Kulin redan år 1653.

      1736 fick Esbjörn Schiller tillstånd att anlägga pappersbruk, något sådant hade då inte funnits i Mölndal på 50 år. Efter Esbjörn Schillers död övertogs bruket av hans son Daniel och blev under denna tid landets största.

      1763 fick Schiller dock en konkurrent, då boktryckare Lange anlade ett pappersbruk på samma plats där Papyrus senare låg - Korndals Pappersbruk.

      1762 togs driften av de bägge bruken över av boktryckare Samuel Norberg, och tillverkningen koncentrerades allt mer till Korndals Pappersbruk. 1828 köptes det Schillerska bruket av M. E. Delbanco, som istället anlade ett oljeslageri där.

      Ända fram till 1850 var bruket ett rent handpappersbruk som sysselsatte cirka 20 personer, därefter lades driften om till maskinframställning. Ungefär samtidigt övertog, den för mölndalsborna välkände, D. O Francke bruket. Han ägde dessutom spinneri och väveri samt ett sockerbruk. Allt benämndes Rosendals Fabrikers AB.

      Vid denna tid arbetade 266 personer på pappersbruket. Råvaran var lump och sorteringen av denna utfördes av kvinnlig arbetskraft. Bruket byggdes om flera gånger och dåtidens modernaste pappersmaskiner installerades. Omkring 1880 övergick man från den svåråtkomliga lumpen till trämassa som råvara.

      En ny epok hade därmed inletts och i samband med detta byggdes två torn för syratillverkning. De två tornen kallades i folkmun för ”Sodom och Gomorra” på grund av den hemska svavelröken.

      Antalet anställda inom Korndals pappersbruk (inklusive sulfitfabriken) var som mest 700 personer. Det ökade arbetskraftsbehovet tillgodosågs genom inflyttning framförallt från landsbygden. Befolkningsökningen krävde nya bostäder och det byggdes arbetarkaserner på Rosendals fabriksområde. Men arbetarna byggde också egna bostäder. Dessa finansierades med lånade pengar från arbetsgivaren och på mark arrenderad av bolaget. Det var detta sätt som den för Mölndal så typiska bebyggelsen, med småhus klättrande uppför berget, uppstod. Arbetarna blev knutna till bolaget så länge lånet inte var betalt och bestämmelser infördes i arrendekontrakten om arbetarnas liv och leverne.

      På den tiden växte många sociala och kulturella institutioner fram. Tre skolhus byggdes på 1860-talet samt ett sockenbibliotek och sjukstuga. Under tiden fram till 1890 hade Mölndals arbetare det förmodligen bättre än de i de stora fabriksstäderna, trots att de var hårt bundna till arbetsgivaren. Men i början av 1890-talet kom den stora kraschen när Korndals pappersbruk gick i konkurs. Arbetarna i Mölndal led svår nöd och många flyttade till Göteborg, och nästan lika många emigrerade till Amerika. De som stannade kvar hjälptes genom insamlingar bland andra arbetare, och även andra fabriksägare i Mölndal bidrog vid insamlingen.

      1895 köpte Wallenberg hela anläggningen och grundade AB Papyrus. Bruket kom igång igen efter en större ombyggnad och de flesta av de gamla Korndalsarbetarna som var kvar i Mölndal, fick arbete där.

      Som kuriosa kan nämnas att Wallenberg förvärvade fastigheterna på exekutiv auktion år 1893 för 450.000 kronor.

      Källa: Pappers 63:an, 75 år, 1907-1982

    • Adress, Sverige (SE) Västergötland Västra Götaland Mölndal Fässberg Mölndals Kvarnby
    • Alternative names Kvarnbyn
    • DigitaltMuseum Search in «Mölndals Kvarnby»
  • Skorstenen (Papyrus)
    • History

      LANDMÄRKET FÖLL TILL MARKEN

      Tio sekunder. Längre tid tog det inte för pappersbrukets skorsten, ett landmärke i Kvarnbyn i närmare 66 år, att med ett stort brak förvandlas till en dammande hög med tegelstenar.

      Torsdagen den 7 maj 2015 lämnade Mölndala fastighets AB beskedet att allt var förberett för att den 65 meter höga skorstenen skulle kunna fällas dagen därpå. ”Fredagen 8 maj 2015, någon gång mellan klockan 10 och 12”. Riktigt så blev det inte. Det var tydligen någon maskin som var inblandad i fällningen, som gick sönder och behövde svetsas ihop, innan det gick att fortsätta arbetet.

      - Bävrarnas teknik

      Därför dröjde det till ungefär klockan 12.50 innan det faktiskt hände något. Men dessförinnan hade stålrören inuti skorstenen bränts sönder, så att de skulle falla med tegelkonstruktionen när den drogs ner av en över 100 meter lång stålvajer.

      Bakom skorstenen flyter Mölndalsån och bara ett stenkast från scenen för dagens dramatik hade bävrarna i ån fällt träd, i alla fall för sju år sedan, kanske senare också. Tekniken hos bävrarnas teknik och arbetslaget från Rivab påminde i alla fall påfallande mycket om varandra. Som bävrarna försvagar trädet genom att med sina tänder gnaga sig in i stammen, bilade rivningsarbetarna med sina maskiner loss tegel från skorstenens bas, tills den helt enligt planerna föll med stor kraft och försvann i ett moln av rykande murbruks- och tegelpartiklar. Resan till marken tog inte mer än tio sekunder.

      - Försvann i ett moln

      1949 byggdes skorstenen. 8 maj 2015 revs den. Om några år, när det nya Forsåkersområdet har byggts, får det ett nytt landmärke. Än så länge är det oklart exakt hur det kommer att se ut. Av det gamla kommer man i alla fall att skapa ett slags konstnärligt minnesmärke inne på området. Det har kultur- och fritidsnämnden redan bestämt.

      Se filmen när skorstenen faller: http://molndalsposten.se/nyheter/se-filmen-nar-papyrus-skorsten-faller/

    • Adress, Sverige Västra Götaland Mölndal Fässberg Forsåker Forsåker 1:101 (2), (Forsåker 1:122) Privatvägen (södra sidan) Papyrusområdet
    • Alternative names Papyrusskorstenen
    • DigitaltMuseum Search in «Skorstenen (Papyrus)»
• Avbildad, ort Sverige Västergötland Västra Götaland Mölndal Fässberg Mölndalsbro Tempelgatan
• Avbildad, ort Sverige Västergötland Västra Götaland Mölndal Fässberg Mölndalsbro Stadshusparken
• Avbildad, ort Sverige Västergötland Västra Götaland Mölndal Fässberg Bosgården Knarrhögsgatan
• General subject term Byggnad
• Specific subject terms Affärscentrum Byggnadsdokumentation Gata
• Subject Vy från Fässbergs kyrka österut mot Tempelgatan, år 2015. Bild 1-2: lägenheter utmed Tempelgatan. I fonden från vänster ser man det röda flerbostadsområdet Silverskatten, Kvarnbyskolan, Papyrusskorstenen samt Mölndals Kvarnby. Bild 3: från vänster Knarrhögsgatan, Stadshusparken och Tempelgatan. Bild 4: Knarrhögsgatan och Stadshusparken. Dokumentation av platsen innan rivning och nybyggnation.
• Type Photograph